Pehr Erikson

Född:1861-10-01 – Leksands församling, Dalarnas län (i Heden)
Död:1922-02-13 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Skriftställare, Tidningsredaktör, Typograf


Band 14 (1953), sida 377

Meriter

Erikson, Pehr, f. 1 okt. 1861 i Heden, Leksands sn (Kopp.), d. 13 febr. 1922 i Stockholm (Bromma). Föräldrar: jordbrukaren och kolaren Back Erik Mattsson och Målar Karin Olsdotter. Skolgång i Leksand; springpojke i Stockholm 1873; typograflärling där 1875 och därefter typograf vid Centraltryckeriet; faktor vid Oskar Eklunds tryckeri 1883—84; typograf och biträdande redaktionsmedlem i Göteborgs Nyheter 1884—86; Göteborgskorrespondent till Nerikes Allehanda 1885—86; delägare i och medredaktör för tidn. Göteborg 1886; redaktör för Folkets Röst, Göteborg, 27 aug. 1887— 1889; förtroendeman i Sveriges socialdemokratiska arbetarparti 1889 —91; redaktionssekreterare i Social-Demokraten, Stockholm, 1890 —1906.

G. 1 juni 1884 i Stockholm (Hedv. El.) m. Axelina Sofia Matilda Berggren, f. 30 mars 1856 där (Ad. Fredr.), d. 19 nov. 1933 där (Bromma), dotter av skräddarmästaren Lars Erik Berggren och Johanna Sofia Lundström.

Biografi

E. blev faderlös vid åtta, moderlös vid tretton års ålder, varefter mostern Greta Olsdotter, som var apotekskulla i Stockholm, tog hand om honom. E. blev springpojke på apoteket Vita Björn, därefter typograflärling vid olika arbetsplatser och utlärd typograf vid Centraltryckeriet 1882. Han anslöt sig tidigt till nykterhetslogen S:t Erik och blev föreståndare för godtemplarebiblioteket i Stockholm 1882. Följande år blev han faktor på den kände nykterhetsmannen Oskar Eklunds (se denne) tryckeri i Stockholm. År 1884 flyttade E. till Göteborg, där han fick anställning som typograf vid Göteborgs Nyheter; han deltog även i tidningens redaktionsarbete, och under redaktörens tillfälliga bortovaro redigerade han tidningen. Vid ett sådant tillfälle tog E. strejkande stuveriarbetare i försvar, vilket föranledde redaktören att i ett senare nummer desavuera sin ställföreträdare. Detta ledde till att E. kort tid därefter lämnade tidningen. Tillsammans med en journalistiskt intresserad studentyngling, Theodor Rabenius, startade han veckotidningen Göteborg 1886. Tidningen försökte vinna anhängare bland de fackligt organiserade arbetarna genom att företräda ett liberalt och samtidigt nykterhetsvänligt program. E. var inte tillfreds med sin medredaktörs försiktiga och. stundom vacklande hållning till fackföreningsrörelsen, varför E. efter ett år lämnade tidningen. Tillsammans med korgmakaren John Kjellman startade han aug. 1887 tidningen Folkets Röst, som följande år blev antagen som organ för den 1884 nybildade socialdemokratiska föreningen i Göteborg.

