August Enzio Edström

Född:1854-12-22 – Sundsvalls Gustav Adolfs församling, Västernorrlands län
Död:1926-12-31 – Sollefteå församling, Västernorrlands län

Språklärare, Läroboksförfattare


Band 12 (1949), sida 172.

Meriter

Edström, August Enzio, f. 22 dec. 1854 i Sundsvall, d. 31 dec. 1926 i Sollefteå. Föräldrar: konsuln, bankdirektören Olof August Edström och Eva Maria Rothman. Genomgick Sundsvalls femklassiga läroverk och gymnasieklasserna av Upsala privatläroverk; mogenhetsex. vid Upsala privata elementarläroverk 29 maj 1874; student vid Uppsala univ. 4 sept. 1874; fil. kand. 22 maj 1878; fil. lic. 14 dec. 1882; disp. pro gradu 26 maj 1883; fil. doktor 31 maj s. å.; provårskurs vid h. latinläroverket å Norrmalm i Stockholm 1883–84; vik. lektor i franska och engelska där 1884–85, d:o vid h. allm. läroverket i Norrköping 1885–87; lektor i engelska och franska i Västerås 20 april 1887 och i franska och engelska vid Statens provskola, Nya elementarskolan i Stockholm 6 april 1895–1920. RNO 1903.

G. 25 juli 1883 m. Alma Catharina Elisabeth Sjödén, f. 24 dec. 1855 i Sollefteå, d. 10 juli 1906 i Stockholm (Osk.), dotter av kronolänsmannen Nils Sjödén och Amalia Elisabeth Körner.

Biografi

Enzio E. tillhörde en gammal jämtländsk bondesläkt från Frösön. Hans farfar, Olof Niclas E., blev en ansedd köpman i Sundsvall, där även E:s fader, August E., verkade. Modern var dotter till skeppsklareraren och franske konsularagenten Erik Olof Rothman i Sundsvall. Den unge Enzio E. växte upp i ett förmöget hus, där intresset för konst, litteratur och musik var rotfast. Det är därför ej ägnat att förvåna, att han redan före sin studentexamen fick tillfälle att – för språkliga, konsthistoriska och musikaliska studier – 1873 resa till Tyskland och Italien. Han studerade dessutom i Frankrike 1878–79, i Österrike 1880, i Italien och Frankrike 1885, i Frankrike och England (med statsunderstöd) 1889 och 1908, i Frankrike och Tyskland (med d:o) 1895, i Schweiz 1893 och i Tyrolen 1901.

Med sin doktorsavhandling, »Studier över uppkomsten och utvecklingen av fornfranskans e-ljud i betonad stavelse», avslutade E. sin akademiska bana. Avhandlingen blev recenserad av E:s gamle nationskamrat Johan Vising, som i Literaturblatt für germ. und romanische Sprachwissenschaft 1883 skrev om avhandlingen bland annat: »Ein trefflicher Führer zur Orientirung in der vielbesprochenen Frage.» Även E:s forne lärare, P. A. Geijer, recenserade boken i Nordisk Revy 1883: »Utgivaren av denna avhandling har därföre gjort många en god tjänst, då han företog sig att ordna och sammanfatta allt, som skrivits i detta ämne.»

Det kom att i fortsättningen bli det rent pedagogiska, som krävde huvudparten av E:s gärning. Icke blott som intresserad, kunskapsrik, dugande och välvillig undervisare fyllde E. sin plats på de håll, där han var satt att verka. Han gjorde säkerligen sin pedagogiska huvudinsats som läroboksförfattare och utgivare av franska skoltexter. Även som recensent gjorde han viktiga inlägg, alltid präglade av sakkunskap och gott omdöme.

År 1892 utgav han »Fransk elementarbok», som kom att inleda en ny epok i vår franskundervisning. Den blev, trots konkurrens med andra läroböcker, omtryckt i sju upplagor till 1924. Av ännu större betydelse är E: s insats på det grammatiska området. Tillsammans med lektor G. Gullberg i Kalmar utgav E. en omarbetning av E. M. Oldes »Fransk språklära», som länge var den franska, grammatik, som suveränt behärskade denna del av undervisningen. Det var ett besvärligt uppdrag att omarbeta Oldes verk. Man kan konstatera detta icke blott genom det förhållandet, att den nya omarbetningen utgavs i delar, så att Formläran utkom i maj 1891, Ljudläran i aug. 1891 och Syntaxen i aug. 1892, utan även av förordet. Man förstår så väl bearbetarnas yttrande i företalet: »Om det är sant, att varje grammatikaliskt arbete inom de gamla kulturspråken endast i inskränkt mån kan sägas vara självständigt, gäller detta naturligtvis särskilt om en bearbetning.» I denna bearbetning spåras ganska mycket av gamle Olde. En andra upplaga utkom 1893. Därefter skedde en ny omarbetning. Man inhämtar av förordet en motivering till den nya editionen: den Olde-Gullberg-Edströmska grammatiken »var alltför diger för den egentliga elementarundervisningen». Så utkom 1895 den första upplagan av Gullberg-Edströms »Fransk skolgrammatik»; denna följdes snart av en andra 1898. Den tredje och sista utkom 1906. Redan dessförinnan hade E. utgivit en egen »Fransk skolgrammatik» 1904. Att det var en förkortad omarbetning av Gullberg-Edström upplyses i förordet. Av detta verk ha många upplagor utgivits; den nionde utkom i nytryckning 1939. År 1907 utgav E. »Kortfattad fransk språklära», »ett sammandrag av arbetet, avsett för skolor, i vilka [franska] språket endast läses och talas». Även detta verk har för undervisningen i franska spelat en viktig roll. Den nionde upplagan utkom i sin sjätte nytryckning 1941. Även som textutgivare har E. gjort en stor gärning. År 1891 utkom hans första arbete i den vägen, Jules Verne »Le tour du monde en quatre-vingts jours», som följdes av många andra.

