A Maria Cederschiöld

Född:1815-11-20 – Växjö domkyrkoförsamling, Kronobergs län
Död:1892-01-06 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Flickskolelärare, Diakonlärare


Band 08 (1929), sida 96

Meriter

5. Anna Maria Cederschiöld, den föregåendes kusin, f. 20 nov. 1815 i Växjö, d 6 jan. 1892 i Lund. Föräldrar: läroverksläraren i Växjö, sedermera kyrkoherden i Forsheda Kasper Hakvin Cederschiöld och Helena Sofia Ingelman. Åtnjöt undervisning av fadern i hemmet. Flyttade till Lund 1848 och ägnade sig där åt undervisning av flickor; mottog kallelse till föreståndarinnebefattningen vid diakonissanstalten i Stockholm 1849 och studerade i anledning därav diakoniverksamheten i Tyskland 1850—51; övertog ledningen av diakonissanstalten i Stockholm sommaren 1851; avgick från föreståndarinnebefattningen apr. 1862.

Då M. C. föddes år 1815, var hennes fader läroverkslärare i Växjö, men han flyttade snart därefter som kyrkoherde till Forsheda församling i Växjö stift. Här växte dottern upp och fick sin undervisning i hemmet tillsammans med några ynglingar, som fadern åtagit sig att uppfostra och undervisa. Med en av dessa ingick hon tidigt trolovning, vilken dock bröts genom fästmannens död. Den hjärtesorg, som hon så fördes in i, ledde till ett andligt fördjupande och gav åt hennes liv en ny riktning. Härtill bidrog också sammanträffandet med doktor P. Fjellstedt och andra i den tidens andliga rörelser intresserade personligheter, bland dem fru Emilia Petersen, känd under namnet »mormor på Herrestad», hos vilken M. C. ofta vistades under längre eller kortare tider. År 1848 flyttade hon till Lund och upprättade där en mindre flickskola. I universitetsstaden förvärvade hon många vänner, och mellan henne och eleverna i skolan rådde ett innerligt och förtroendefullt förhållande.

I Lund nådde henne kallelsen från Svenska diakonissällskapet att bliva den första föreståndarinnan för den tilltänkta diakonissanstalten. Det var Fjellstedt, som hade utpekat henne som den lämpliga för den svåra uppgiften. År 1849 mottog hon kallelsen, och på våren året därpå reste hon ut till Kaiserswerth för att där under pastor T. Fliedners ledning förbereda sig för sitt kall. I Kaiserswerth vistades hon ungefär ett år och besökte på återvägen till Sverige ett flertal andra diakonissanstalter och sjukhus i Tyskland för att ytterligare vidga sina kunskaper och göra nya iakttagelser. I Hamburg sammanträffade hon med Amalia Sieveking och vid Rauhes haus med Henrik Wichern. Hon hade så fått knyta personlig bekantskap med banbrytarna på den evangeliska diakoniens område. På sommaren 1851 övertog hon ledningen av diakonissanstalten i Stockholm, som då hade sitt första hem i förhyrd lägenhet vid Pilgatan. Kort därefter flyttade anstalten till eget hus vid Jakt-varvsgränden. Arbetet växte år för år och ställde allt större krav på ledarinnan. Särskilt var koleraåret 1853 fyllt av krävande arbete. M. C. eller »syster Maria», som hon nu kallas, hörde icke till dem, som skonade sig själv. Även till uppgifter utanför den närmaste kallelsen sträckte hon sig och tog en tid verksam del i det arbete bland kvinnliga fångar i fängelserna, som på Fredrika Bremers initiativ hade tagits upp av en del varmhjärtade och filantropiskt intresserade kvinnor. Sannolikt blev detta arbete för syster Maria en av anledningarna till upprättandet av ett magdalenahem vid diakonissanstalten. Emellertid bröts hon ned under den växande arbetsbördan och måste i apr. 1862 träda tillbaka och lämna sitt arbete i andra händer. Det var pastor J. Kr. Bring, som då övertog ledningen vid anstalten som dess förste föreståndare. Att M. C efter en tids vila skulle återvända för att vid den nye föreståndarens sida fortsätta sitt arbete, därom hyste man vid anstalten de bästa förhoppningar. Men dessa, infriades icke. Från Stockholm flyttade hon till Osby, där hon bodde tillsammans med sin moder och en annan diakonissa, som fått följa henne från diakonissanstalten för att vårda henne. Senare bodde hon i Växjö, dit hon flyttade i okt. 1877. Småningom återvände krafterna. Under året 1889 besökte hon Norge och deltog med stort intresse i överläggningarna rörande den i Kristiania upprättade diakonissanstalten. Till sitt gamla arbete återvände hon dock aldrig. Hon avled under ett besök hos en väninna i Lund vid årsskiftet 1891/92.

Biografi

M. C. var mer en förstånds- än känslomänniska, med ett livligt lynne, som ej sällan kunde brusa upp till häftighet. Hon ägde stor organisationsförmåga och skarp blick för den enskilda systerns begåvning och möjligheter. Med stor lätthet behärskade hon sina underlydande men vann också i hög grad deras kärlek och tillgivenhet. »Då hon bannade mig rätt hårt, var jag färdig att taga henne i famnen», sade en syster om henne efter hennes död. Mot dem, som hon hade att vårda, var hon mycket öm och deltagande. Då fattiga patienter skulle utskrivas från sjukhuset, tog hon ofta reda på, hur de skulle få det, och hittade gärna på någon hjälp. Själv offrade hon sig till det yttersta i sitt kall och blev därmed ett manande föredöme. Diakonissaken älskade hon varmt, och sin Herre ville hon tjäna av hela sitt hjärta och med alla sina gåvor. Hon skall hågkommas som en av banbrytarna för den kvinnliga diakonien i vårt land och som diakonissanstaltens i Stockholm första föreståndarinna.

Författare

O. Centerwall.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

a skrifter: Läsarne i Småland. Ett utkast efter 40 s. (Anon.) — För tjensteflickor. Sthm 1858. 12

Källor och litteratur

Källor: Febe 1888; Olivebladet 1892, N:o 2 (nekrolog); Minnesskrift till Svenska diakonissanstaltens 50-årsjubileum (1899).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Maria Cederschiöld, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14717, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Centerwall.), hämtad 2014-09-30.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14717
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Maria Cederschiöld, urn:sbl:14717, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Centerwall.), hämtad 2014-09-30.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se