K Bertil Buhre

Född:1863-03-04 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1930 – Stockholms stad, Stockholms län

Läkare, Generaldirektör


Band 06 (1926), sida 658.

Meriter

Buhre, Karl Bertil, f. 4 mars 1863 i Stockholm. Föräldrar: fabrikören Johan Gustav Buhre och Augusta Meurling. Elev vid Beskowska skolan ht. 1869; avlade mogenhetsexamen därstädes 20 maj 1881; student vid Uppsala universitet ht. s. å.; med. fil. kand. därstädes 30 jan. 1883; inskriven vid Karolinska institutet 19 febr. 1883; med. kand. 27 nov. 1886; genomgick en bakteriologisk kurs i Köpenhamn hösten 1888; med lic. 30 maj 1891; disp. 6 febr. 1897; med. doktor vid Uppsala universitet 31 maj s. å.; har företagit studieresor i Europa och till Nordamerikas förenta stater. Amanuens vid patologiskt-anatomiska institutionen vid Karolinska institutet 1 dec. 1888—31 aug. 1889, vid medicinska polikliniken å Serafimerlasarettet 1 dec. 1890—4 aug. 1891 och vid medicinska kliniken därstädes 5 aug. 1891—31 juli 1892; tf. karantänsläkare vid Fejan 25 juli 1892—8 jan. 1893 och 7—17 juli 1894; ledamot av medicinalstyrelsens särskilda avdelning för koleraärenden 9 juni 1893; underläkare vid Sabbatsbergs sjukhus medicinska avdelning 1 okt. 1893—31 juli 1894; praktiserande läkare i Stockholm 1894— 1913; tillika amanuens i medicinalstyrelsen 29 juni 1894—15 juli 1901; föreståndare för fjärde vaccindepån i Stockholm 5 dec. 1894 —30 juni 1901; ledamot av Jakobs och Johannes församlingars fattigvårdsstyrelse 1898—1907; postläkare å Norrmalm 21 jan. 1903—13; Sveriges ombud vid internationella kongressen i Paris angående medicinska yrkes-frågor och läkares skyldigheter 30 apr. 1900; ledamot av Jakobs och Johannes församlingars skolråd 1901—12; sekreterare i Allmänna svenska läkarföreningen (från 1920 Sveriges läkarförbund) 1902 —13; ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1903—11 och var därunder bl. a. revisor för Stiftelsen Wilhelm Gowenii minne för åren 1906—11 och revisor för poliskammaren för åren 1908—11; ledamot av kommittén rörande smittsamma könssjukdomar 11 mars 1904 men entledigades på egen begäran 29 apr. s. å.; sekreterare i Svenska nationalföreningen mot tuberkulos 1904—13; ordförande i styrelsen för Söderby sjukhus 9 dec. 1910 —1913; generaldirektör och chef i medicinalstyrelsen 30 juni 1913; ordförande bland sakkunnige rörande omorganisation av medicinalstyrelsen m. m. 1913 (enl. K. bemyndigande 12 sept.) —28 okt. 1914; ordförande i kommittén för utredning angående statens bakteriologiska laboratoriums organisation och utveckling m. m. 25 sept. 1917—15 apr. 1920; svenskt ombud vid hygieniskt möte av Selskabet for sundhetspleje i Danmark 15 aug. 1919; ledamot av kommittén för handhavande av den svenska hjälpverksamheten i Ryssland 9 aug. 1921—nov. 1923; delegerad för Sverige i Comité permanent de 1'office international d'hygiéne publique 4 apr. 1924; ledamot i styrelsen för apotekarkårens livränte- och pensionskassa 1 jan. 1925. RNO 1910; KNO2kl 1914; KNO1kl 1916; KmstkNO 1923; innehar dessutom utländska ordnar. — Ogift.

Biografi

Redan tidigt gjorde sig B. bemärkt såsom en betydande organisatorisk kraft. Det är särskilt vid tvenne sammanslutningar, som hans namn är oupplösligt knutet, nämligen Allmänna svenska lakar- föreningen, sedermera Sveriges läkarförbund samt Svenska nationalföreningen mot tuberkulos.

