Meriter

Eliander, Clas, f. 9 (ej 18) juli 1708 i Sunnersbergs sn (Skarab.), d. 4 maj 1754 i Stockholm (Klara). Föräldrar: inspektören och byggmästaren Håkan Eliander och Annicka Åbohm. Elev i Skara skola; studerade en tid i Uppsala; elev hos slottsbyggmästaren Petter Gerdes i Stockholm; elev hos Chr. Polhem 1738–41; erhöll av Manufakturkontoret anslag till utrikes studiefärd och reste maj 1741–maj 1745 till Nederländerna, England, Frankrike och Danmark; Manufakturkontorets byggmästare; slottsbyggmästare 1745. LVA 1745.

G. 1) 28 april 1748 i Stockholm (Tyska) m, Anna Rosina Körner, dp 11 jan. 1730 där (ibid.), d. 11 juni 1749 där (Klara), dotter av murareåldermannen och slottsbyggmästaren Johan Christopher Körner och Eva Sophia Dargeman; 2) 1 nov. 1750 i Stockholm (Klara) m. Catharina Charlotta Bäckman, dp 2 nov. 1731 där (Nik.), dotter av kamreraren Mathias Bäckman och Elisabeth Juliana Nyman.

Biografi

Clas E. – som själv skriver sig C [las] H[åkansson] Eliander – är känd som en av Carl Hårlemans närmaste medarbetare i frihetstidens arkitekturarbeten. E:s familj var från början knuten till Ekebladsdynastien på Stola, i det att E:s fader, Håkan E., var inspektor på den Ekebladska gården Teglunda. Fadern blev emellertid därjämte en känd byggmästare, anställd som sådan omkr. 1722 vid Skara domkyrka och verksam där i varje fall ännu 1733. Sonen Clas, uppkallad med det Ekebladska dopnamnet, gick i Skara skola och vistades en tid i Uppsala men övergick snart till praktisk utbildning. Han anställdes sålunda som elev hos slottsbyggmästaren Petter Gerdes i Stockholm och sändes sedan av hovintendenten, sedermera överintendenten greve C. J. Cronstedt till Polhem för vidare utdaning. I tre år förblev E. hos Polhem men synes samtidigt ha varit anställd en tid vid ett av Petter Gerdes byggnadsföretag i Torshälla 1739. Där träffade E. Pehr Elvius d. y., som undervisade honom i geometri. Åter- kommen till Stockholm fick E. en beskyddare i Jonas Alströmer, vilken liksom Polhem tillrådde en utrikesresa. Även Carl Hårleman och Anders von Drake (se denne), vilka liksom Alströmer och Polhem sutto i den nybildade Vetenskapsakademien, togo sig an E:s sak och skaffade ett första reseanslag från Manufakturkontoret. Under åren maj 1741–maj 1745 vistades E. i Nederländerna och England, i Paris, Normandie och slutligen även Lyon, där han skulle studera sidentillverkningen. Av von Drakes brev till envoyén Clas Ekeblad framgår, att Manufakturkontoret utanordnade nya anslag för Lyonresan. E. for sedan hem över Hartz, Hamburg, Holstein och Själland. Även Alströmer följde noga E:s resa och gav honom i brev instruktioner. I Paris hade E. arbetat åt abbé La Pluche, för vars »Spectacle de la nature» E. utförde ritningar till kopparstick av mekaniska inrättningar.

Vid E:s återkomst 1745 invaldes han i Vetenskapsakademien, där även Ekeblad var ledamot. E. verkade först i Alingsås hos Alströmer, där E. utförde förbättringsarbeten till byggnader för en klädesfabrik. För Manufakturkontoret redogjorde E. för utrikesresan. Hans erfarenheter rörde även de av tiden omhuldade manufakturerna i allmänhet (t. ex. oljeslagerier, färgplantor, lietillverkning, garverier, papperskvarnar, o. s. v.). Kontoret antog honom till sin byggmästare. När Manufakturkontoret lät uppföra ett 1748 färdigt appreteringshus (av trä) för allehanda yllestoffer på Barnängen, var E. en av de tre ledarna. Emellertid blev Hårleman nu hans huvudbeskyddare och knöt E. till det pågående stora slottsbygget i Stockholm som slottsbyggmästare 1745. För Hårleman, »som honom högt älskade», blev E. en trogen medhjälpare även vid en rad av tidens andra byggnadsföretag. Vid slottsbygget kom E. att under Hårlemans överledning särskilt samarbeta med slottsmurarmästaren och åldermannen J. C. Körner, som blev hans svärfar 1748, dennes fader, slottsbyggmästaren C. Körner, samt murarmästaren Jonas Fristedt. E. tycks ha varit specialist på timmermansarbete, ty man vet, att han ledde detta både (från okt. 1749) vid Stockholmsobservatoriets uppförande samt vid kyrkobygget i Klara, om vilket mera nedan. När Hårleman 1750 ingivit memorial angående reparation av Lantmäterikontorets hus vid Kungsträdgården i Stockholm, uppgjordes kostnadsförslaget av E. och den ene Körner. Vid den stora branden i Klara 1751 blev E. lidande, liksom så många andra Klarabor bland Vetenskapsakademiens ledamöter. Då Klara kyrkas återuppbyggnad under Hårlemans ledning började s. å., bedrevs byggnadsarbetet av trion Körner, E. och Fristedt med stor kraft. Av de arkitektoniska skapelser och andra verk, utanför slottsbygget, vid vilka E. lade hand, nämner åminnelsetalet särskilt kyrkor och tornbyggnader, trädgårdar, »luft- och drivhus, förrådshus, allmänna och enskilda byggnader, kvarnar och vattenverk», broar och dammar, valsverk, »färghus, manglar och pressar för ylle- och sidentyger, maskiner till åtskilliga tryckerier och tegelslagerier, kalkugnar och mycket annat». I Vetenskapsakademiens handlingar tryckte E. 1748–53 rön om »slaggteglets bruk och nytta», som tycks ha väckt stort intresse, om kalkugnar i England och norra Frankrike, en sädesrensningsmaskin samt »en kran att nedslå lutande pålar».

