Meriter

6. Gustaf Cederschjöld, son till C. 4, f. 13 okt. 1845 i Nora, d 1 maj 1923 i Stockholm. Elev vid nya elementarskolan i Stockholm 16 apr. 1858—vt. 1865; inskrevs som kadett vid krigsskolan å Karlberg 22 jan. 1866; utexaminerad 31 mars 1869; underlöjtnant vid Svea livgarde 9 apr. 1869; erhöll avsked med tillstånd att kvarstå som underlöjtnant i armén 8 apr. 1870; elev vid gymnastiska centralinstitutet 1870—26 maj 1871; genomgick tillika en kurs i anatomi vid Karolinska institutet; erhöll avsked ur armén 20 juni 1871; praktiserade som sjukgymnast i Stockholm; upprättade gymnastiskt institut i Hannover 1872; flyttade åter till Stockholm 1879; erhöll professors namn, heder och värdighet 30 nov. 1888; flyttade till Baden-Baden 1890 och åter till Stockholm 1895. RNO 1911.

Gift 1 okt. 1871 med Jenny Charlotta Memsen, f. 13 jan. 1841, d 28 febr. 1922, dotter till köpmannen i Borås Anders Vilhelm Memsen.

Biografi

Som elev vid gymnastiska centralinstitutet intresserade sig C. särskilt för undervisningen i sjukgymnastik. Det blev också åt sjukgymnastiken, han kom att ägna sitt livs arbete, och han vann på detta område ett europeiskt känt namn såväl som författare som framför allt såsom praktiker och uppfinnare av en del både enkla och originella behandlingsmetoder. Så använde han med framgång massage mot migrän, vissa öron- och ögonsjukdomar, mag- och tarmkatarrer samt näs- och svalgkatarrer. Likaså utexperimenterade han en metod att genom rytmiska tryck avlägsna sammanväxningar och andra olägenheter efter interabdominella organoperationer. Redan ett sjukgymnastiskt institut, som C. 1872 upprättade i Hannover, tillvann sig mycket förtroende tack vare hans energiska ledning och hans i broschyrform utgivna framställningar om den svenska sjukgymnastiken och de resultat, som vid institutet vunnits med denna. Ännu vidsträcktare blev emellertid C: s verksamhetskrets, sedan han 1879 återflyttat till Stockholm. Han specialiserade sig där på massagebehandling av näs- och svalgsjukdomar. År 1886 började han vid behandling av snuva använda ett enkelt instrument, som han själv konstruerat, en ungefär 18 cm. lång, dubbelviken silvertråd, fäst vid ett handtag av trä och i sin främre ända försedd med en ungefär 1 cm. lång ögla, vari en smal remsa av finaste steriliserad batist inträddes.

Vid storhertigens av Baden besök i Stockholm 1889 behandlade C. med framgång denne för en inflammation i svalget, en kur, som för C. själv fick en stor betydelse, i det storhertigen förmådde honom att överflytta till Baden-Baden. Även där blev hans massage-behandling mycket eftersökt och uppskattad, men efter några år återvände han till Stockholm och återupptog där sin praktik (1895). Alldeles särskilt intresserade sig C. för att låta folkskolebarnen draga nytta av den stora erfarenhet, han vunnit i behandling av den akuta och kroniska snuvan, en sjukdom, varav många fall vid denna tidpunkt förekommo i skolorna. Ehuru C. uppnådde en hög ålder, fortsatte han ända till tre veckor före sin död sitt arbete i sjukgymnastikens tjänst.

C: s insatser ha vunnit erkännande även från den medicinska sakkunskapens sida. Så skriver en specialist på näs- och svalgsjukdomarnas område, doktor Idolf Rosengren, i Pedagogisk tidskrift 1898: »Det har varit en svensk, professor G. Cederschjöld, förbehållet att uppfinna en metod att bota kronisk snuva, som är lätt att använda, har hastig och säker verkan samt är absolut ofarlig.» Ungefär samtidigt (1897) refererade den kände specialisten på svalg sjukdomar doktor O. Schwidop i Karlsruhe i Allgemeine medizinische central-zeitung flera fall, där han genom användning av den Cederschjöldska metoden för behandling av snuva vunnit utmärkta resultat. C. fick även se sin behandling med rytmiska tryckningar vinna uppskattning och dess mångsidiga användbarhet erkännas, ej minst i Tyskland. Sedan denna metod redan 1907 av G. B. Schmidt gjorts till föremål för en uppsats i Munchener medi-zinische wochenschrift, har den ännu 1920 avhandlats i den tyska medicinska facklitteraturen.

Författare

S. Drakenberg.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Uber die schwedische Heilgymnastik mit besonderer Beriicksichtigung der mechanischen Nervenreize. Hannover 1876. 32 s. — t)ber passive Bewegungen. Mittheilungen aus dem Institute fiir schwedische Heilgymnastik in Hannover. Hannover 1878. 20 s. — Om de mekaniska nervretningarnas praktiska betydelse (Upsala läkarefören. förhandl., Bd 15, 1879 —80, s. 165—170). — Smärre uppsatser i Allg. med. Centralzeitung (1890) m. fl. medicinska tidskrifter.

Källor och litteratur

Källor: Muntliga meddelanden av fröken Adéle Cederschiöld, Stockholm. — Lantförsvarsdep. handl. 9 apr. 1869, RA; handl. i Gymnast, centralinst. arkiv. — Artiklar i Allg. med. Centralzeitung 1897 (av O. Schwidop), Jahres-kurse f. ärztliche Fortbildung, aug. 1920, och Miinchener med. Wochenschrift 1919, N;o 47; G. Elgenstierna, Den introducerade sv. adelns ättartavlor, 1 (1925); I. Rosengren, Den akuta och kroniska snufvans betydelse för det uppväxande slägtet (Pedag. tidskr., 34, 1898); G. B. Schmidt, tjber die Massage durch »rhytmischen Druck» (Miinchener med. Wochenschrift, 1907) samt ref. därav i Hygiea 1908.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Cederschjöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14726, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Drakenberg.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14726
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Cederschjöld, urn:sbl:14726, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Drakenberg.), hämtad 2024-04-25.