Vid mitten av 1880-talet hade röster börjat höjas för bildandet av en sammanslutning mellan Sveriges läkare, men oaktatj man redan vid det första allmänna svenska läkarmötet 1885 tillsatt en styrelse för att förbereda följande sammankomst, inskränkte sig ännu det sjätte allmänna läkarmötet 1893 till att, med förkastande av ett förslag om en mera permanent förening, antaga stadgar, som begränsade »Allmänna svenska läkarföreningens» uppgifter till att organisera de allmänna läkarmötena. Emellertid gjorde sig behovet av mera effektiva sammanslutningar inom läkarkåren på många håll starkt gällande, och en hel del lokala läkarföreningar upp kommo inom olika delar av landet. I Stockholm bildades sålunda i nov. 1896 en sammanslutning, kallad Läkarförteckningen, vars huvudsakliga uppgift var att åstadkomma enhetliga former för läkarnas annonsering. B. var en av initiativtagarna till denna sammanslutning och blev dess sekreterare. Där väckte han redan följande år förslag pm bildandet av ett Läkaryrkesförbund för Stockholm, som i okt. 1900 också kom till stånd under namn av Stockholms läkar-förening och i B. fick sin förste sekreterare. Tanken på en läkarnas riksorganisation, vilken i B. hade en hängiven anhängare, fortlevde emellertid. I dec. 1900 riktades från en lokalförening (Västmanland-Nerikes läkarförening) en vädjan till Stockholms läkarförening att sätta sig i spetsen för bildandet av en permanent centralförening för Sveriges läkare. Stockholms läkarförening utsände en cirkulärskrivelse i frågan till samtliga lokalföreningar, och med anledning härav sammanträdde i Stockholm i maj 1901 delegerade från samtliga föreningar, vilka då utarbetade »Förslag till förnyade stadgar för Allmänna svenska läkarföreningen». Vid 10: e allmänna svenska läkarmötet i Örebro 1901 höll B. föredrag över ämnet »Allmänna svenska läkarföreningens ombildning till en permanent centralförening för landets läkare». Det förenämnda stadgeförslaget framlades och antogos såsom vilande för att definitivt antagas vid det 11 :e läkarmötet i Göteborg 1902. Vid samma tillfälle valdes B. till den nya föreningens sekreterare, på vilken post han kvarstod oavbrutet, till dess han tillträdde befattningen såsom generaldirektör i medicinalstyrelsen. Genom sitt målmedvetna arbete under förberedelserna till läkarföreningens bildande befrämjade B. mer än någon annan dess tillkomst, och genom sin mångåriga verksamhet såsom dess sekreterare bidrog han i hög grad att giva organisationen fasthet och stadga och har härigenom gjort sig högt förtjänt om den svenska läkarkåren. Tidigt väcktes B:s intresse för tuberkulosfrågan, såväl för dess rent medicinska som för dess sociala sida. År 1901 företog han en resa till Tyskland för att studera dessa frågor och höll efter hemkomsten i nov. samma ar ett föredrag1 över ämnet: »Om diagnos av begynnande lungsot.» För väckande av ett allmännare intresse för tuberkuloskampens sociala sida, särskilt det förebyggande arbetet, beslöto i maj 1903 Allmänna svenska läkar-föreningens fullmäktige på förslag av B. att uppdraga åt läkar-föreningens styrelse att taga initiativ till bildande av en nationalförening till tuberkulosens bekämpande i landet. Förslag till stadgar och program för Nationalföreningen utarbetades, och i början av år 1904 utfärdades av ett stort antal representativa personer ur alla samhällsklasser och från landets alla delar ett upprop till bildande av en sådan förening. Dess konstituerande sammanträde ägde rum 28 febr. 1904. B. valdes till Nationalföreningens sekreterare. På denna post kvarstod han till 1913 och utvecklade här en energisk och. framgångsrik verksamhet för organiserande av särskilt det sociala antituberkulosarbetet i vårt land. Han kvarstår alltjämt i Nationalföreningens styrelse och ägnar föreningens verksamhet sitt livliga intresse. På B:s sextioårsdag, 4 mars 1923, lät Nationalföreningen över honom prägla en minnespenning i guld med inskriptionen: »Föregångsmannen. Banbrytaren.»

Vid sitt tillträde till generaldirektörsposten blev B. ordförande i kommittén för medicinalstyrelsens omorganisation, vars arbete avslutades och ledde till ämbetsverkets omdaning från den äldre kollegiala typen till. modernare form med sex byråer, bland vilka byrån för kamerala ärenden är helt nyinrättad. På B: s initiativ har sättet för apotekarnas befordring omorganiserats genom införande av en särskild befordringsnämnd. — Under B: s ämbetstid hava åtskilliga betydelsefulla utredningar och lagförslag av allmänt hygienisk art handlagts inom styrelsen, vilka lett till bl. a. följande lagar: lag om skyddskoppsympning (1916), lag angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar (1918), hälsovårdsstadga (1919) och epidemilag (1919), lag om anställande av distriktsbarnmorskor och reglemente för barnmorskor (1919). Den för landsbygdens sjukvårdsförhållanden synnerligen betydelsefulla organisationen av distriktssjuksköterskeväsendet har ävenledes under B: s ämbetstid genomförts. Dessutom hava modernare bestämmelser angående hindrandet av epidemiska sjukdomars införande i riket införts.

Författare

G. Neander.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Medicinalstyrelsens matrikel, Sveriges läkarförbunds och Sv. nationalföreningens mot tuberkulos arkiv; Stockholms stads kommunalkalender 1907—1023.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Bertil Buhre, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17138, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Neander.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17138
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Bertil Buhre, urn:sbl:17138, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Neander.), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se