Biografi

De Geer, släkt, härstammande från furstbiskopsdömet Liége. Enligt en tradition, som dock ej kan spåras längre tillbaka än till medlet av 1600-talet, skall släkten ha varit en gren av den i samma biskopsdöme hemmahörande högadliga familjen de Hamal. Den äldsta skriftliga källan för denna härstamning är ett intyg dat. 7 juli 1648 av en roi d'armes (»rikshärold») Henric van den Bergh i Liége, men då denne beträffande de båda familjernas samhörighet ej har annat att stödja sig på än likheten mellan deras vapensköldar, är resultatet tämligen tvivelaktigt, helst som även andra familjer i Liége, Brabant och Luxemburg förde i det närmaste samma vapen. Personer med namnet de Jaira, de Geire, de Gere, helt säkert hämtat från det länge sedan förstörda slottet Geer vid floden med samma namn, ett tillflöde till Maas, förekomma i urkunderna ända från slutet av elfte århundradet, men en någorlunda pålitlig släktlinje kan uppdragas först från en Lambert de G. de Chainée, död i Liège 1399. En ättling till honom, Louis de G. de Gaillarmont (f. 1535, f 1602), torde ha varit den förste i familjen, som ägnade sig åt borgerlig verksamhet. Han var fader till den i Sveriges historia berömde Louis D. (se nedan 1). Dennes äldste son Laurens D. (f. 1614, d. 1666), ägare till Österby och köpman i Amsterdam, efterträdde fadern som svensk kommissarie i Holland; hans ättegren utslocknade på manssidan 1731. Från den andre sonen Louis D. (f. 1622, d. 1695), ägare till Finspång, härstamma de i Sverige levande friherrliga ättegrenarna samt de till Hollands adel hörande familjerna. Den näst yngste sonen Jean D. (f. 1632, d. 1696), ägare till Godegård, är stamfader för den svenska adliga grenen samt för de på Finlands riddarhus introducerade dels adliga, dels grevliga grenarna.

Såsom anställda i Louis D. d. ä:s tjänst inkommo till Sverige Mathias de G., förvaltare på Österby 1627—49, och Louis de G. de Brialmont, förvaltare på Lövsta 1630—49, vilka möjligen voro bröder men vilkas släktskap med den övriga familjen icke kan med säkerhet fastställas. Båda torde ha återflyttat till Holland; deras i Sverige födda barn, vilka ej erhöllo svenskt adelskap, ha icke efterlämnat någon nu levande avkomma. Att döma av vapen och valspråk härstammar även en i Förenta staterna talrikt företrädd familj Geer från någon äldre gren av samma släkt som den svenska, men uppgifterna om den amerikanska släktens ursprung äro dock rätt fantastiska. Den svenska släkten delade sig i fyra grenar.

A) Finspångsgrenen. En sonson till den ovannämnde Louis D. d. y., kammarherren och tituläröverintendenten Louis D. (f. 1705, f 1758), är författare till en 1816 genom Lorenzo Hammarsköld utgiven historia över släkten. Hans son överkammarherren Jean Jacques D. (f. 1737, d. 1809) blev friherre 1 nov. 1797; ättlingar av honom äro statsministern Louis Gerard D. (se nedan 8), dennes söner Gerard Louis D., f. d. landshövding och statsminister (se nedan 10), och geologen professor Gerard Jakob D. (se nedan 11) samt den sistnämndes son, professor Sten D. (se nedan 12). Ättegrenens nu levande huvudman är f. d. majoren friherre Carl Gustaf Gerard D. (f. 1859), styrelseordförande och ekonomidirektör i Almqvist å Wiksells boktryckeriaktiebolag. Till samma ättegren höra f. d. landshövdingen friherre Fabian Otto Gerard D., preses i lantbruksakademien (se nedan 9), och dennes son Johan Gustaf Gerard D. (f. 1889), disponent för Lesjöfors aktiebolag och författare till arbeten angående bergs- och näringsväsen. Ättegrenens yngsta linje representeras av förste kammarherren friherre Jean-Jacques Gerard D. (f. 1863).

