Meriter

Carl Abraham Clewberg, f. 1712 i Bollnäs socken, d 23 juli 1765 i Uppsala. Föräldrar: kyrkoherden i Bollnäs, kontraktsprosten Nils Clewberg och Barbara Aurivillius. Student i Uppsala 2 dec. 1722; disp. 21 nov. 1730 (Meditationes de Leibnitii principe scientia, id est, metaphysica; pres. P. Ullen); informator för riksrådet greve Joakim von Dübens söner Karl Vilhelm och Joakim; uppgives 1734 ha företagit en resa till utlandet; disp. 4 juni 1737 (Cogitationes philosophicae circa viam inveniendi legem naturalem & obligationem; pres. A. Grönwall); fil. magister 30 juni 1737. Sökte 1741 professuren i orientaliska språk vid Åbo akademi, till vilken han varmt rekommenderades av ärkebiskop J. Steuchius (kanslersbrev 17 juli), men blev icke uppförd på förslag; informator för riksrådet greve Magnus Julius De la Gardies söner Pontus Fredrik, Ulrik Gustav och Karl Julius; följde dem 1742 till Paris, där deras svåger Klas Ekeblad var svensk minister och dit deras moder 1744 överflyttade; besökte efter hennes död 1745 med de yngre bröderna De la Gardie universitet i Holland (i Leiden nyåret 1747), England och Tyskland (»nästan alla akademierna derstädes»; i jan. 1748 var han i Göttingen); uppfördes å första förslagsrummet till professuren i grekiska vid Uppsala universitet 27 mars 1746; professor i orientaliska språk och grekiska i Åbo 11 nov. 1746; ledamot av finska bibelöversättningskommittén 1747; återkom till Stockholm från utrikesvistelsen i dec. 1748; tog säte i konsistorium i Åbo 10 okt. 1749 och installerades 21 nov. 1749; orerade på klagodagen i anledning av Fredrik I: s död 3 juli 1750; inspektor för Tavastländska nationen 1751; kyrkoherde i Lundo prebendepastorat 1755; akademiens rektor läsåret 1755—56; tredje teol. professor 21 juli 1757; andre teol. professor sept. 1762.

Gift 24 mars 1752 med Charlotta Agata Fahlenius, f. 12 juni 1736, d 28 maj 1817, dotter till biskopen i Åbo Jonas Fahlenius.

Biografi

C. är en av de mest betydande företrädarna för den filologiska forskningen vid Åbo akademi under 1700-talet. Han var befryndad med den kända filologsläkten Aurivillius, och måhända var det därigenom han liksom hans äldre broder, sedermera professorn i österländska språk i Uppsala Kristoffer Clewberg drogs till studiet av de österländska språken. I Uppsala tyckes han tidigt ha fått inflytelserika beskyddare; ärkebiskop J. Steuchius uppger sig ha haft »inseende över honom i dess yngre år», och hans informatorskap för förnäma ynglingar vittnar om verksam protektion. Under sin långa vistelse i utlandet hade han tydligen förvärvat sig en gedigen lärdom på sitt område; K. G. Tessin, som 6 juni 1746 rekommenderade honom till Åboprofessuren, säger, att han äger grundliga kunskaper också i de moderna orientaliska språken såsom arabiska, persiska och turkiska. Någon närmare kännedom om hans lärare ha vi icke, men sannolikt har han studerat för samma vetenskapsmän som hans kusins son, den sedermera så berömde orientalisten Karl Aurivillius ungefär vid samma tid åhörde: Etienne Fourmont i Paris, Albert Schultens i Leiden och kanske Michaelis i Halle; alla dessa intresserade sig särskilt för arabiskan. Om hans nit för sitt ämne vittna de samlingar, han gjort under sina resor: han skänkte till Åbo akademi arabiska mynt, och efter hans död inköpte akademien ur hans stora bibliotek arabiska och persiska böcker och arabiska manuskript. C:s inträdesföreläsning om »de österländska språkens värdighet och nytta» 21 nov. 1749 vittnar om hans avsikt att giva de filologiska studierna en mer vetenskaplig prägel än de dittills haft; han avslutade den med en maning till studenterna »att icke för en blott vinnings skull i största hastighet göra ifrån sig de akademiska stycken, innan de hunnit till grundligare kunskap». Hans vetenskapliga författarskap, som omfattar ett fyrtiotal disputationer, tyder på att han främst sysselsatte sig med de orientaliska språken, medan han i mindre grad intresserade sig för grekiskan, som också hörde till hans professur. Han framträder här som en mycket god representant för den dåtida filologien: hans avhandlingar äro klara och sakliga och ägnade undersökningen av verkliga problem. Det är antikvariska och exegetiska frågor, främst från Gamla testamentet, som i flertalet behandlas.

