Meriter

Erikson, Anders, f. 10 mars 1794 i Korserud, Skålleruds sn (Älvsb.), d. 31 mars 1870 på Nordkärr i Holms sn (Älvsb.). Föräldrar: soldaten Erik Sjöfält och Karin Andersdotter. Hemmansägare på fädernegården Annolfsbyn i Skållerud, Dalsland; kommunalt verksam; inköpte på 1850-talet Nordkärr i Holms sn; överflyttade dit 1854; var även där kommunalt verksam; riksdagsman i bondeståndet för Nordals, Valbo och Sundals härader vid riksdagarna 1844–45, 1850–51, 1856–58, 1859–60, 1862–63 och 1865–66 (suppleant i bankoutskottet 1844–45, led. där 1850—51; led. av statsutskottet 1856–58, 1859–60, 1862–63 och 1865–66); statsrevisor 1851 och 1862; vice talman i bondeståndet vid riksdagarna 1862–63 och 1865–66; landstingsman i Älvsborgs län; led. av styrelsen för Dalslands kanal a.-b. 1868. Guldmedalj för medborgerlig förtjänst.

G. 28 maj 1822 i Skållerud m. Maria Andersdotter, f. 8 febr. 1799 i Ånimskogs sn (Älvsb.), d. 18 okt. 1875 i Holm, dotter av hemmansägaren Anders Mikelsson och Anna Larsdotter.

Biografi

E., känd som Anders E. i Annolfsbyn, i Nordkärr eller från Älvsborgs län, erhöll inga andra skolkunskaper än katekesens. Han sökte emellertid redan som gosse bilda sig själv. Efter faderns död övertog han det dalsländska fädernehemmanet Annolfsbyn i Skållerud, uppträdde på sockenstämmorna på frimodigt sätt och med klara inlägg samt fick snart kommunala förtro- endeuppdrag. Han intresserade sig även för jordbruksfrågorna och ingav 1841 till Älvsborgs läns hushållningssällskap en framställning, vari han betonade vikten av kunskap bland allmogen om bruket och beredningen av artificiella gödningsämnen, särskilt på Dal, där »odlingsbegäret» var starkt. År 1844 insattes han för södra Dal som riksdagsman i bondeståndet; Hedenström har utförligt skildrat hans insatser. Ers politiska hållning var frisinnad. Han fäste genast uppmärksamheten vid sig. E. yttrade sig till förmån för systers lika arvsrätt med broder, för omvårdnad om oäkta barn samt för ordnat ålderdomsunderstöd. Han återvände vid riksdagen 1850 och insattes då i bankoutskottet samt deltog rätt livligt i debatterna. I representationsfrågan var E. anhängare av allmänna val. Han uttalade sig mot privatbankernas utbredning och för avskaffande av deras sedelutgivningsrätt. Från 1856 satt E. i statsutskottet hela ståndstiden ut. Där uppträdde han i statsregleringsfrågor och behandling av förvaltningsfrågor. Vid riksdagen 1862–63 fungerade han som vice talman i bondeståndet och förde vid den tiden frihandelns talan, vilket var ovanligt i hans stånd, där de flesta voro tullvänner. I strafflagsfrågor talade E. för spöstraffets avskaffande och var i religionsfrågor fördomsfri, ehuru starkt kyrklig.

Av konung Oscar I köpte E. på 1850-talet säteriet Nordkärr i Holms sn (Älvsb.) och flyttade dit. Till Dalslands kanalaktiebolag var han en av initiativtagarna samt blev ledamot av styrelsen 1868. Han satt även i styrelsen för Fryxell-Langenskiöldska stiftelsen på Ekholmen. Han åtnjöt personligen högt anseende och betecknades som »en kärnkarl». – Några brev från E. 1845–47 till J. A. Zetterberg (Ep. Z. 1) finnas i K. biblioteket.

Författare

Bengt Hildebrand.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anföranden och motioner i bondeståndet.

Källor och litteratur

Källor: Skålleruds förs :s födelseböcker 1794 och 1799, vigselbok 1822 och lrasförhörslängder, Landsarkivet i Göteborg; Holms förs:s dödbok 1870 och 1875. – Riksdagstrycket. – Svensk bondepolitik. Memoarer och brev, utg. av E. Thermaenius (1931). – Dalslands kanal 1868–1918, utg. av Gr. Åsbrink (1918); G. Z. Hedenström, i Sveriges bondestånd 1809–1866, 1* (1922) ; A. Härnelius, Bondeledaren Hans Jansson (1926), s. 69, 353, 384; K. von Sydow, Älfsborgs läns hushållningssällskaps historia 1812–1912, del 3 (1916); E. Thermaenius, Lantmannapartiet (1928).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Erikson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15415, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15415
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Erikson, urn:sbl:15415, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.