Med fog har man i en dödsruna över E. yttrat, att hans verksamhet som läroboksutgivare kan kallas enastående och att han, mer än någon annan vid hans bortgång levande svensk, fått se sitt namn förbundet med elementarundervisningen i franska. Ännu i ålderns höst var han ständigt beredd att öka sina kunskaper och att med omsikt och intresse arbeta vidare. E. var i sitt uppträdande en försynt och korrekt man och älskvärd mot alla. Över gestalten låg något förnämligt.

Författare

Christer Thorn.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studier öfver uppkomsten och utvecklingen af fom-franskans e-ljud i betonad stafvelse. 1*. Akad. afh. Upps. 1883. 123, (1) s. – Afgångsexamen och språkundervisningsreformen, 1–3 (Pedag. tidskr., Arg. 25–27, 1889–91, s. 108–116, 163–168, 94–96). – E. M. 01de's Franska språklära (elfte uppl.) omarb. Sthm 1891—92. 6 bl., LVI s., 1 bl., 324 s. 2:a uppl. 1893. (Tills, med G. Gullberg). — Fransk elementarbok. Bearb. för svenska skolor efter [D. F.] Knudse.n och [N. T.] Wallem. Sthm 1892. 2 bl., 52 s. 2:a omarb. uppl. 1899. Fransk elementarbok. 3:e omarb. o. tillök, uppl. 1905. 7:e oförändr. uppl. 1924. Bihang till Fransk elementarbok, 3:e uppl. Ljudenlig omskrifning av de 16 första styckena. Sthm 1905. 16 s. 4:e uppl. 1909. 5:e uppl. (förkortad). 1917. 7:e uppl. 1924. – Genmäle [ang. Knudsen & Wallems franska elementarbok] (Verdandi, Arg. 11, 1893, s. 142–144). – Om den tyska stilen i skolorna. En slutledning (Verdandi, Arg. 12, 1894, s. 205–207). – Litet om våra nyaste fransksvenska ordböcker (Pedag. tidskr., Årg. 30, 1894, s. 139–143). – Mera om den franska faire-konstruklionen (ibid., Årg. 31, 1895, s. 102—105). – Fransk skolgrammatik. (Utarb. på grundvalen af förf:s omarb. af E. M. Ölde's Franska språklära). Sthm 1895. 2 bl., 254 s. 3:e uppl. 1906. (Alla tills, med G. Gullberg). – Urval bland af Kongl. ecklesiastikdepartementet under åren 1864–1895 gifna öfversättningsuppgifter till franska till skolornas tjänst sammanställda och delvis bearb. Sthm 1896. 32 s. 2:a öfversedda uppl. 1900. 3:e tillök, uppl. 1903 & 2:a trvckn. 1909. Tillägg (omfattande åren 1903–1916) till Urval... Sthm 1917, s.41–54. [Ny uppl.:] 1918. Nyckel till Urval... Sthm 1898. 2 bl., 42 s. – Franska ord och fraser till skolbruk och sjelfstudium sammanställda. Sthm 1897. 3 bl., 188 s. (Tills, med G. Gullberg). – Öfversättningsöfningar till franska. Sthm 1897. 2 bl., 75 s. Nyckel till Öfversättnings-öfningar... Sthm 1898. 2 bl., 74 s. (Båda tills, med G. Gullberg). – Dreyfus-processen och den franska syntaxen (Pedag. tidskr., Årg. 35, 1899, s. 535–542). – Smärre bidrag till belysande af språkbruket i modern franska (ibid., Årg. 36, 1900, s. 193–207). – Om den franska språkreformen (ibid., Årg. 37, 1901, s. 217–228). – Fransk läsebok för svenska skolor. Sthm 1901. 4 bl., 311 s., 5 pl.-bl. & Ordlista, 1 bl., 86 s. [Ny uppl.:] Fransk lektyr för svenska skolor sammanställd och kommenterad. 1–2. Sthm 1908. 1. Récits historiques. Contes et nouvelles. 4 bl., 194 s.; 2. Voyage ä Paris. Bataille de dames. Poésies. 3 bl., 128 5. Ordlistor till Fransk lektyr. 1–2. Sthm 1909. 1 bl., 39 s.; 1 bl., 17 s. Ordbok till Fransk lektyr... (1 och 2). Sthm.^1909. 2 bl., 87 s. – Om de kortare treåriga kurserna i franska och engelska på real-linien vid Nya elementarskolan. Sthm 1903. 4:o 7 s. (Meddel. från Statens profskola, 13). – Fransk skolgrammatik. Sthm 1904. 2 bl., 240 s. 6:e översedda uppl. 1923. 9:e oförändr. uppl. 1939. – Kortfattad fransk språklära. Sthm 1908. 2 bl., 166 s., 1 bl. 9:e uppl.: 6:e tryckn. 