A O Conrad Carleson

Född:1868-08-23 – Döderhults församling, Kalmar län (på Fredriksberg)
Död:1954 – Frustuna församling, Södermanlands län (i Torsvalla,Gnesta)

Företagsledare, Förläggare, Tjänsteman, Finansminister


Band 07 (1927), sida 446.

Meriter

4. Axel Oskar Conrad Carleson, den föregåendes brorson, f. 23 aug. 1868 på Fredriksberg i Döderhults socken. Föräldrar: ryttmästaren vid Smålands husarregemente Karl Axel Carleson och Emelie Charlotta Anna Vilhelmina Hultenheim. Elev vid Vadstena l. allmänna läroverk ht. 1878 och vid Linköpings h. allmänna läroverk ht. 1883; avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk 19 maj 1888; student vid Lunds universitet 3 mars 1890; jur. fil. kand. 31 maj 1890; avlade examen till rikets rättegångsverk 26 maj 1893. E. o. kammarskrivare vid tullverket i Norrköping 6 aug. 1888 —20 dec. 1894; e. o. notarie i Svea hovrätt 6 okt. 1893; biträde i Jämtlands norra domsaga okt. 1893—sept. 1896; erhöll första domarförordnandet 24 sept. 1894; v. auditör vid Norrlands artilleriregemente 21 nov. 1894—31 aug. 1896; e. o. tjänsteman i domänstyrelsen 12 sept. 1896 och i kammarkollegiet 18 sept. 1896; amanuens i finansdepartementet 3 juni 1897 och i domänstyrelsen 16 sept. 1898; ombudsman och fiskal i domänstyrelsen 7 juni 1900— 21 maj 1910; medverkade sommaren 1901 på finansdepartementets uppdrag som sekreterare åt landskamrer H. Cavalli vid utarbetande av utkast till inkomstskatteförordning; särskild sekreterare i bevillningsutskottet vid behandlingen av inkomstskatteförordningen 1902 samt sedermera upprepade gånger vid behandling av frågor rörande denna förordning och ärenden av likartad beskaffenhet; sekreterare i Nationalekonomiska föreningen 1902—04 samt ordförande i samma förening 1907—09, 1915, 1919 och 1923—25; sakkunnig inom finansdepartementet i skattefrågor 26 juni 1906 och ånyo 3 juli 1907; sekreterare i bankinspektionen 16 nov. 1906—23 dec. 1908; expeditionschef i finansdepartementet 26 maj 1909—20 okt. 1910; kammarrättsråd 21 maj—4 nov. 1910 men tillträdde aldrig denna befattning; värdestegringssakkunniges ordförande 20 okt. 1910—22 dec. 1914; verkställande direktör i a.-b. P. A. Norstedt & söner från 31 okt. 1910 samt styrelseledamot, ordförande i styrelsen eller verkställande direktör i ett flertal närstående företag, såsom handels-, sedermera aktie-bolaget Svenska bokförlaget från 1910, a.