Meriter

Envall, Gustaf, f. 4 sept. 1821 i Sollentuna sn (Sth.), d. 26 mars 1906 i Stockholm (Jak.). Föräldrar: komministern i Sollentuna, sedermera kyrkoherden i Össebygarn Gustaf E. och Ulrica Lucina Ottin. Student vid Uppsala univ: 2 juni 1843; kameralex. 12 juni 1845; tjänstgjorde under åren 1845–48 bl. a. i Kammarkollegium och Riksbanken; menig i danska armén 7 juni 1848; underofficer vid danska l:a lätta infanteribataljonen 5 febr. 1849; sekundlöjtnant i danska. armén 3 nov. s. å.; extra elev vid Teknologiska institutet 1850–51; officersex. 12 maj 1851; underlöjtnant i armén 11 juli s. å.; underlöjtnant vid Hälsinge reg. 17 april 1852; 2:e löjtnant vid nämnda reg. 17 sept. 1856; lantmäteriex. 8 juni 1861; 1:e löjtnant vid nämnda reg. 26 april 1864; vice kommissionslantmätare i Stockholms län 1867–1905; 2:e kapten vid nämnda reg. 7 aug. 1868; major i armén och avsked från nämnda reg. 4 juli 1879. Dannebrogsman 1849; RSO 1874. – Ogift.

Biografi

E. uppfostrades i ett fattigt prästhem, först i Sollentuna, sedan i Össebygarn, och var länge tveksam om valet av levnadsbana. Under Uppsalatiden hade han entusiasmerats för den skandinaviska studentrörelsen, och efter några års av umbäranden fylld tjänstgöring som extraordinarie i verken anmälde han sig som frivillig i Danmark 1848. Under detta och följande år kämpade han mot tyskarna i Slesvig och Jylland; särskilt utmärkte han sig i striderna vid Gravenstein och Fredericia våren och sommaren 1849. När de frivilliga på hösten s. å. hemförlovades, fick E. sekundlöjtnants rang och Dannebrogsmännens hederstecken. Efter återkomsten till Sverige bestämde han sig så småningom för officersbanan och vann anställning vid Hälsinge regemente, där han avancerade till kapten; E. fick majors avsked 1879.

Vid sidan av de med officersyrket förenade kommenderingarna till möten, garnisonstjänst och övningsläger var E:s liv fyllt av en mångskiftande verksamhet bl. a. som järnvägsbyggare och lantmätare. Hans kapacitet togs även i anspråk för mätningar och avvägningar i samband med arbetena på Stockholms befästande på 1860-talet. Under många år sysslade E. med militärtekniska problem. Särskilt intresserade han sig för att konstruera gevär och revolvrar med tumavtryckning. E. fick 1875 Kommerskollegiets patent på ett bakladdnings- och repetergevär. Några av hans modeller finnas i armémuseum.

Författare

Bertil Broomé.

Arkivuppgifter

E:s dagböcker från yngre år – av honom själv renskrivna på äldre dagar – ha särskilt för hans deltagande i dansk-tyska kriget 1848–49 ett visst person- och kulturhistoriskt värde (förvaras i Krigsarkivet). På sin ålderdom lämnade han en kortfattad skildring av sina upplevelser under kriget, dels i Hvar 8 Dag 1904, dels i B. Schöldström, Tillägg till Svenskarne under Dannebrogen 1848–50 (Personhistorisk tidskrift 1905, bilaga 1).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Planscher öfver de i nu gällande exercis-reglemente för regementena till fot förekommande rörelser. Sthm 1888. VIII, 56 s., (1), 53 planscher. – Gossar blå under Dannebrogen. II. (Hvar 8 Dag, Årg. 5, [1903/04], tr. 1905, s. 579–81). – [Skildring av E :s fältliv 1848–49.] (Personhist. tidskr., Årg. 7, 1905, [bil. 1:] B. Schöldström, Tillägg till Svenskarne under Dannebrogen 1848–50, s. 5–8).

Källor och litteratur

Källor (förutom ovan nämnda): Brev till E., Biographica, tur- och anciennitetsrullor, tjänsteförteckningar, Arméförvaltningens artilleridepartements diarier, KrA; E :s bouppteckning, dödlistor, SSA; Patenthandlingar, Patent- och registreringsverkets arkiv. – H. Boeck, Norske, svenske og finske frivillige Officerer og Laeger i den danske Hrer og Plaade i Krigene 1848–50 og 1884 ([Dansk] Personalhistorisk Tidsskrift 1935); V. Ekstrand, Svenska landtmätare 1628—1900 (1896–1903); dens., Supplement till svenska landtmätare 1628–1900 (bilaga till Tidskr. för landtmäteri 1912) ; B. Schöldström, Svenskarne under Dannebrogen 1848–1850 (1903). – Meddel. av generaldirektör H. Elliot och rustmästare C. J. E. Alm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Envall, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé.), hämtad 2024-05-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16211
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Envall, urn:sbl:16211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé.), hämtad 2024-05-05.