B) Holländska ättegrenen, som härstammar från Louis D. d. y:s sonson Jean Jacques (f. 1714, d. 1781), har talrika medlemmar i Holland samt även i Förenta staterna och nederländska Ostindien. Den är uppdelad i grenarna de G. van Rynhuysen (på manslinjen utslocknad), de G. van Oudegein och de G. van Jutphaas; medlemmar av de båda sistnämnda ha vid olika tider erhållit friherre titel; alla tillhöra sedan 1815 den nederländska, adeln. Bland mera bemärkta medlemmar må nämnas jur. doktor Jan Louis Willem baron de G. van Jutphaas (f. 1784, t 1857), vilken reste i Sverige 1823, 1834 och 1845 och har författat arbetena »Lodewijk de Geer van Finspong en Leufsta, 1587— 1652» (3:e uppl. 1852) samt »Notice historique sur la famille de de Geer» (1843); vidare Jan Jacob de G. van Oudegein (f. 1820, d. 1911), författare till »Notice généalogique concernant la famille de Geer» (1897), samt Dirk Jan de G. (f. 1870), vilken blev nederländsk finansminister 1922, ministerpresident och finansminister 1926 samt åter finansminister 1929.

C) Leufstagrenen. Louis D. d. ä:s son Emanuel D. (f. 1624, d. ogift 1692) testamenterade det honom tilldelade Lövsta bruk till brodern Louis d. y:s son Charles D. (f. 1660, d. likaledes ogift 1730), vilken fick landshövdings titel och kort före sin död gjorde Lövsta till fideikommiss för sin brorson Charles D. (se nedan 3), den kände vetenskapsmannen. Denne upphöjdes till friherre 29 aug. 1773. Söner till honom voro politikern kammarherren Charles D. (se nedan 4) och riksrådet Emanuel de G. (se nedan 5), för vilken senare hans moder Katarina Charlotta Rib-bing 1779 stiftade Frötuna fideikommiss. Den förre var fader till excellensen och lantmarskalken Carl D. (se nedan 7), vilken fick grevlig värdighet 11 maj 1818 men själv slöt sin greveätt. Lövsta fideikommiss övergick vid hans död 1861 till riksrådet Emanuel de G: s sonson, kabinettskammarherren friherre Carl Emanuel de G. (f. 1817, f 1877), och efterhonom först till hans broder, hovmarskalken friherre Louis de G. (f. 1824, f 1887), och därefter successive till dennes söner, friherre Carl Louis Emanuel de G. (f. 1859, d. 1914) och kammarherren friherre Louis de G. (f. 1866, f 1925). Den senare överlämnade genom gåvobrev av28jän, 1915 till Uppsala universitetsbibliotek, i enlighet med den äldre broderns önskan, ett av denne under fyrtioårig samlarverksamhet hopbragt dyrbart naturvetenskapligt och geografiskt bibliotek, som enligt donators förordnande skall förvaras som särskild samling. Samma år utgavs »Ex bibliotheca Leufstadiensi Caroli de Geer», en förnämligt utstyrd volym, som utom kataloger över biblioteket innehåller en förteckning över arbeten reproducerade eller eljes utgivna på föranstaltande av Carl de G.

Då kammarherren Louis de G. 1925 avled utan manlig arvinge, har fideikommisset (från 1918 delvis förvandlat till penningfideikommiss) övergått till den yngsta från förste innehavaren härstammande ättegrenen och innehaves för närvarande av kammarherren friherre Louis Carl Gerard Étienne de G. (f. 1887), vilken sedan 1928 är introduktör för främmande sändebud i svenska utrikesdepartementet. Dennes familjegren har för övrigt sedan 1820 varit bosatt i Schweiz; hans fader friherre Carl Fredrik d e G. (f. 1860) har varit svensk generalkonsul i Geneve. — Frötuna fideikommiss, som 1829 tillföll den ovannämnde Carl Emanuel de G., har sedan dess haft samma innehavare som Lövsta intill 1925, då det, såsom ärftligt även på kvinnolinjen, övergått till den detta år avlidne kammarherren Louis de G: s dotter Marianne de G. (f. 1893), gift med ryttmästaren greve Carl Oscar Bernadotte af Wisborg (f. 1890).

