Nils Petter Ehrnberg

Född:1804-10-11 – Halmstads församling, Skåne län
Död:1853-04-30 – Simrishamns församling, Kristianstads län

Garvare


Band 12 (1949), sida 507.

Meriter

1. Nils Petter Ehrnberg, f. 11 okt. 1804 i Halmstad, d. 30 april 1853 i Simrishamn. Föräldrar: husaren Johan(nes) Ehrnberg (Ärnberg) och Elin Eliasdotter. Genomgick Malmö skola; student vid Lunds univ. 8 febr. 1821; v. kollega vid skolan i Malmö aug. 1825–aug. 1826; duplikant vid Lunds katedralskolas rektorsklass ht. 1826; v. kollega vid skolan i Ystad maj o. aug. 1827; rektor vid skolan i Simrishamn 25 juli s. å.; på egen begäran avsked 27 juni 1832; inträdde som medhjälpande garverifabrikör hos sin svärmor, firma J. Rörbecks Enka, 1832; erhöll Kommerskollegii resolution på att få övertaga nämnda garverirörelse för egen räkning 29 april 1833; burskap i Simrishamn 21 juli 1834; led. av stadens fattigvårdsstyrelse 1833–53 (namnes som ordf. 1851), av Skånska brandförsäkringsinrättningen (i Lund) 1833–52, av stadens äldste 1835–53, av stadens hamnbyggnadsdirektion 1842–46 (ordf. 1843), av skolstyrelsen 1842–53, taxeriingsman i stadens bevillningskommitté 1842–50, led. av dess brandstodskommitté 1843–49, fullmäktig i Simrishamns fabriks- och hantverksförening från dess stiftande samt dess ordf. 1847–53.

G. 22 juni 1830 i Simrishamn m. Bothilda Christina Rörbeck, f. 22 mars 1811 i Simrishamn, d. 25 jan. 1896 där, dotter av garverifabrikören Jonas Rörbeck och Ingrid Olsdotter Strömdahl.

Biografi

E:s levnadsbana hör genom sin utveckling från ett rektorat inom dåtidens lärda skola till praktisk yrkesverksamhet som garverifabrikör till de mera ovanliga. Säkerligen hade han som andra dåtida skolman tänkt sig en livsavslutning i kyrkans tjänst. Ingiftet i en familj, som ägnade sig åt garverihantverket, och svärfaderns död vållade emellertid fullständig omkastning av E:s verksamhet.

I Simrishamn idkades garveri redan 1757 och vid seklets slut. av två. garverier, ett drivet av Christian Köhler; ett annat. v,ar det Klinggrenska, som småningom övergick till garvaren Lars Rudolph. Hos Rudolph utbildades Jonas Rörbeck (f. 1779, d. 1832), som började egen rörelse i Simrishamn 1808 (burskap 4 juni) och utvidgade rörelsen 1816. Han fick 17 jan. 1821 Kommerskollegii tillstånd att vid sin fabrik åstadkomma läderberedning »efter engelska sättet», varmed menades en mindre kostbar, mera fabriksmässig beredning. Vid Rörbecks död kom änkan, Ingrid Rörbeck, född Strömdahl (f. 1772, f 1863), som icke önskade se garveriet genom försäljning övergå i främmande händer, att fortsätta rörelsen 1832–33 underfirma J. Rörbecks Enka. Hon övertalade sin svärson E. att vid arvskiftet ta på sin hustrus lott fastigheterna med garveriet och lagret. E. tog därvid avsked från sitt skolrektorat för att helt ägna sig. åt garveriyrket. Skolmannen E., utrustad med både snabb och säker uppfattning, ägde ovanlig förmåga att såväl i tal som skrift klart och ledigt framställa sina tankar. Han var en rättrådig och oegennyttig karaktär, hade vänligt och angenämt, umgängessätt samt stor arbetsförmåga och var i allt en ordningens man. Det skulle snart visa sig, att det var ett lyckokast att lägga den praktiska verksamheten i den intelligente E:s händer. I början väckte emellertid hans. yrkesbyte både förvåning och motstånd, särskilt när han redan 1833 ville vinna burskap i staden. För denna borgarrätt ansåg man sig. böra fordra »erfarenhet och skicklighet i det hantverk, vara borger-skap sökes», varför både stadens äldste och magistraten avstyrkte bifall till ansökningen. Kommerskollegium var emellertid av motsatt mening (resol. 15 april 1834), och stadens fäder tvingades att medgiva E. det sökta burskapet i juli s. å. I verksamhetens merkantila, sidor och yrkets teori fick E:s skarpsinne ett tacksamt fält, och han trängde djupt in i garveriyrkets vid denna tid alltför förbisedda, naturvetenskapliga del. I flera ännu bevarade anteckningsböcker införde E. noggranna notiser om varje läderparti, särskilt boflenläder, om de olika förfaringssätten, arbete, vikt och tid. I dessa med E:s fina och vårdade handstil förda anteckningar kan man följa arbetet dag för dag, ibland timme för timme. Han blev en föregångsman för den inom det moderna garveriet nu så oundgängliga och betydelsefulla kalkylen. Vad angår E:s garvningsmetod, den s. k. Rolandska garvningen, var den egentligen fransk, men alla då nya metoder kallades garvning »efter engelska sättet». Några siffror visa garveriets utveckling under E:s tid. Inkomna och beredda hudar voro t. ex.: a) 1832: 201 hudar, 86 skinn, inköpssumma 1,086 rdr b:ko, försäljningssumma 2,970 rdr b: ko; b) 1837: 656 hudar, 326 skinn, inköpssumma 3,876, försäljningssumma 7,137; c) 1853, E:s sista år: 1,094 hudar, 967 skum, inköpssumma 7,339, försäljningssumma 15,859. E. var stiftare av Simrishamns fabriks- och hantverksförening och blev dess förste ordförande.

E. fick ett tragiskt slut. Han led av svindelanfall och har troligen vid ett sådant fallit och slagit huvudet, ty han hittades liggande död vid norra hamnarmen i staden med huvudet i vattnet. Han var endast fyrtionio år gammal. Änkan, Christina E., född Rörbeck, med tio barn, endast äldste sonen myndig och yngsta barnet ett år, övertog likväl garveriet och fick stöd av tf. borgmästaren i staden, Folke Kraak. För hennes räkning drevs rörelsen i fyra år, 1857, då sonen Jonas E. (E. 2) ensam övertog garveriet.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N. P. E: s papper finnas, liksom hela släktarkivet, hos den nuv. läderfabriken i Simrishamn. Källor: se under släktart.: däriämte T. E. Rietz, Skånska skolväsendets historia (1848), s. 576.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Petter Ehrnberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16750, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16750
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Petter Ehrnberg, urn:sbl:16750, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se