Den 27 okt. 1888 införde E. i Folkets Röst dels en dikt. »Ett horribile auditu», som smädade Oscar II :s skaldekonst och tyska orientering i utrikespolitiska frågor, och dels en artikel, »Den usla, lagligt sammanskojade riksdagen». Med hänvisning till det uppmärksammade överklagandet av andrakammarvalet 1887, då 22 frihandelsvänliga ledamöter av kammaren berövades sina mandat, därför att en av dem förbisett att betala en några år gammal kommunalutskyld på kr. 11: 58, skrev E., att riksdagen var »en överklassens våldsförsamling», som var sammanskojad och usel. Dikten var skriven av pseudonymen Sigvald Göthsson (John Kjellman) och orsakade E. nio månaders fängelse för majestätsförbrytelse, medan artikeln om riksdagen resulterade i ett fängelsestraff på tre månader. E. avtjänade straffet på cellfängelset i Göteborg under 1889—90. Då den socialdemokratiska konstituerande partikongressen sammanträdde i april 1889, stod E. på höjdpunkten av popularitet inom rörelsen, och han valdes då till en av partiets sju förtroendemän. Under fängelsevistelsen skrev E. nya stadgar för den socialdemokratiska organisationen i Göteborg, varvid han introducerade benämningen arbetarkommun, som därefter blev gängse beteckning för den svenska socialdemokratins lokalorganisationer. Under fängelsetiden förberedde E. en skrift om åttatimmarsdagen, som han utgav 1891.

När E. avtjänat sitt årslånga straff, anställdes han som redaktionssekreterare i Social-Demokraten 1890, vilken befattning han innehade till 1906, då han drabbades av ett slaganfall, varefter han förtidspensionerades. Därefter sysslade han med att skildra den svenska arbetarrörelsens historia under 1880- och 1890-talen. Manuskriptet, som finns på Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm, har åberopats i ett par gradualavhandlingar. Vidare publicerade han i Social-Demokraten under år 1910 en följetong, vari han i skönlitterär form skildrade den svenska arbetarrörelsens genombrottsår.

Efter fängelsevistelsen lyckades E. aldrig återvinna den energi, som kännetecknade hans verksamhet under Göteborgsåren, då han var synnerligen aktiv inom nykterhetsrörelsen, den politiska och fackliga arbetarrörelsen och dessutom tillhörde Sv. protestantföreningen, De förnuftstroendes samfund samt Sv. freds- och skiljedomsföreningens Göteborgskrets. Under ungdomsåren ansågs E. vara hetsig och temperamentsfull. Som redaktionssekreterare i Social-Demokraten har han av Hj. Branting karakteriserats såsom noggrann och plikttrogen. Till sitt väsen var han godhjärtad och humoristisk.

E:s dotter Tua Anna-Greta E. (f. 1885) gifte sig 1905 med politikern och skriftställaren Fredrik Ström. Tua Ström har under 1930-talet skrivit fem dramatiska arbeten, varav ett »Fiskare, människofiskare» uppfördes av Dramatiska teatern 1930.

Författare

Sten Sjöberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Åtta-timmars-dagen. Försök till utredning af normalarbetsdags-frågan. Sthm 1891. V, (1), 60 s. — Dessutom medarb. i Göteborgs Nyheter, Nyaste Förposten, Social-Demokraten samt i nedan nämnda tidningar.

Redigerat: Göteborg. Göteb. 1886. (Tills. m. G. T. Rabenius.) — Folkets Röst, Göteb. 1887—89. (Tills. m. J. Kjellman.)

Källor och litteratur

Källor: Adolf Fredriks förs. i Stockholm födelsebok 1856, mantalsuppgift för L. E. Berggren 1856 (Joh.) och 1858 (Ad. Fredr.), SSA; Bromma förs:s i Stockholm dödbok 1922 och 1933; Hedvig Eleonora förs :s vigselbok 1884; B :s efterlämnade papper, Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm. — G. Björklund, En arbetarskald (Tiden, nr 10, 1946) ; Hj. Branting, Pehr Eriksson 50 år (Social-Demokraten 30 sept. 1911); Folkets Röst 1887—89; J. Lindgren, Det socialdemokratiska arbetarpartiets uppkomst (1927) ; Gerhard Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 1, 3 (1920, 1924) ; G. H. Nordström, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti under genombrottsåren 1889—1894 (1938) ; F. Ström, Min ungdoms strider (1940). — Muntliga och skriftliga meddelanden av fru Tua Ström.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Erikson, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15421, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Sjöberg.), hämtad 2014-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15421
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Erikson, urn:sbl:15421, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Sjöberg.), hämtad 2014-09-19.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se