Carl Wilhelm Fagerberg

Född:1878-11-03 – Dalarö församling, Stockholms län
Död:1948-04-23 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Skulptör


Band 14 (1953), sida 739.

Meriter

Fagerberg, Carl Wilhelm, f. 3 nov. 1878 i Dalarö sn (Sth.), d. 23 april 1948 i Stockholm (Maria). Föräldrar: bygg- och snickarmästaren Johannes Fagerberg och Sofia Sandberg. Studier vid Tekniska skolan i Stockholm, elev vid Akademien för de fria konsterna aug. 1902–05; konststudier i Tyskland, Frankrike, Ryssland och Italien som Jenny-Lind-stipendiat 190608; studieresa till Italien, Nordafrika och Spanien 191011. Skulptör. Akad. för de fria konsternas andra medalj 1904 och kungliga medalj 1905; silvermedalj i Buenos Aires 1910; hedersomnämnande i Los Angeles 1932. RVO 1932.  Ogift.

Biografi

Carl F:s fader var under hans uppväxttid snickarmästare i Sundbyberg, och där var F. också själv bosatt i många år. Studierna vid Tekniska skolan och konstakademien fick F. genomföra under stora ekonomiska försakelser. Han belönades vid akademien med andra eller kanslersmedaljen och Ribbingska stipendiet (240 kr.) samt lovord i anatomi 1904. Följande år fick han kungliga medaljen och Ribbingska stipendiet (270 kr.). Han erhöll även konstakademiens Jenny Lindska resestipendium på 3 000 kr. årligen under tre år. Under sina utomlandsstudier vistades han huvudsakligen i Paris.

År 1909, efter återkomsten från stipendiatresorna, utställde F. ett 40-tal arbeten, som peka fram mot flera av hans kommande arbetsfält: djurstudier, idrottsmän, en fontängrupp m. m. Hans större figurkompositioner rönte dock vid denna utställning kritik (Arktos, s. 221 f.). Sin ateljé inrättade han i Prästgårdsgatan 3, en 1700-talsgård på Söder, där flera konstnärsateljéer inrymts runt den grönskande gården. Förutom Christian Eriksson, fastighetens ägare, ha bl. a. Nils Kreuger, Oscar Hullgren, Sven Erixson och Stig Blomberg där haft sina ateljéer. F. stannade sitt liv ut i denna stimulerande arbetsmiljö.

Som aktiv sportsman i ungdomen var F. väl rustad att för sina skulpturer välja motiv ur det moderna idrottslivet: statyetterna »Skidåkerska» (1914), »Stafettlöpare» (1919), »Skridskoåkaren» (1920) m. fl. När direktör Josef Jonsson 1931 ställde en donation till förfogande för utsmyckning av platsen framför Stadion åt Valhallavägen, fick F. i uppdrag att av de fyra planerade statyerna utföra två, en kulstötare och en stafettlöparegrupp. När de avtäcktes, möttes de visserligen av rätt skarp kritik, men F. erhöll i alla fall beställning på ytterligare en figur, en spjutkastare. När den stod färdig 1939, avstyrde Statens konstråd dess uppställande på den avsedda platsen, en uppseendeväckande åtgärd som föranledde harmfyllda protester från konstnärshåll. Statyn är nu placerad i Sundbyberg.

Som djurskulptör är F. en av våra främsta. »Lokatt» i mörk granit (vid Johannes folkskola i Stockholm) och »Björnar» (vid Riksmuseet) äro goda exempel härpå. Många äro de bilder av olika djur han utfört som utsmyckning av apoteksskyltar runtom i landet.

Också som porträttskulptör var F. synnerligen produktiv. Bland hans bästa verk på detta område märkas en bild i halvfigur av fadern (utst. 1908), bysten av David Stockman (i Operan), Zorn (utst. 1921, Waldemarsudde), ett flertal av vännen Albert Engström (bl. a. 1914 och 1922 samt på E:s gravvård på Hults kyrkogård 1943); vidare monumentalbyster av Olof Broman (1931, Hudiksvall) och Emilie Flygare-Carlén (1939, Strömstad). I Ljungby finnes en 1938 avtäckt minnesstod av Kristina Nilsson, där hon framställes som trettonåring med fiol i handen.

För sin hemstad Sundbyberg utförde F. en fontän, »Industribrunnen», med en krönande figurgrupp och på brunnskaret reliefer med motiv från stadens främsta industrier (1934). Även i Visby finnes en brunnsskulptur av F. Utom för profana offentliga byggnader såsom telegrafhusen i Göteborg och Örebro och Linköpings allmänna läroverk, anlitades F. mycket för utsmyckning av nyrestaurerade och nyuppförda kyrkor med krucifix, statyer och reliefer; så i Svenska kyrkan i Paris, Swedenborgskyrkan i Stockholm, Skellefteå kyrka (1927), Staffanskyrkan i Gävle (1931), Luleå domkyrka (1938), Havstensunds kapell (s. å.) och Fjärås kyrka (1941). Bland gravmonument av hans hand kan nämnas ett över grosshandlare C. A. Danielsson (1918) på Norra Kyrkogården i Stockholm. Han har även signerat medaljer och plaketter, däribland flera avsedda till idrottspris.

F., som i yngre år med frisk aptit på livet deltog i kamratumgänget konstnärer emellan, levde under sina senare år i ganska stor tillbakadragenhet, allt under fortsatt rik konstnärlig alstring. Han påverkades ej mycket av de skiftande stilströmningarna. Den av en måttfull realism präglade, på ett säkert naturstudium grundade formgivningen i sina ungdomsverk blev han i stort sett trogen, men den fick med åren som tillskott lätt arkaiserande stildrag av en god dekorativ verkan. F:s konst har ett bestämt manligt drag, liksom hans person gav intryck av kraft och trygghet. »Calle Skakis», som han kallades, hade ett glatt lynne och ett rättframt sätt och var mycket uppburen bland vänner och kamrater. Han var en gärna sedd gäst i Albert Engströms hem och tillhörde det glada skärgårdssällskapet Pelarorden. Malin Engström Tufvesson talar i en nekrolog om F:s barnasjäl och varma hjärta.

Författare

Birgitta Lager. Erik Lindberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

De arbeten, modeller och skisser, som voro i F:s ägo vid hans bortgång, finnas jämte andra verk av honom i ett minnesrum i det 1949 inrättade hembygdsmuseet[1] i Sundbyberg.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Nationalmusei klippsamling, nekrologer i dagspressen. – Arktos, nr 5 (1909), s. 221 f.; E. Hultmark, C. Hultmark & O. D. Moselius, Svenska kopparstickare och etsare 1500–1944 (1944). – Meddel. från Akad:s för de fria konsterna kansli och skulptören Tore Strindberg, Stockholm.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Från 1998 Sundbybergs stadsmuseum

2023-05-10

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Wilhelm Fagerberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15593, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager. Erik Lindberg.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15593
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Wilhelm Fagerberg, urn:sbl:15593, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager. Erik Lindberg.), hämtad 2024-04-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se