Meriter

2. Emmy Christine Evald, f. Carlsson, d.. 18 sept. 1857 i Geneva (111.), U.S.A., d. dec. 1946 i New York. Föräldrar: pastorn teol. dr Erland Carlsson och Eva Charlotta Andersson. Skolgång i Chicago; elev i Cecilia Fryxells flickpension på Rostad vid Kalmar 1870–74; elev tre år vid Rockford Seminary; lärarinna, organist och sångledare i Andover (Ill.); socialt verksam inom Immanuelsförsamlingen i Chicago; en av grundarna av Augustanasynodens kvinnliga missionsförening (Woman's Missionary Society) 1892, dess president 1892–1935; president för Lutheran Woman's International League; resor till bl. a. Sverige, Egypten och Palestina 1922–23, Kina, Indien och Palestina 1926–27; grundade Lutheran home for women i New York 1931, dess föreståndarinna till sin död. Erhöll titeln Master of Arts vid Augustana College, Rock Island (111.), 1922; svenska Vasamedaljen i guld 8:e storl. s. å.; hedersdoktor »of Humane Letters» vid Upsala College, East Orange (N. J.), 1935.

G. 24 maj 1883 m. pastor teol. dr Carl A. Evald (E. 1).

Biografi

Emmy Carlsson föddes i U.S.A., men båda föräldrarna voro svenskar, och själv fick hon delvis svensk uppfostran. Om fadern, den framstående, kraftfulle pastorn i Chicago, se SBL, 7, s. 569 ff. Även modern var begåvad och en dugande husmor. Emmy och hennes äldre syster Annie sändes efter folkskola i Chicago till Sverige för studier i mamsell Cecilia Fryxells då bekanta flickpension på Rostad vid Kalmar, och båda systrarna konfirmerades i domkyrkan där. Efter återkomsten till Förenta staterna avslutades Emmys skolgång med tre års studier vid Rockford Seminary.

Emmys far hade vid denna tid dragit sig tillbaka från Chicago och tillträtt tjänsten som pastor vid svensk-lutherska församlingen i Andover (Ill.), och hennes syster Annie hade gift sig med faderns efterträdare i Chicago, pastor Carl Evald. Under elevtiden vid Rockford hade Emmy varit kamrat med bl. a. de sedermera kända Jane Addams och Catherine Waugh Mc Cullough och blivit intresserad för »the woman's rights question». Hon skrev också en del artiklar i kvinnosaken. Genom den från hemmet ärvda religiositeten väcktes hennes sociala intressen. Hon verkade en tid som lärarinna och organist i Andover och tog sig särskilt an barnhemmet där. Några år efter systern Annies död gifte Emmy sig med pastor Evald och återvände alltså till barndomsmiljön i Chicago. Som prästfru i Chicagos främsta svensk-lutherska församling hade hon ett rikt fält för social verksamhet. I hemmet stod hon stödjande vid sin makes sida men hade krafter över för många olikartade uppgifter i samhället. Hon deltog vid grundandet av Augustana Hospital i Chicago, ordnade med ett församlingshem för unga kvinnor, hade en bekant »bibelklass» på omkring 300 personer och bildade Fredrika-Bremerförbundet i Chicago, för att nämna några exempel. År 1880 grundade hon i Chicago ett missionssällskap, som blev mönster för liknande föreningar i hundratals församlingar.

