Biografi

Evelius, släkt, härstammar från borgaren i Västerås Erik Ersson (1600-talets slut), som var fader till hovpredikanten, lektorn i Västerås Johan Evelius (f. 1699, d. 1739). I sitt gifte med prostdottern från Mora, Beata Emporelia (vars mor hette Tilas), hade denne sonen Johan E. d. y. (f. 1733, d. 1803), som blev assessor i Svea hovrätt 1772, hovrättsråd 1788 och var sekreterare i Justitiedeputationen 1765–66. Han förordnades 1789 av Gustav III som främste ledamot bland de ofrälse i den nyinrättade Högsta domstolen och satt där till sin död. Calonius betecknar i ett brev J. E. och en hans kollega som »tvenne usla jabröder», och Wedberg anser i sin monografi om Högsta domstolen, att man blott kan få fram en blek bild av hans person och gärning – i protokollen verkar han passiv och ointresserad. I sitt gifte med handlandedottern från Stockholm Anna Maria Hemberg hade J. E. sex barn.

Bland de nämnda barnen var sonen Jonas E. (f. 1776, d. 1854), vilken skulle nå höga juristplatser liksom fadern. Jonas E. tjänstgjorde i Svea hovrätt, blev 1809 advokatfiskal i Riksbanken, 1816 bankokommissarie och fick 1818 kammarråds namn. En tillfällighet gjorde honom känd av Karl XIV Johan, som fick en hög uppfattning om honom och 1824 utnämnde honom till justitieråd. Jonas E:s karriär slutade med, att han 7 sept. 1833 kallades till den förnämliga platsen som president i Svea hovrätt, som sådan den förste ofrälse. I verkligheten fick han ett föga lysande eftermäle. Hans kollega C. H. Engelhart betecknade honom som »särdeles klen» i sitt värv i Högsta domstolen. Som president hade Jonas E. oturen att behöva leda rannsakningen med och döma till döden Anders Lindeberg (se denne) 1834, ett mål vars bekanta utgång i praktiken kastade ett löjets skimmer över domen. Värst för E. var, att hans dåliga affärer snart därefter resulterade i en uppseendeväckande krasch, så att han 23 mars 1835 fick gå i konkurs. Tillgångarna voro 16 758 rdr bko, skulderna 76 514. E. var en tid sjuk och begärde på hösten nådigt avsked. Han erhöll avsked 4 nov. s. å. men icke »i nåder». För E:s affärstrassel hänvisas till Wedbergs utförliga redogörelse. Jonas E. hade ett martialiskt utseende. Ättlingar till hans syster, g. m. den bekante läkaren professorn och medicinalrådet E. C. Trafvenfelt, ha betecknat honom som »högmodig och njutningslysten». Jonas E. äktade 1837 en av borgenärerna i sin konkurs Hedvig (Hedda) Charlotta Cederberg, en frånskild f. d. skådespelerska; E. översatte senare enaktskomedier för Djurgårdsteatern under Pierre Delands direktion. Han levde som äldre i armod och skröplighet och var under sina sista år blind.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

A. Anjou, Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- ocb tjenstemän 1614–1898 (1899); Hj. Lindeberg, Anders Lindeberg (1918); B. Wedberg, Konungens högsta domstol 1789–1809 (1922); dens., Konungens högsta domstol 1809–1844 (1940), s. 446–459; [A. Westén], Svenska kongl. hofcleri-ciets historia, 1:3 (1814); [V. Örnberg], Sv. ättartal, 5 (1889), s. 72, 76.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Evelius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15565, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15565
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Evelius, släkt, urn:sbl:15565, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.