-b. Centraltryckeriet i Stockholm 1910—20 juli 1917 och 18 juli 1918—15 juli 1921, a.-b. Hiertas bokförlag från 1910, Iduns tryckeri-a.-b. från 1911, a.-b. Ljus från 25 aug. 1914, P. Palmquists a.-b. från 29 dec. 1917 samt Förlags-a.-b. Iduna från 8 apr. 1920; ordförande i styrelsen för Nya bokförläggarföreningen nov. 1910 och i styrelsen för Svenska bokförläggarföreningen från 12 okt. 1912; förordnades att biträda vid utredning angående kommunalskattefrågan 2 dec. 1910 (enl. K. bemyndigande 18 nov. 1910). men entledigades 29 sept. 1911 och deltog ej i denna frågas slutliga behandling; ordförande i styrelsen för Lessebo a.-b. 1911—21 maj 1926; ledamot av styrelsen för a.-b. Sveriges privata centralbank 3 apr. 1912—3 apr. 1917; en av stiftarna av a.-b. Sveriges litografiska tryckerier 1913 samt ledamot av dess styrelse 10 apr. 1913—26 apr. 1917. och från 20 dec. 1917 (ordförande 1913—17 och från 1918) och av styrelserna i vissa av de till bolaget anslutna företagen; ledamot av styrelsen för Svenska bokhandelns ömsesidiga garantiförsäkringsförening 1913—25; sakkunnig vid beredning av vissa skatte- och försvarsfrågor 28 iebr. 1914;, ledamot av styrelsen för a.-b. Svenska tobaksmonopolet från 23 dec. 1914; ledamot av kommittén angående förvaltningen av allmänna pensionsförsäkringsfonden 18 juni 1915—4 mars 1916; sakkunnig angående lyxbeskattning 9 nov. 1915—19 apr.. 1916; ordförande i krigsberedskapskommissionen 17 dec. 1915—30 mars 1917; ledamot av handelskommissionens avdelning för tillämpning av lagen om utfästelser angående ut- och införsel 25 apr. 1916—¦ 14 apr. 1917; statsråd och chef för finansdepartementet 30 mars— 19 okt. 1917; ordförande i styrelsen för Svenska föreningen för industriellt rättsskydd från 1 febr. 1918; ledamot av styrelsen för Skandinaviska kredit-a.-b. från 9 apr. 1918 (v. ordförande från 1926); delegerad angående skydd för nordiska ekonomiska krav i vissa länder 6 juni 1919—2 juni 1922; ledamot av styrelsen för Föreningen Norden från 1919 (v. ordförande 1919—24, ordförande 1924—25); ordförande i styrelsen för Förenade bokhändels-a.-b. från 27 dec. 1920; ledamot av kommittén angående arbetslöshetens orsaker och bekämpande från 11 mars 1927. RVO 1907; RNO 1909; KVO2kl 1914; KVO1kl 1923; innehar utländsk orden.