E. fick mot slutet av 1752 en blodstörtning, och lungtuberkulosen släppte sedan icke sitt offer. Han levde nu mest inomhus, men arbetade alltjämt med ritningar, utkast och beskrivningar. E. sökte bl. a. åstadkomma en samling med avritningar av Hårlemans ritningar och skisser, ämnad att överlämnas till Vetenskapsakademien, men döden avbröt honom. Vid sin bortgång våren 1754 hade han ännu ej fyllt 46 år. E. skildras som glad, vänlig i umgänget, tjänstaktig, stillsam och saktmodig samt mycket arbetsam.

Författare

Bengt Hildebrand.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Om användning av slaggtegel] (VA Handl., Vol. 9, 1748, s. 74–75). – Beskrifning om kalkugnarna i Ängeland och norr i Frankrike (ibid., s. 96–99, tab. 3). – Beskrifning på en sädes-rensnings-machine (ibid., Vol. 11, 1750, s. 310–311, tab. 7). – Beskrifning på följande dessein eller plank, hwilket wid påkommande eldswådor, kan med hast kullkastas och bortbäras. Sthm [1751]. 4:o (4) s. (tillhörande pl. ej anträffad; undert.). – Beskrifning på en pål-kran, at slå ned lutande pålar, til hvad lutning man behagar (VA Handl., Vol. 14, 1753, s. 151–154, tab. 4). – Tyska övers, av avhandlingarna i VA Handl. ingå i Der Königl. schwed. Akad. der Wissenschaften Abhandlungen ..., Bd 10, 12, 15, 1753—56.

Källor och litteratur

Källor: Brev från A. von Drake till C. Ekeblad i Diplomatica: Gallica (brev till envoyén Ekeblad: brev från svenskar), RA; Vetenskapsakademiens protokoll, Ledamöternas försäkringsskrifter (sekreterararkivet, kapsel 29 Va); Begagnade biografier (sekr.-arkivet, kapsel 25), VA; Nikolai, Klara och Tyska församlingarnas 1 Stockholm kyrkoarkiv, bouppteckn. 1755, SSA; Sunnarsbergs förs:s födelsebok 1708, Landsarkivet i Göteborg. – Den Swenska Mercurius, 2:1, 1756, s. 45 ff. – H. Alm, Stockholms observatorium. En byggnadshistorisk undersökning (S:t Eriks årsbok 1930); S. Brandel, S. Klara kyrka, 2. Byggnadshistoria och inventarier (Sveriges kyrkor. Stockholm, 6:2, 1927); O. O. Celsius, Åminnelsetal öfver... Pehr Elvius ... 1749 (1750), s. 18 ; B. Hildebrand, Knngl. svenska Vetenskapsakademien. Förhistoria, grundläggning och första organisation (1939) ; H. Hildebrand, Skara domkyrka (1894), s. 56 f.; S. T. Kjellberg, Ull och ylle. Bidrag till den svenska yllemanufakturens historia (1934) ; J. H. Mörk, Åminnelse-tal öfver... Claes Eliander... 27 februarii 1756 (VA:s åminnelsetal s. å.); Å. Stavenow, Carl Hårleman (1927); dens., Sjuttonhundratalets Uppsala (Upplands fornminnesförenings tidskr., 9, 1922–24), s. 156; [V. Örnberg] Sv. ättartal. 11 (1896). s. 438. – Meddel. av riksantikvarien Martin Olsson.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Clas Eliander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15994, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15994
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Clas Eliander, urn:sbl:15994, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.