Meriter

2. Gustaf Broomé, den föregåendes son i hans första gifte, f. 20 okt. 1824 i Västra Sallerup, d. 26 apr. 1894 i Lund. Student i Lund 1 okt. 1840; disp. 8 dec. 1841 (Bedse historia ecclesiastica, critice examinata, p. V; pres. A. Crohholm); fil. kand. 17 juni 1846; disp. 18 juni s. å. (Bidrag till historien om personlighetsprincipets utveckling hos de germaniska nationerna, VIII; pres. E. S. Bring); fil. magister 23 juni 1847; inskrevs i jur. fakulteten 9 okt. s. å.; avlade examen för inträde i rikets rättegångsverk 5 juni 1850; erhöll premium inom jur. fakulteten s. å. Docent i Sveriges allmänna gällande civilrätt i Lund 21 juli 1851; notarie i jur. fakulteten 16 apr. 1852; tf. professor i administrativrätt och nationalekonomi ht. s. å.–8 apr. 1854, läsåret 1858–59 och 21 nov. 1860–vt. 1863; uppförd å tredje förslagsrummet till sekreterare och ombudsman vid universitetet 30 okt. 1852; adjunkt i administrativrätt och nationalekonomi 29 aug. 1856; innehade under kortare tider förordnanden att bestrida examinationen i civilrätt, första gången under sept. s. å.; ledamot av kommittén angående reglemente för pensionsinrättning för änkor och barn efter universitetets ämbets- och tjänstemän 1858–2 apr. 1859 (jmfr K. brev 17 juli 1858); förordnad att förrätta examina i statsrätt från 15 jan. 1861; professor i stats- och processrätt (från 1889 i processrätt) 4 apr. 1862; stadsfullmäktig i Lund 1862–74; ledamot av pensionsinrättningens direktion 29 maj 1863; ledamot av kommittén för utarbetande av förslag till polisordning för staden Lund 24 aug. 1866–29 nov. 1867; universitetets rektor 1869–70; promotor 1 juni 1870; suppleant i Malmöhus läns landsting 1870–83; ledamot av landstingets förvaltningsutskott 1871–72 och 1876–78; svensk sekreterare vid första nordiska juristmötet 1872; ledamot av direktionen för Skånska livränte- och kapital-försäkringsinrättningen 1873–86, av styrelsen för juristföreningen för Skåne och Blekinge 1874–78 och av styrelsen vid andra juristmötet 1875; ledamot av styrelsen för Lunds stads sparbank 1877. Var dessutom ledamöt av Lunds stads kyrkoråd och utarbetade förslag till nytt reglemente för Skånska brandförsäkringsinrättningen. RNO 1868; jur. doktor vid Lunds universitets sekularfest 28 maj s.å.; RDDO; var dessutom ledamot av lärda utländska sällskap.

Gift 30 juli 1857 med Albertina (Berta) Serlina Browning, f. 13 sept. 1838, d. 28 dec. 1918, dotter till grosshandlaren Rafael Angelo Browning från England.

Biografi

B:s förnämsta juridiska arbete utgöres av den »Framställning af svenska lagstiftningen angående statsreligion och religionsfrihet» (1861), med vilken han förvärvade sin professur vid Lunds universitet. I en klar och mycket väl dokumenterad framställning går han igenom sitt ämne och avvinner det resultat, vilka äro av värde även för nutiden. Vida mera känd och använd blev emellertid B:s »Allmänna civilprocessen enligt svensk gällande rätt» (1882). Detta verk författades ursprungligen för »Nordisk Retsencyklopaedi», i vars fjärde del det ingår, men utvidgades sedermera och utkom såsom särskilt arbete i två upplagor. Under ett par decennier användes det i stor omfattning vid akademiska studier och i rättspraxis, och det äger fortfarande värde genom de upplysningar om äldre förhållanden, vilka det rymmer.

B. ansågs på sin tid som en auktoritet i förvaltningsfrågor av skilda slag. Då han därjämte var en praktisk man och livligt intresserad för kommunalpolitik, blev han i sin hembygd snart en upp- skattad medlem av allehanda lokala styrelser, stadsfullmäktige och landsting likaväl som kyrkoråd, sparbank och brandförsäkringsinrättning. Även inom akademistaten, där B. gärna företrädde något exklusivt lundensiska synpunkter gentemot »uppsaliterna», åtnjöt han stort förtroende och tillhörde den trängre krets, som i egenskap av drätselnämnd och consistorium minus ledde universitetets öden. Om han trots detta icke fullt kom att motsvara de förväntningar, som till en början ställdes på hans duglighet, torde detta i någon mån bero på att hans akademiska lärargärning verkade uppslitande på honom och att hans hälsa tidigt blev vacklande.

Författare

Å. Holmbäck.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De vi atque ambitu donationis in lege Suecana com-mentatio. Lund 1851. 26 s. (Akad. avh.) — Om svenska allmänna fattigvårdslagstiftningen. Lund 1856. (4), 124 s. (Akad. avh.) — Är enligt svensk lag tradition nödvändig för äganderättens till lösören öfvergång till annan man? (Jurid. fören. tidskr., H. 16, 1858, s. 151—162). — Om skogsregalet i Sverige (Nord. univ.-tidskr., Årg. 5: H. 2, 1859, s. 73—103). — Framställning af svenska lagstiftningen angående statsreligion och religionsfrihet. Lund 1861'. 176 s. (Akad. avh.) — Några anmärkningar om den svenske domarens inamovibilitet. Lund 1869. 4: o 19 s. (Akad. progr.; även i LUA, 1869.) — Inbjudnings-program till rectorsombytet den 1 juni 1871. Lund 1871. 4: o 21 s. (Även i LUÅ, 1869.) — Den svenska processen. Afd. 1—4. Köpenh. 1880. 312 s. (I: Nord. Retsencyklopasdi, 4.) (Tills, med W. Bergstrand och P. Assarsson; B. har författat avd. 1: Den allmänna civilprocessen, s. 3—146, samt genomsett de av Bergstrand författade avd. 2 och 3: Ut-sökningsprocessen, s. 147—197, och Processen i konkurs-, boskilnads- och urarfva-mål, s. 149—242.) — Allmänna civilprocessen enligt svensk gällande rätt. Lund 1882. (8), 353 s. 2: a uppl. med tillägg och ändringar. Lund 1890. (8), 347 s. —¦ Ett flertal uppsatser, utförliga recensioner och referat i stats- och rättsvetenskapliga ämnen i Tidskr. f. lagstiftn., lagskipn. o. förvaltn., Nytt jurid. arkiv m. fl. tidskrifter samt i tidningar (jmfr Lunds univ. matrikel 1879).

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 22 apr. 1853 och 4 apr. 1862 (meritförteckn.), Lunds universitetskanslers koncept 1851. allt i RA; M. Weibull & E. Tegnér, Lunds universitets historia, 2 (1868).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Broomé, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17037, Svenskt biografiskt lexikon (art av Å. Holmbäck.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17037
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Broomé, urn:sbl:17037, Svenskt biografiskt lexikon (art av Å. Holmbäck.), hämtad 2024-04-23.