Gift 26 sept. 1900 med friherrinnan Hedda Teresia (Teresine) Cederström, f. 25 sept. 1868, dotter till löjtnanten, friherre Klas Edvard Cederström.

Biografi

Efter i Lund avlagd juridisk examen och tingstjänstgöring i Östersund inträdde C, som redan under studietiden haft anställning vid tullen i Norrköping, 1896 vid de centrala verken i Stockholm, där han snabbt avancerade för att slutligen efter en tids tjänstgöring som expeditionschef i finansdepartementet utnämnas till kammarrättsråd (1910), en tjänst som han dock aldrig tillträdde. Redan tidigt intresserade sig C. för våra skattefrågor och deras lösning. I den kommitté, som 1901 utarbetade förslag till bestämmelser om inkomstskatt och obligatorisk självdeklaration, var den kände politikern, landskanireraren H. Cavalli ordförande. Under samarbete med denne, som under många år satt som ordförande i bevillningsutskottet och var speciellt sakkunnig i alla skattelagstiftningsfrågor, uppgjorde C. ett utkast till inkomstskatteförordning, vilket framlades för kommitterade och1 utgjorde grundval för deras arbete. I följd av sin intima kännedom om lagförslagets bärande principer kallades C. till särskild sekreterare i bevillningsutskottet vid frågans behandling under 1902 års riksdag och fick i den egenskapen handlägga ärendet, som ytterligare invecklats genom de många motioner och ändringsförslag, vilka av enskilda riksdagsmän framfördes. Efter lagens promulgering verkade C. i tal och skrift för en riktig uppfattning av den nya direkta statsskatten. Han utgav för ändamålet »Förordningen om inkomstskatt den 21 juni 1902 med förklaringar och register» (1902), ett arbete, som utgått i flera upplagor på grund av den klara handledning, det ger för uppgiftspliktiga vid självdeklaration. På särskild anmodan höll han också i Stockholms läkareförening ett föredrag (tryckt i Hygiea för 1902), avsett att särskilt belysa begreppet beskattningsbar inkomst med hänsyn till läkaryrket. Den nya inkomstskatteförordningen sammankopplades emellertid i flera viktiga avseenden med bevillningsförordningen, vilket ur skatteteknisk synpunkt gav anledning till befogade anmärkningar. För att råda bot härpå föreslog C. vid olika tillfällen, att staten skulle överlåta allmänna bevillningen till kommunerna och bereda sig ersättning därför genom införande av en förmögenhetsskatt. Denna synpunkt utvecklade han ytterligare i uppsatsen »Om ordningen för skattefrågornas lösning» (Ekonomisk tidskrift, 1906), där han drog i härnad för en reformering av vårt skattesystem, som borde ha till slutmål den allmänna bevillningens upphävande och statsbeskattningens fullständiga skiljande från kommunalbeskattningen. Den ingående kännedom om vårt invecklade skattesystem, som C. redan vunnit och ådagalagt, gjorde att han kom att taga livlig del i den partiella omläggning av den direkta statsbeskattningen, som genomfördes under de närmast följande åren. Som sakkunnig deltog han sålunda i förberedandet av den proposition om ändringar i gällande skattelagstiftning, som förelades 1907 års riksdag, men frågan fick då ej den lösning, C. och hans kolleger åsyftat. Det förnämsta resultatet av deras arbete blev, att taxeringen skulle avse näst föregående års inkomst i stället för det löpande årets och att nya bestämmelser om taxeringsmyndigheternas sammansättning utfärdades. Arbetet för en slutlig omläggning av den statliga beskattningen fortsattes emellertid inom finansdepartementet och utfördes där av C. jämte regeringsrådet H. Palmgren och lands-kamreraren 0. V. Landén. Det förslag, som dessa framlade, fick C. som expeditionschef ytterligare utarbeta och motivera i en K. proposition till 1910 års riksdag. Innebörden av den skattereform, som genom dennas beslut genomfördes, är, att kommunalbeskattningen reellt löstes från sitt sammanhang med statsbeskattningen och att bevillningen blev utan betydelse som statsskatt. Men därjämte erhöll den direkta statsbeskattningen av inkomst en definitiv reglering, och i samband med inkomstbeskattningen till staten infördes även en beskattning av förmögenhet. Den nya inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen — den ännu i huvudsak gällande — är sålunda till stor del C: s verk. Innan ännu lagarna definitivt antagits, uppträdde C. till försvar för deras grundprinciper i Nationalekonomiska föreningen. Av denna var och är C. en mycket intresserad medlem; sekreterarposten beklädde han åren 1902—04, och med ordförandeklubban har han hedrats under många år vid flera tillfällen. — Utom för arbetet på omläggning av den direkta statsbeskattningen anlitades C: s eminenta och grundliga sakkunskap även för andra utredningar och arbeten, som nära sammanhängde med hans speciella intressen. För lantbruksstyrelsens räkning företog han på sommaren 1906 en resa till Danmark för att studera det mindre jordbrukets kreditförhållanden inom grannlandet. Däröver avlämnade han en berättelse, som i tryck bifogades styrelsens »Förslag af den 1 december 1908 angående ordnande af kreditförhållandena för det mindre jordbruket» (1909).

