Meriter

4. Anders Rickard Cervin, den föregåendes syssling, f. 20 apr. 1823 i Kristianstad, d 5 jan. 1900 i Rock Island, Illinois. Föräldrar: löjtnanten, sedermera handlanden Frans Cervin och Lovisa Laurentia Åkerman. Åtnjöt skolundervisning från 1832, i Lund från 1836; student i Lund 2 okt. 1840; disp. 9 nov. 1842 (Bonaventurso meditationum vitæ Christi versio Suecana, p. XII; pres. J. E. Rietz); filol. kand. 18 dec. 1843; fil. kand. 18 dec. 1847; disp, 20 dec. 1847 (Bevis af de första satserna i theorien för binomiska imaginära rötter; pres. K. J. D. Hill); studerade juridik och pedagogik. 1848; fil. magister 22 juni 1850. Vik. lärare vid h. elementarläroverket i Kristianstad fyra månader 1848; duplikant vid Hälsingborgs h. elementarläroverk 30 jan. 1850—vt. 1855; utnämnd till lärare vid h. elementarläroverket i Kristianstad 29 nov. 1854; avreste till Förenta staterna apr. 1856; tjänstgjorde hos pastor T. N. Hasselquist i Galesburg, Illinois, som predikobiträde samt redaktionsbiträde i tidningen Hemlandet, det gamla och det nya, och tidskriften Det rätta hemlandet; tillträdde lärartjänsten i Kristianstad 1857; förklarad för adjunkt vid samma läroverk 1858; åtnjöt tjänstledighet ht. 1860 —vt. 1861; bedrev teol. studier i Lund och Uppsala från ht. 1860; erhöll avsked från adjunktsbefattningen 5 juni 1861; erhöll kallelse att arbeta i Augustanasynodens tjänst 11 nov. 1861 och 24 mars 1864; student i Uppsala 30 nov. 1863; avlade dimissionsexamen därstädes 30 maj 1864; prästvigd i Lund 20 sept. 1864; avreste ånyo till Förenta staterna okt. 1864 och bosatte sig i Chicago; redaktör för Hemlandet 2 nov. 1864—21 juli 1868 och för Det rätta hemlandet till 1869; erhöll 8 nov. 1864 sex års tjänstledighet med rätt till tjänsteårsberäkning och befordran inom svenska kyrkan; lärare vid Augustana college i Paxton, Illinois, 16 juni 1868—nyåret 1874; redaktör i Rock Island, Illinois, för tidskriften Det rätta hemlandet och Augustana 1870—71 och för Augustana, luthersk kyrkotidning, nyåret 1874—1875; professor vid Augustana college, Rock Island, ht. 1875—juni 1879; vistades av hälsoskäl i Sverige 1876 och 1878; nedlade sin lärarbefattning våren 1879; skötte missionsavdelningen och korrekturet för tidskriften Augustana under flera år efter 1878; redaktör för tidningen Ungdomsvännen.

Gift 24 aug. 1864 med Emma Charlotta Thulin, f. 12 sept. 1833, d 25 maj 1915, dotter till kantorn i Höja och Starby Lars Anton Thulin.

Biografi

C: s fader dog tidigt och lämnade familjen i tryckta ekonomiska omständigheter, men C. lyckades, delvis tack vare hjälp av släktingar och ett litet arv, uppnå den akademiska graden. Han hade redan några år ägnat sig åt lärarbanan, då han 1853 genomgick en religiös väckelse. Efter denna började C. att lämna bidrag till de nordamerikanska svensk-luterska församlingarnas organ, tidningen och tidskriften Hemlandet, som redigerades av hans svåger, pastor T. N. Hasselquist i Galesburg. Då han länge måste vänta på att. få tillträda en lärarbefattning i Kristianstad, till vilken han 1854 utnämnts, begagnade han sig av en inbjudan av Hasselquist och avreste 1856 till Förenta staterna, där han biträdde sin svåger i dennes verksamhet. Även sedan han återvänt till Sverige och tillträtt sin lärarbefattning, förblevo hans av väckelsen präglade religiösa intressen förhärskande — han var sålunda verksam i Kristianstads traktatsällskap —, och för att helt tillfredsställa dessa, tog han avsked och ägnade sig åt teologiska studier, som ledde fram till prästexamen. Han hade då redan erhållit kallelse att inträda i den nybildade Augustanasynodens tjänst, till vars ledande män Hasselquist hörde, och avreste omedelbart efter prästvigningen ånyo till Förenta staterna.

C: s verksamhet i Amerika, som tillhör den tidigare svenska emigrationens epok, kom att nästan uteslutande ägnas åt pressen och undervisningen. Någon mera framträdande insats gjorde han knappast på någotdera området. Hans verksamhet hämmades av en sjuklighet, som besvärat honom redan i Sverige och på äldre dagar nödgade honom att tidvis avbryta sitt arbete. Utan mera utpräglad personlighet och utan större originalitet, följde han som redaktör de män, som verkat före honom, i spåren, och om än hans kunskapsrikedom och rättframma karaktär framträdde i lärosalen, gåvo hans egenheter ej blott upphov till många roande anekdoter utan äventyrade även resultatet av hans arbete.