Med avseende å allmän språkbetraktelse står C. i allt väsentligt på den gamla ortodoxa ståndpunkten, men i exeges och filologisk-antikvarisk metod beteckna de arbeten, som bära hans namn, en anmärkningsvärt hög ståndpunkt. De ortodoxa författarna från 1600-talet ha till större delen fått vika för engelska och franska arbeten (Heikel). C:s livliga intresse för filologien visade sig ock i det betänkande, han å Åbo konsistoriums vägnar 1764 utarbetade för att insändas till uppfostringskommissionen i anledning av Åbo akademis prokanslers, biskop J. Browallius' förslag till reform av undervisningsväsendet i ekonomisk-utilistisk riktning; han försvarar där varmt grekiskans och de orientaliska språkens bildningsvärde gentemot Browallius. Även som professor i teologiska fakulteten behandlade han i sina disputationer filologiska frågor. Han skall även ha utövat ett stort inflytande genom sin fromhet och gudsfruktan; att hans religiösa uppfattning var fullt ortodox, synes framgå av den polemik mot rationalismen, som förekommer i några av hans arbeten. Av stor betydelse blev den insats i arbetet på en ny finsk bibelöversättning, han gjorde som medlem i den på Browallius' initiativ 1747 tillsatta finska bibelöversättningskommittén. Ännu 1752 förklarade han sig icke behärska finska språket tillräckligt för att mottaga ett finskspråkigt prebendepastorat, men tre år senare erhöll han ett sådant och torde således under denna tid lärt sig finska. Det anses till stor del ha berott på C., att den finska bibelöversättningen blev ett för sin tid framstående arbete.

Författare

Gunnar Castrén.

Arkivuppgifter

I Kungl. biblioteket finnas brev från C. till hans f. d. lärjunge, sedermera riksrådet greve Karl Vilhelm von Düben, under vistelsen i Paris 1742—44. Korrespondensen rör sig blott om dagens händelser och rykten.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: ett 40-tal akad. avhandlingar, Upps. Liden, Catalogus disputationum, 1 (1778) & 3 (1779). — verksamhet i övrigt, se texten.

Källor och litteratur

Källor: Uppsala akademis kanslers skrivelse till K. M:t 4 apr. 1746 samt Åbo akademis kanslers skrivelser till K. M:t 11 aug. 1741, 4 okt. 1746 och 10 juni 1757, RA; Åbo akad. konsistoriums prot. samt Kungl. brev och kanslersbrev till Åbo akademi, Hfors univ.-bibl. — DelaGardieska archivet, 14 (1841); Pehr Kalms bref till C. F. Mennander, 1 (1914). — Lärda tidningar, 1749, s. 395 (ang. C:s inträdesföreläsning); begravningsverser över C. av O. Schilling (1765); Jenny af Forselles, A. N. Clewberg-Edelcrantz och hans omgifning (1903); I. A. Heikel, Filologins studium vid Åbo universitet (1894); H. Råbergh, Teologins historia vid Åbo universitet, 2 (1901).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Abraham Clewberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14892, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Castrén.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14892
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Abraham Clewberg, urn:sbl:14892, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Castrén.), hämtad 2024-04-19.