Även sedan C. på hösten 1910 lämnat statstjänsten, har hans erkända förmåga som skatteexpert och hans insiktsfulla förfarenhet i ekonomiska ting tagits i anspråk för det allmänna, ej minst under krigs- och kristiden. Han deltog sålunda i utredningen om förvaltningen och placeringen av pensionsförsäkringsfonden och satt före sin statsrådsutnämning som ordförande i krigsberedskapskommissionen. Vidare utarbetade han en »Plan till s. k. lyxbeskattning» (1916), vars ledande princip var, att de nya skatterna i görligaste mån borde inskränka konsumtionen av överflödsvaror (»skatt å utgifter»). Någon på en gång genomförd Iyxbeskattning blev icke följden av detta förslag, men flera av de där förordade åtgärderna ha senare tillgripits för att fylla statskassans behov av ökade inkomster. Nämnas bör ock en uppmärksammad uppsats av C. om »Det neutrala Sverige och dess utrikeshandel» (Ekonomisk tidskrift, 1916), där han bl. a. med styrka hävdade, att varje kränkning, hur förklarlig den än må synas den krigförande makten, dock var en kränkning av vår rätt, ett ingrepp i vår självbestämningsrätt, men att å andra sidan folket icke finge se grannarnas och' kulturfrändernas kamp såsom en inkomstkälla, vilken man i det längsta borde hålla flytande. Han lät också framskymta den tanken, att staten på grund av importsvårigheter skulle komma att nödgas tillgripa expropriation och andra dylika åtgärder för att lätta svårigheterna för såväl konsumenter som producenter, en spådom som snart, gick i uppfyllelse. Själv fick C. i handelskommissionen deltaga i handläggningen av en av de ömtåligaste av hithörande frågor, tillämpningen av lagen angående utfästelser rörande införsel och' utförsel (krigs-handelslagen). På grund av C:s anseende som en kunnig och samvetsgrann fackman, hans grundliga kännedom om administrationen, enkannerligen statsfinanserna, och hans mera moderata politiska läggning anförtroddes åt honom finansministerposten i den Swartz-ska ministären. Under mycket prekära inrikes- och utrikesförhållan-den övertog denna 30 mars 1917 ledningen av landets öden. Dess livslängd blev dock icke lång, ty då september valen till andra kammaren resulterade i en stark förskjutning åt vänster, inlämnade ministären Swartz redan 2 okt. sin demissionsansökan.

Mötet mellan de tre nordiska konungarna i Malmö i dec. 1914 blev utgångspunkten för ett starkare närmande mellan de nordiska folken, vilket under och efter krigstiden åstadkommit samgående i en mängd frågor och uppgifter, framför allt utrikespolitiska, ekonomiska och handelspolitiska. Varmt intresserad för allt nordiskt samarbete och den nordiska sammanhållningen, var C. en av dem, som tog det första initiativet till bildandet av Föreningen Norden. Vid dess konstituering i mars 1919 skisserade han riktlinjer för organisationen, närmast avseende att föra alla dem tillsammans, som arbetade på stärkt samhörighet mellan de nordiska folken och dessa åsikters omsättning i praktiska resultat. C. var också en av de mest drivande krafterna i föreningen, först som dess vice ordförande och under åren 1924—25 som dess ordförande. I följd av detta varma intresse och den intima kännedom han ägde om det nordiska samarbetet blev han flera gånger anlitad som underhandlare i de å bane varande officiella förhandlingarna. Som delegerad deltog han i de konferenser, som på hösten 1919 ägde rum i Köpenhamn för tillvaratagande av de tre nordiska makternas krav i olika länder (med undantag av Ryssland), i vilka dessa kräv ej respekterades eller där man förberedde ett beslagtagande av utländska tillgodohavanden. Vid mötet mellan de tre nordiska stats- och utrikesministrarna i juni 1918 beslöts bl. a. att låta utreda frågan öm gemensamma regler för beskattning av utlänningar i de tre länderna. Som representant för Sverige deltog C. i dessa förhandlingar, som påbörjades i Köpenhamn i okt. 1919 och avslutades i Stockholm i jan. 1921. Resultatet framlades i två exposéer, som överlämnades till de tre staternas regeringar. Icke minst tack vare C: s smidighet som underhandlare uppnåddes enighet därom, att för vinnande av det åsyftade målet ändringar i de tre rikenas gällande skattelagstiftning skulle vidtagas efter vissa ensartade principer. För att hindra eller åstadkomma lindring i dubbelbeskattning förordade de delegerade bl. a. införande av sådana bestämmelser i .skatteförfattningarna, att regeringarna omedelbart skulle äga rättighet att med varandra ingå överenskommelser om fördelning mellan de olika länderna av inkomst av näring eller anställning i de fall, då mera än ett land kunde göra anspråk på beskattning av någon del av inkomsten. För Sveriges del har något egentligt resultat av de delegerades arbete ännu icke uppnåtts.