Emmy E:s främsta insats är också knuten till grundandet av Augustanasynodens kvinnliga missionsförening 1892 i Lindsborg, Kansas. Från början drog hon upp riktlinjerna för organisationen av »Woman's Missionary Society», blev dess första president och kvarstod som sådan i 43 år. Denna välorganiserade förening har sträckt sitt inflytande till varje församling inom synoden. Från att ha omfattat en fåtalig grupp av kvinnor var den 1942 uppe i 57 500 personer. Dess organ från 1906, »Mission Tidings», redigerade hon i 29 år, och hon medverkade även många år vid utgivandet av Missionsföreningens kalendrar. Missionen i alla dess former, både inre och yttre, hade hennes varma intresse. I Chicago grundade hon Missionshemmet, där svenska kvinnliga missionärer få fri bostad. I samma lokaler hade kvinnliga missionsföreningen expedition och förlagsrum. »Woman's Missionary Society» befrämjade under Emmy E:s ledning missionen i Afrika, Kina, Indien och Palestina. Skolor, barnhem och sjukhem, sammanlagt ett 50-tal byggnader (1931), uppfördes av föreningen i olika länder, och 40 missionärer voro i verksamhet. Åren 1926–27 gav Emmy E. sig ut på en inspektionsresa till de olika missionsfälten och besökte då även Kina, där inbördeskrig just rasade. Den 70-åriga damen lät sig emellertid ingalunda avskräcka från att inviga den flickskola i Hsuchow, provinsen Ho-nan, som bar hennes namn, »Emmy Evald High School Building», och som användes som sjukhus, till dess ett nytt uppfördes av föreningen 1937. Palestina besökte hon både 1923 och 1927 och sökte därvid särskilt främja Svenska Jerusalemsföreningens arbete. Inom Amerika har hon ombesörjt stiftandet av ett flertal sociala institutioner, bl. a. kvinnohemmet i Vancouver, Canada, 1928. The girls' dormitary vid Augustana College var också resultatet av en insamling genom Missionary Society. År 1931 invigdes »Lutheran Home for women» i New York, vilket var avsett framför allt för svenska flickor och omfattar 85 rum. Enligt fru E:s mening borde det ha instiftats 30 år tidigare. Hon ägnade slutet av sitt liv åt detta hem och kvarstod som föreståndarinna ännu vid sin död nära 90 år gammal.

För Sverige behöll hon ett levande intresse och var vice president i bl. a. »American-Swedish Historical Foundation Museum» i Philadelphia och i »American Sons and Daughters of Sweden».

Emmy E. framstår som den kanske främsta representanten för det kvinnliga Svensk-Amerika. Hennes sällsporda energi och organisationsförmåga och hennes självutgivande entusiasm för kristet socialt arbete, framför allt för höjande av kvinnans ställning i alla länder, voro de vapen med vilka hon vann sina framgångar. Som talare var hon eftersökt och framträdde i ett stort antal av Augustanasynodens kyrkor. Otaliga voro de insamlingar, för vilka hon satte sig i spetsen, och hon såg alltid till att medlen kommo till nytta. Hennes arbete skedde helt inom Augustanasynodens ram, och hon har även av synoden uppmärksammats efter förtjänst. På 80-årsdagen ägnades »our mother of mission», som hon kallades, storartade hyllningar.

Författare

Birgitta Lager.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Utgivit: Teol. doktor Carl A. Evald. Hans lefnad och lifsgärning, tecknade af skol- och studiekamrater, ämbetsbröder, församlingsbor och andra vänner. Minnesskrift. Chicago [1910]. 128 s., 16 pl.

Källor och litteratur

Källor: A century of life and growth, Augustana 1848–1948 (1948); Beda Hallberg, En bemärkt svenskamerikanska (Allsv. Samling okt. 1931) ; K. Hildebrand & A. Eredenholm, Svenskarna i Amerika, 1–2 (1924–26); E. W. Olson & M. J. Engberg, History of the Swedes of Illinois, 2 (1908); Per Pehrsson, En Augustanasynodens pionjär (Allsv. Samling mars 1947); Jenny Richter Veländer, En evangelisk svensk kvinna (Nya Dagl. Allehanda 12 mars 1936); The Swedish element in America, 3 (Chicago 1931); nekrologer samt artiklar till bl. a. Emmy E:s 8O-ärsdag i svensk och svensk-amerikansk press enl. klipp i Utlandssvenska arkivet, hos herr O. B. Landelius, Gråbo. – Jfr även Källor under E. 1. – Meddel. av professor P. Ander, Augustana College, U.S.A.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Emmy Christine Evald (f. Carlsson), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15564, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15564
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Emmy Christine Evald (f. Carlsson), urn:sbl:15564, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-24.