Meriter

6. Ragnar Magnus Bruzelius, f. 4 juni 1832 i Löderup, d. 17 febr. 1902 i Stockholm. Föräldrar: prosten och kyrkoherden i Löderup och Hörup fil. doktor Magnus Bruzelius och Sofia Vilhelmina Johansson. Genomgick Lunds katedralskola; student i Lund 16 dec. 1848; disp. 25 maj 1850 (Beskrifning öfver fornsaker funna i Skåne, 2; pres. N. G. Bruzelius); filol. och fil. kand. 31 maj 1853; disp. 10 juni s. å. (Om en beqvämare inrättning samt ett vidsträcktare bruk af qvadrat- och rutetalens tabell, pars XVII; pres. K. J. D: s Hill); fil. doktor 23 juni s. å.; studerade anatomi under professor Anders Retzius 1856—57; med. kand. i Lund 26 mars 1860; med lic. 28 maj 1862; disp. 26 sept. 1863; med. doktor 1 juni 1864; företog ett flertal studieresor, bl. a. somrarna 1857 och 1858 till Sveriges västkust, sommaren 1862 med Karl XV: s resestipendium till Wien och Prag samt 1865 till Wien och Tübingen; bevistade skandinaviska naturforskarmötena i Köpenhamn 1860, i Stockholm 1863, i Kristiania 1868 (sekreterare i medicinska sektionen) och i Stockholm 1880. Docent i zoologi i Lund 19 febr. 1855; tf. professor i zoologi vt. 1856; amanuens vid serafimer-lasarettets medicinska avdelning 1 okt. 1862; underläkare därstädes 10 juni 1863; tf. biträdande överläkare vid serafimerlasarettet 1 okt. s. å.; tillika docent i medicin vid karolinska institutet 22 okt. s. å.; tf. medicine adjunkt 30 okt. s. å.; medicine adjunkt 27'juli 1864; biträdande överläkare vid serafimerlasarettet 9 aug. s. å.; ledamot av redaktionskommittén för Hygiea 1865—70; ledamot av redaktionen för utgivandet av Nordiskt medicinskt arkiv 1869—1900; överläkare vid livförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan från bolagets stiftande 1871; ledamot av direktionen för gymnastiskt-ortopediska institutet 1872—1901 (ordförande 1886—1901); tf. professor i medicin vid karolinska institutet vt. 1874 samt från 1 okt. 1876; professor i medicin därstädes 19 jan. 1877; överläkare vid serafimerlasarettet 20 jan. s. å.; H. M:t konungens läkare 1880—97; erhöll avsked från professuren och överläkar-befattningen 16 juli 1897. Erhöll Flormanska priset av Vetenskapsakademien 1859; ledamot av Svenska läkar-sällskapet 1862; RNO 1876; KVO1kl 1881; KNO1kl 1889; LVA 1890; KmstkVO 1896; innehade dessutom flera utländska ordnar.

Gift 1) 14 okt. 1871 i Stockholm med Kristina Helena Kempe, f. 10 juli 1845, d. 9 mars 1879, dotter till grosshandlaren Johan Karl Kristoffer Kempe; 2) 15 aug 1882 med den första hustruns halvsyster Lotty Henrietta Kempe, f. 27 juni 1855. 

Biografi

B. förvärvade genom sina zoologiska studier en omfattande naturvetenskaplig bildning, som dokumenterades genom hans med docentur belönade zoologiska författarskap och även blev av grundläggande betydelse för hans kommande läkarverksamhet. Denna var framför allt knuten vid serafimerlasarettet .och karolinska institutet, där han verkade under trettiofyra år, nästan hela tiden som biträdande överläkare och adjunkt (1863—77) och såsom överläkare och professor (1877—97). I sistnämnda egenskap följde han efter Magnus Huss och P. H. Malmsten och fyllde även medi de anspråk, jämförelsen med sådana företrädare väckte, med heder sin plats. Det erkändes allmänt, att han var en av sin samtids bästa praktiska läkare. »Hans undersökning av de sjuka var ytterst samvetsgrann och utfördes med användande av alla de medel, vetenskapen ställt till undersökningens förfogande. Han hade en eminent förmåga att skarpsinnigt granska alla den gjorda undersökningens resultat och att sammanföra dessa till en karakteristisk sjukdomsbild; diagnosen framgick ur de noga skärskådade symtomen med övertygande klarhet.» Vid den kliniska undervisning, som införts av Huss och fullföljts av Malmsten, upprätthöll han på ett lyckligt sätt traditionerna, och de varandra avlösande läkargenera-" tioner, som under tre decennier följde honom på sjukhusronderna, mindes med särskild tacksamhet hans undervisning vid sjuksängen. Hans föreläsningar »voro alltid väl genomtänkta och omsorgsfullt utarbetade, framställningen var särdeles redig och klar, och intresset för framställningen hölls alltid vaket genom följdriktigheten i densamma. Föredraget verkade ej medryckande men lugnt övertygande, det behandlade ämnet skärskådades från alla sidor kritiskt, och man fick intrycket av att det behandlades uttömmande.» B: s verksamhet inföll under en tid, då den inre medicinen genomgick betydelsefulla, omvälvningar på en rad olika områden, och han höll hela tiden sin klinik i jämnhöjd med denna enorma utveckling. I det omfattande arbete, som erfordrades härför, nedlade B. främst sin vetenskapliga verksamhet efter studietiden. I icke ringa utsträckning meddelade han likväl även frukterna av sina studier i uppsatser och tryckta meddelanden i olika medicinska publikationer. På laryngologiens område, som just då utvecklades till en självständig disciplin,' röjdes hos oss väg för moderna behandlingsmetoder genom ett större, tyvärr ofullbordat arbete av B. Framför allt var han under många år den erkände auktoriteten i fråga om lungsjukdomar.