Det var för att efterträda G. B. A. Holm som verkställande direktör för aktiebolaget P. A. Norstedt & söner, C. 1910 lämnade statens tjänst. Under hans insiktsfulla ledning står firman ännu alltjämt i allra främsta rummet bland vårt lands boktryckare och bokförläggare, oförtrutet arbetande på att främja god svensk bokkonst och bokindustri. Dess ledare har också fått bevittna, huru förlaget under den tid, han stått som dess högste chef, trots en mångfald svårigheter, främst framkallade av världskriget, »hastigt och säkert vuxit på ett sätt, som i hela dess historia saknar motstycke», en karakteristik, som härrör från en intim kännare av det stora affärsföretaget och dess utveckling. I sin egenskap av främste ledare av firman har C. även fått på sin lott att taga del i ledningen av flera omfattande företag, som ägas av eller äro nära anslutna till P. A. Norstedt & söner. Med sitt urbana väsen har C. förstått att fullfölja och vidmakthålla de från firmans grundläggare nedärvda goda traditionerna inom detta familjebolag. Därom vittna de verkligt storslagna donationer till fromma främst för de inom företaget anställda men också för kulturella ändamål, med vilka ledningen i dec. 1923 celebrerade det första tilländalupna seklet av den stora förlagsfirmans tillvaro. — Då. C. efterträdde Holm som chef för Norstedts, föll det nästan av sig själv, att han (1910) tillika intog dennes plats söm' ordförande i styrelsen för den Nya svenska bokförläggareförening, vilken på grund av stridigheter, vari Holm tagit en ledande del, ett par decennier tidigare brutit sig ut ur Svenska bokförläggareföreningen. Under C: s medverkan uppnåddes emellertid snart nog en sammanslagning mellan föreningarna, varefter C. (1912) intog ordförandeposten i styrelsen för den sålunda för alla svenska bokförlagsfirmor gemensamma Svenska bokförläggareföreningen. Inom bok-förläggareföréningarna har C. särskilt deltagit i lösandet av tvenne större frågor, nämligen utarbetandet av de »affärsregler för bokhandeln», vari de så småningom sedvanerättsligt utbildade reglerna för förbindelserna mellan förlag och bokhandlare år 1912 kodifierades, samt stiftandet av Svenska bokhandelns ömsesidiga garantiförsäk-ringsförening, vilken trädde i stället för de tidigare brukade borgensförbindelserna och efter en av det allmänna bakslaget i affärslivet förorsakad kris med ingången av år 1927 åter uppstått som Garantiföreningen för svenska bokhandlare.

Vid sidan av sina offentliga värv och sin befattning i Norstedtska firman har C. under årens lopp, oftast såsom biträde vid värdering av tillgångar och uppskattning av räntabiliteten, medverkat vid åtskilliga ekonomiska sammanslutningar såsom vid bildandet av a.-b. Förenade svenska tobaksfabriker (1912) och vid statens övertagande av tobakshanteringen (1914), vid sammanslutningen av trikåfabrikerna (1913), vid bildandet av a.-b. Sveriges litografiska tryckerier (1913) samt vid sammanslutningen av sockerfabrikerna i Östergötland och Västergötland (1914).

Författare

S. E. Bring.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Riksdagens prot. och handlingar; Nordens årsbok, 1920; K. Hildebrand, De svenska statsmakterna och krigstidens folkhushållning (1916 —20); C. G. Laurin, P. A. Norstedt & söner 1823—1923 (1923); dens., P. A. Norstedt & söners hundraårsjubileum (1924).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A O Conrad Carleson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16400, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. E. Bring.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16400
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A O Conrad Carleson, urn:sbl:16400, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. E. Bring.), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se