D) Terviksgrenen. Louis D. d. ä:s näst yngste son Jean D. (f. 1632, f 1696) kom på ekonomiskt obestånd och kunde blott med sina bröders hjälp åt sönerna rädda Godegårds och Skyllbergs bruk i Närke. Hans sonson riksrådet Otto Wilhelm D. (se nedan 2) blev friherre 6 nov. 1766; en son till denne, Robert Wilhelm D. (se nedan 6), bosatt i Finland, var lantmarskalk vid Borgå lantdag 1809 och erhöll samma år finsk grevlig värdighet; ätten utslocknade 1927 med hans sondotter Lovisa Fredrika Adeleide Ehrnrooth (Finlands adels-förbunds årsskr., 1928).

Från Jean D. härstamma även den i Sverige levande adliga ätten De Geer, vars huvudman är majoren Emil Wilhelm Philip D. (f. 1871), samt den finska adliga ätten, som 1818 introducerades på finska riddarhuset men nu icke har några där immatrikulerade medlemmar.

På ättens huvudegendomar ha bildats två stora, generation efter generation tillökade arkiv:

Finspångsarkivet, innehållande räkenskaper för tiden från 1700-talets början till den De Geerska bruksrörelsens upphörande och egendomens övergång till andra företag, är sedan 1922 deponerat i Vadstena landsarkiv. Från 1600-talet finnes blott ett fåtal handlingar, av vilka ingen rör själva Finspång.

Lövstaarkivet består, efter det bruket och större delen av därtill hörande egendomar 1918 försålts till Gimo-Österby bolag, av följande delar:

1. Den historiska avdelningen, intill medlet av 1800-talet förvarad på Finspång, äges av den nuvarande fideikommissarien till Lövsta och är tills vidare deponerad i riksarkivets Östermalmsavdelning. Dit höra företrädesvis handlingar angående den svenske stamfadern Louis De Geer men även familjepapper (testamenten, bouppteckningar m. m.) angående hans avkomlingar av Lövsta-grenen. En del handlingar tillhörande denna avdelning, som avsöndrats därifrån, medan de ännu befunno sig på Finspång, ägas av f. d. landshövdingen Louis De Geer på Hanaskog.

2. Det äldre bruksarkivet, omfattande räkenskaper, äganderättshandlingar m. m. från 1626 till tiden för den ovannämnda försäljningen, äges av Lövsta fideikommiss och förvaras å den ännu till fideikommisset hörande Lövsta herrgård.

3. Det nyare bruksarkivet, omfattande handlingar, som för den nye ägaren ansetts vara av betydelse, bl. a. större delen av kart-samlingen, förvaras i den gamla arkivbyggnaden på Lövsta, som vid försäljningen övergick till Gimo-Österby bolag.

I riksarkivets Sprengtportenssamling förvaras kammarherre Antoine D:s (f. 1721, f 1756) efterlämnade papper. Han var broder till Lövstagrenens stamfader, friherre Charles D. (se nedan 3), och gift med grevinnan Ulrika Charlotta Taube, sedermera omgift med generalen och ambassadören Johan Vilhelm Sprengtporten.

Författare

E. W. Dahlgren.

Källor och litteratur

Källa: E. W. Dahlgren, Ätten De Geer. Stamtaflor öfver samtliga dess grenar från äldsta till närvarande tid (1920). — Se i övrigt, ang. den amerikanska ättegrenen: W. Geer, The Geer genealogy, a historical record of George and Thomas Geer and their descendants in the. United Statps frnm 1623 to 1923 (New York 1923).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
De Geer, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17341, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. W. Dahlgren.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17341
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
De Geer, släkt, urn:sbl:17341, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. W. Dahlgren.), hämtad 2024-04-18.