C. har själv sagt, att journalistyrket ej ägt någon särskild lockelse för honom. Det var också utan verklig stridsglädje, han besvarade de bittra angrepp, vilka riktades mot Hemlandet av konkurrentbladen Den swenske republikanen i Norra Amerika och Svenska amerikanaren. Dessa tidningar sökte sin publik bland de element, som voro likgiltiga för eller fientliga mot de kyrkliga strävandena, och brännmärkte Hemlandet som ett »läsareblad», fientligt mot alla frihetssträvanden i religiösa och sociala frågor. C., som i Sverige röjt en viss förkärlek för de frikyrkliga strävandena, blev i Amerika en ihärdig förkämpe för den luterska. Augustanasynoden. I nykterhetsfrågan var Hemlandet fanatiskt för avhållsamhet men bekämpade på samma gång Good-templarorden på grund av dennas förmenta kyrkofientlighet.

Liksom övriga dåtida svenskamerikanska tidningar med ett enda undantag (Skandinavisk Post, New York) var Hemlandet en varm förkämpe för det republikanska partiets åskådningar. Redan då C. under sin första vistelse i Amerika biträdde Hasselquist i Hemlandet, hade han vid presidentvalet 1856 framställt republikanerna som emigranternas vänner, och under inbördeskriget uppmanade han svenskarna att visa sin lojalitet mot Abraham Lincoln genom att avbryta all gemenskap med dem, som yrkade på fred eller visade sympatier för Sydstaterna. Med hänsyn icke minst till den allmänna meningen i Sverige sökte C. alltid vederlägga överdrivna och missledande skildringar i pressen av tillståndet bland de svenska emigranterna. Men å andra sidan var han icke blind för vissa emigrantagenters fördärvbringande verksamhet och upptog med kraft striden mot dem — ett modigt företag, då några av de skrupelfriaste agenterna utövade ett starkt inflytande bland den svenska befolkningen i Chicago.

Sedan C. 1868 trätt tillbaka från redaktörsbefattningen i Hemlandet, ägnade han sig företrädesvis åt lärarverksamhet, men redigerade även kortare tider Det rätta hemlandet och synodens organ tidskriften Augustana, som upprättades under hans ledning 1874, då Hemlandet övergick till att bli en rent politisk nyhetstidning. Av naturen inåtvänd, hemföll C. på äldre dagar till ett svårmod, som föranledde honom att mer och mer söka ensamheten; ända till kort före sin död fortsatte han dock att verka som korrekturläsare i tidskriften Augustana.

Under studenttiden i Lund hade C. fattat ett intresse för botaniken, som ännu på äldre dagar lockade honom till långa strövtåg i skog och mark. Ur sina samlingar sände han hundratals pressade växter till professor Elias Fries i Sverige. Helst meddelade han undervisning i matematik men hade även andra ämnen, bland dem grekiska. Under sin journalistiska verksamhet ådagalade han en ängslig omsorg om det svenska språkets riktighet och ans. Det väsentliga i C:s livsverk sammanfattade Peter Wieselgren i sitt bekanta »brev» vid Lundauniversitetets jubelfest 1868 i orden:

»Är det sin ära ej värt, att när Skandinaviens söner sig handlöst tränga bland främmande in, dem följa med fädernas tro och fädernas språk att de skatter, så länge möjligt, bevara.»

C: s son Olof Zackarias Cervin (f. 1868) är verksam som arkitekt i Moline, Illinois, hans dotter Louise Elisabet Cervin (f. 1874) har sedan 1900 varit lärarinna vid Augustanasynodens musikkonservatorium.

Författare

Geo. M. Stephenson.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: En ABC-bok till församlingsskolornas tjänst samt uppsatser och artiklar i av C. redigerade tidningar och tidskrifter (se texten).

Översatt: I. S. Spencer, En själasörjares anteckningar eller samtal med bekymrade själar angående salighetens väg. Hälsingborg 1856. VII, 110, (1; s. — G. J[ohnson], Föreläsningar öfver systematiska theologien, omfattande pistik och dogmatik. Chicago 1878. IV, 364 s.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av C:s son arkitekten O. Z. Cervin, Moline, Illinois; Hemlandet, det gamla och det nya; Det rätta hemlandet; Svenska amerikanaren; Den svenske republikanen i Norra Amerika. — J. A. Enander, En svenskamerikansk tidnings 50-årsjubileum (Prärieblomman, 1906, s. 228—248); C. W, Foss, The first days of Augustana college (The Alumnus, sept.—dec. 1892); dens., The Swedish lutheran publication society (ibid., jan. 1893); B. Lundstedt, Sv. tidningar och tidskrifter utg. inom Nord-Amerikas förenta stater (1886); E. Norelius, De sv. lutherska församlingarnas och svenskarnes historia i Amerika, 1 (1890); E. W. Olson, En bokhandelshistoria..., utg. med anledning af the Engberg-Holmberg publishing company's 50-åra affärsjubileum 1909 (1910); Josephine Princell, Den sv. kristna tidningspressen i Amerika (Skogsblommor,

1901, s. 108—179); A. Schön, Fil. d:r Anders Rickard Cervin (Prärieblomman,

1902, s. 284—286); C. A. Swensson, När skolverksamheten i Svensk-Amerika var ung. Några hågkomster från det gamla Augustana College (ibid., s. 205— 228); P. Wieselgren, Bref i bunden stil till Skarstedt och Norlin i anledning af Lunds akademis jubelfest (1868).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Rickard Cervin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14770, Svenskt biografiskt lexikon (art av Geo. M. Stephenson.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14770
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Rickard Cervin, urn:sbl:14770, Svenskt biografiskt lexikon (art av Geo. M. Stephenson.), hämtad 2024-04-16.