Som naturligt var, gjorde B: s framstående egenskaper som praktiker honom till en av huvudstadens mest anlitade läkare. Hans patienter, som fingo röna hans om stor humanitet vittnande medkänsla, voro innerligt fastade vid honom, och hans kolleger tryggade sig vid svårare sjukdomsfall gärna till hans insikter och erfarenhet. En bred och trygg humor, som givit upphov till många anekdoter, befäste än mer hans popularitet. Vid hans avgång från sin professorsbefattning läto hans lärjungar måla hans bild i olja att uppsättas i den medicinska klinikens föreläsningssal. Bland de många utmärkelser, som kommo honom till del, förtjänar jämväl nämnas, att livförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan, vars överläkare han var sedan dess stiftande 1871, vid sitt tjugufemårsjubileum 1896 lät prägla hans porträttmedalj i guld. Genom sina båda giften var B. en ovanligt rik man. Efter hans död skänkte hans änka i enlighet med hans önskan 100,000 kr. till Svenska läkaresällskapet såsom en pensionsfond för änkor och barn efter avlidna svenska läkare samt 10,000 kr. till en stipendiefond vid karolinska institutet.

Författare

S. Bock.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beskrifning öfver hydrachnider, som förekomma i Skåne. Lund 1854. 56 s., 5 pl. (Avh. f. docentur.) — Om en i Pennatula rubra 1 ef vande parasit (VA Öfversigt, Arg. 15, 1858, s. 181—185, pl. 4). — Bidrag till kännedomen om Skandinaviens Amphipoda gammaridea. Sthm 1859. 4: o 104 s., 4 pl. (VA Handl., Bd 3, N:o 1.) — Bidrag till kännedomen om amphi-podernas inre byggnad (VA Öfversigt, Årg. 16, 1859, s. 1—18, pl. 1; även på tyska i Archiv f. 'Naturgeschichte 1860; belönad med Flormanska priset). <— Om abort (Med. archiv, Bd 1, H. 3, 1863, s. 99—195; även sep. Sthm 1863; 96 s.). — Ovanligt fall af hjertdislokation (Hygiea, Bd 26, 1864, s. 417—430). — Fall af hydrops ascites beroende på papillom-bildning i det ena ovariet (Hygiea, Bd 28, 1866, s. 104—109). — Bidrag till läran om bronchial-körtel-tumörer hos fullvuxna (ibid., s. 217—228). — Om elektrisk behandling af Tic douloureux (ibid., Bd 30, 1868, s. 430—442). — Bidrag till läran om nybildningar i larynx (Nord. med. arkiv, Bd 2, 1870, N:o 17; 18 s.). — Kliniska anteckningar i laryngopatologien jemte anvisning uti laryngoskopets bruk. 1*. Sthm 1875. (2), 244 s. — Om erythema urasmicum (Nord. med. arkiv, Bd 13, 1881, N:o 24; 13 s.). — Om borsyre-förgiftning (Hygiea, Bd 44, 1882, s. 548—558). — Om paroxysmal hemoglobinuri (Nord. med. arkiv, Bd 18, 1886, N: o 22; 36 s.). — Om multipel nevrit (ibid., Bd 19, 1887, N:o 3; 17 s.). — Fall af paroxysmal hemoglobinuri (Hygiea, Bd 50, 1888, s. 789—801). — Fall af amnestisk afasi (ibid., Bd 51, 1889, s. 94—117). — Om putrida sjukdomsprocesser i lungorna och deras behandling (ibid., s. 505—532). — Fall af hjerntumör; operation; förbättring (Hygiea, Bd 56: 2, 1894, s. 529—544; tills, med J. Berg). — Dessutom ett stort antal smärre meddelanden i Förhandlingar vid Svenska läkaresällsk. sammanträden (1866 —84), referat och smärre artiklar i Hygiea m. fl. tidskr.; B. har även utg. Årsrapporter från K. Serafimerlasarettets medicinska afdelning.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 19 jan. 1877 (meritförteckn.), RA. — Nekrologer över B., bl. a. av J. G. Edgren i Hygiea och Curt Wallis i Aftonbladet 18 febr. 1902; A. J. Bruzelius, Svensk läkare-matrikel, 1, 3 (1886, 1901); Karolinska mediko-kirurgiska institutets årsberättelser (1863—971: Karolinska me- diko-kirurgiska institutets historia. 1—2 (10101: S. Stenb' 77). erg, Inbjudningsskrift vid B:s tillträde till professuren i medicin (1877).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ragnar Magnus Bruzelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17097, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Bock.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17097
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ragnar Magnus Bruzelius, urn:sbl:17097, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Bock.), hämtad 2024-04-19.