1941. [Sedermera utg. av G. Biller & Chr. Thorn, Fransk språklära, bearb. efter Edström, Kortfattad fransk språklära, 1929 f.] – Lectures francaises choisies et annotées å 1'usage des lycées suédois. 1–2. Sthm 1915. 1. Récits historiques. 4 bl., 128 s. 2. Contes et nouvelles. 3 bl., 174 s. 2:e éd., 1–2, 1918. 3:me–6:me éd., 2, 1922— 36. Ordlista till Lectures... 1–2. Sthm 1915. 34 s.: 35 s. 2:a uppl., 1—2. 1922, 18. 3:e—6:e uppl., 2, 1922–36. – August Edström. Minnesteckning. Sthm 1916. 19 s. (Skrifter utg. av Medelpads fornminnesfören., 8). – Genmäle [samt:] Till frågan om ordböcker, ordlistor och skoleditioner (Moderna språk, Arg. 10, 1916, s. 86–87, 159–160). – Provet med franska som det andra främmande språket i fjärde klassen. [Sthm 1916]. 4 :o 5 s. (Meddel. från Statens provskola, 57). – Efterskrift av en redaktionsmedlem [till A. Ahlstrom, Våra studenters kunskap i franska språket] (Pedag. tidskr., Årg. 52, 1916, s. 459–460; sign. E. E.). – Några ord med anledning av ovanstående [C. Rebbe, Språkundervisningen vid de allmänna läroverken] (ibid., Årg. 53, 1917, s. 100–101). – Svenskan och studiet av främmande språk (ibid., s. 258–261). – Den tyska revolutionen och skolan (ibid., Årg. 55, 1919, s. L–3). – Genmäle [emot O. R(ohnström)s anm. av E:s Fransk skolgrammatik] (ibid., s. 13–14). – Urval bland de. för studentexamen givna skriftliga upp- gifterna i franska. Sthm 1924. 51 s. Nyckel till Urval... Sthm 1925. 59 s. (Båda tills, med Chr. Thorn; efter E:s död forts, av: Edström-Thorn-Biller, Hundra franska stilar, 1933, samt Några och hundra franska stilar, 1935, den förra med Nyckel). — 171 givit: Moderna franska författare för goss- och flickskolornas högsta klasser. | Förkortade uppl. med anmärkningar och ordlistor]. Bd 1–6, 8. Sthm 1891–1902, 20. 1. J. Verne, Le tour du monde en quatre-vingts jours. 1891. 5:e uppl. 1925 & ordlista 1936. 2. E. Labiche, Le voyage de Monsieur Perrichon. 1892. 10:e oförändr. uppl. 1942. 3. L. Halévy, L'abbé Constantin. 1894. 6:e uppl. 2:a tr. 1941. 4. O. Feuillet, Le roman d'un jeune homme pauvre. 1899. 2:a uppl. 1917. 5—6. F. Coppée, Oeuvres choisies, 1–2 1902. 5: 2:a uppl. 1917. 8. J. Sandeau, Mademoiselle De la Seigliére. 1920. – Petite bibliothéque scolaire réd. et annotée. 1–4. Sthm 1898–99. 1–2. Ii. Carnoy, Les légendes de France, 1–4. 1898. 3–4. E. Laboulaye, Contes bleus, 1–3. 1899. 3: 2:e éd. 1906. – Dessutom rec, anm. och smärre meddel. i Nord. revy, Verdandi, Pedag. tidskr.; medred. av den senare 1910–20.

Källor och litteratur

Källor: Dödlista 1906 norr, Stockholms stadsarkiv; Dagboksanteckningar av E., deponerade hos hans son, överstelöjtn. E. Edström, Sollefteå. – Dödsruna i Sv. dagbladet 3 jan. 1927; Årsredogörelser för Västerås h. allm. lärov. 1887–88 och för Statens provskola Nya Elementarskolan i Stockholm 1895; Läroverksmatrikel för läsåren 1897–99, utg. af S. G. Dahl (1900); Läroverks-och seminarie-matrikel 1914–1915, utg. av Edv. Kölgren & C. G. Tengström (1915). – E:s ovan anförda arb. August Edström. Minnesteckning (Skrifter utg. av Medelpads fornminnesfören., 8, 1916).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
August Enzio Edström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16631, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christer Thorn.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16631
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
August Enzio Edström, urn:sbl:16631, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christer Thorn.), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se