Evelina Wilhelmina Fahnehjelm

Född:1839-04-25 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1898-09-23 – Nikolai församling, Stockholms län

Lärare


Band 15 (1956), sida 81.

Meriter

3. Evelina Wilhelmina Fahnehjelm, f. 25 april 1839 i Stockholm (Maria), d. 23 sept. 1898 där (Nik). Föräldrar: kammarrättsrådet Johan Wilhelm Fahnehjelm och Eva Beata Giös. Erhöll undervisning i hemmet; utövade enskild undervisning; lärarinna i svenska och franska språken vid slöjdskolan (sedan Tekniska skolan) i Stockholm 1866–72; en tid lärarinna vid Pauliska skolan på Södermalm; föreståndarinna (vid sidan av föreståndaren) för Wallinska flickskolan i Stockholm 4 april 1872; led. av Nikolai församlings i Stockholm kyrkoråd 1890; Iqml 5. storl. 1898. – Ogift.

Biografi

Evelina F. hör till pionjärerna i den svenska flickskolans historia. Hon miste tidigt sin far. Modern var, enligt brev från Fredrika Bremer, en fast karaktär och målmedveten kvinna, »en mycket bra människa, en verkligt kristlig själ». Evelina erhöll, enligt dåtida sed i socialt högtstående familjer, privatundervisning i hemmet. Hennes önskan var att utbilda sig till målarinna, men en ögonsjukdom kom hindrande i vägen. Hon åtog sig då i stället pedagogiska uppgifter; till en början meddelade hon enskild undervisning. Emellertid var hon från 1866 verksam som lärarinna i svenska och franska vid Slöjdskolan i Stockholm, liksom hon en tid verkade vid Pauliska skolan å Södermalm. Sin huvudgärning kom hon att utföra vid Wallinska flickskolan, på den tiden belägen på Riddarholmen. Som dess föreståndare tjänstgjorde lektor A. W. Norinder, men vid hans sida stod även en föreståndarinna, som 1872 blev E. F. Under Norinders och hennes tid genomgick skolan en grundlig omorganisation. Skolan hade 1870 erhållit en gymnasieavdelning – den första vid en svensk flickskola – varjämte dimissionsrätt erhölls 1874 både på latin- och reallinjen. Hon deltog klokt och kraftfullt i ledningen, och ej minst genom hennes duglighet och administrativa förmåga och ordningssinne fick Wallinska skolan alltmer ökat anseende. Hennes insats där gav dåtida kvinnlig ungdom ökade möjligheter till högre bildning.

E. F. skildras som lång, rak, med slätkammat hår, och siratlig i hela sitt framträdande, som präglades av en kylig förnämhet. Hon verkade som »den personifierade korrektheten i sin eviga svarta klänning och dito tygkängor, men överraskande nog kunde hon ha stort överseende även med de mindre korrekta eleverna», skriver Lydia Wahlström. Under sin långa föreståndarinnetid blev E. F. ett »imposant emblem» för en ärevördig institution, men bakom den torra ytan hos den nog så fruktade chefen funnos även andra egenskaper. Hon var en utmärkt psykolog, hade en gnistrande humor, ett »oändligt blitt leende» och en »panna, som lyste av sinnets godhet och förfining». Därjämte bevarade hon sina ursprungliga konstnärliga intressen och »älskade allt skönt i ton och färg». Viktigt var, att i en tid, då den högre flickutbildningen och det »lärda» studiet ännu sågs med misstrogna ögon, fröken F. verkade som en fullgod garanti för att dylika studier förknippades med »principerna för en rätt fostran». Hon gav all sin tid och kraft åt eleverna och kämpade mot deras svårigheter till det yttersta. Hon belönades, s. å. som hon dog, med medaljen Illis quorum. Tacksamma lärjungar reste 27 okt. 1929 en vård på hennes grav på Stockholms norra begravningsplats.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Maria förs:s i Stockholm födelsebok 1839, dödlista 1898 norr, SSA. – Fredrika Bremers brev, saml. och utg. av Klara Johanson & Ellen Kleman, 2–3 (1916–17). – N. Forssell [kap. Föreståndare och föreståndarinnor] (i minnesskriften Till sekelminnet. Wallinska skolan 1831–1931, 1931); Ebba Heckscher m. fl., Några drag ur den svenska flickskolans historia (1914); Lydia Wahlström, Trotsig och försagd (1949). – Nekrolog i Tidn. för lärarinnor, nr 16, 1898.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Evelina Wilhelmina Fahnehjelm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15001, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15001
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Evelina Wilhelmina Fahnehjelm, urn:sbl:15001, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se