Meriter

Blomdahl, Johan Ulric, f. 10 juni 1762 i Hjärtums församling, d 16 maj 1836 i Stora Lundby. Föräldrar: mönsterskrivaren Johan Blomdahl och Elisabet Grotte. Student i Uppsala 27 sept. 1782; företog med stipendieunderstöd en utrikes resa 1784 och disputerade därunder i Greifswald pro exercitio »De con-gregatione animalium in arcone Noë, eorumque ibidem sustentatione» samt. pro gradu »De tempore vitæ humanæ contracto, effectu diluvii naturali» och blev fil. magister i Greifswald 1785; prästvigd 17 apr. 1787. Adjunkt vid Kristine församling i Göteborg; tillika v. kollega vid trivialskolan därstädes 11 nov. 1790; kollega därstädes 23 mars 1791; avlade pastoralexamen 29 sept. s. å.; svensk kyrkoherde vid Kristine församling 24 maj 1792; uppförd på första förslagsrummet till kyrkoherde i Skepplanda 9 okt. 1800; kyrkoherde i Starrkärr 9 juni 1802 (tillträdde i juli s. å.); honorarie prost 1803; kontraktsprost 19 dec. 1805; deltog i riksdagen i Örebro 1812 och i riksdagen i Stockholm 1815; uppförd på andra förslagsrummet till kyrkoherde i Veddige 1 sept. 1813 och på första förslagsrummet till kyrkoherde i Istorp 30 mars 1814; revisor i stats-, banko- och riksgäldsverken 1817; kyrkoherde i Stora Lundby 2 febr. 1820; revisor vid lånekontoret i Göteborg 1829 och 1830; preses vid prästmötet 1831; avsade sig kontraktsprostsysslan s. å.; blev tjänstfri 1834. Ledamot av Evangeliska sällskapet 1809,av Älvsborgs läns hushållningssällskap 1812 (dess korrespondent för Ale härad från apr. 1816), av Bibelsällskapet i Stockholm 1815 och av Sällskapet pro fide et christianismo s. å.; teol. doktor 14 okt. 1818; LNO 1829.

Gift 1792 med Katarina Charlotta Widlund, f. 27 juli 1766, d 19 febr. 1855, dotter till handlanden Anders Widlund i Uppsala.

Biografi

Man torde utan tvekan kunna karakterisera B. som en av vårt lands och särskilt västra Sveriges mest begåvade och dugande prästmän vid förra sekelskiftet. Han synes haft en utpräglad läggning för prästens egentliga kall, det att vara själasörjare och predikant. Som sådan är han närmast att räkna till väckelsetypen. Man kan med fördel ställa honom vid sidan av den ännu i sina religiösa sånger levande Lars Linderot. I flera års tid verkade dessa båda i Göteborg, Linderot vid domkyrkan och B. som kyrkoherde uti Kristine svenska församling. När B. 1802 lämnade stadsförsamlingen och blev lantpräst, motiverar han detta helt oegennyttigt med att han behövdes för ett annat arbetsfält.

Uti de strödda predikningar och griftetal, som ännu finnas i behåll efter B., givas flera prov på hans kraftiga väckelseton samt hans rättframma och originella maner. Hans biografer P. A. Sondén och K. V. Skarstedt omnämna också, att formen för hans förkunnelse skilde sig från den vanliga; han extemporerade, och talet var lätt och flytande. När han en gång 1815 predikade i Klara kyrka i Stockholm, väckte hans konst allmän förundran. Några karakteristiska ställen ur hans predikningar må här återges. I den nämnda predikan i Klara tilltalar han menigheten med orden: »Af den uppståndne Frälsaren innerligt älskade åhörare.» I en annan predikan läser man följande: »Lycka till, Herre Jesu, att besegra alla Dina fiender.» Ofta vänder han sig till åhörarna med drastiska förmaningar och varningar, som knappast låta sig användas i nutida predikan. I ett griftetal över en from prästman i stiftet heter det: »Han (den döde) är ej inmanad i arresten för att framhävas till evig försmädelse och blygd, vilket tyvärr! skall hända många, utan han här ingått i vilokammaren för att uppvakna till ett evigt liv.»

B:s bibliska, starkt personliga predikningar koncentrera sig omkring försoningsläran och kristologien. Givetvis finnas här beröringspunkter med Evangeliska sällskapets fromhetstyp — och det är därför ej att undra på att B. var medlem av detta sällskap. Det är emellertid av intresse, att B. i ett tal vid sällskapets sammankomst 26 apr. 1815 något berör frågan om beskaffenheten av sällskapets uppbyggliga ströskrifter. Man spårar därvid samma kritik, som förekommer hos nyromantikerna, vilka ingalunda gillade tonen i flera av dessa flygblad: ehuru nyromantikerna äro befryndade med pietismen, reagera de likväl emot densamma. Det har också berättats, att B. i all sin väckelseiver skarpt gick tillrätta med den icke kyrkliga förkunnelsen.

En dylik representant för utpräglad renlärighet och kristlig väckelse mitt uppe i kyrkans s. k. neologiska tidevarv är i och för sig värd att uppmärksammas. B. strävade att moraliskt höja sin omgivning, vilket särskilt behövdes i Göteborg under Napoleonskrigens högkonjunktur, och han har också enligt åtskilliga vittnesbörd verkligen utövat inflytande. Synbarligen lästes även hans predikningar; ett konfirmationstal 1794 har t. ex. utkommit i ett flertal upplagor och omtrycktes så sent som 1823. Biskop Karl Fredr. af Wingård omnämner i en minnesruna B: s stora insatser. Han framhåller dennes eminenta religiösa begåvning — han kallar honom ett anderikt snille — samt hans stora arbetsförmåga som lärare, präst och riksdagsman. Vid Göteborgs stifts prästmöte 1831 var B. preses och väckte därvid uppmärksamhet på grund av sin färdighet att tala latin samt sina kvicka repliker. — B. drabbades de sista åren av sitt liv utav en svår sjukdom, kanske delvis påskyndad genom tunga sorger inom familjen.

Författare

Oscar Hippel.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: De incremento virtutis moralis ex debita omniprae-sentia? divins consideratione. Lund 179.1. 4: o 15, (1) s. (Diss., praes. B., resp. L. G. Asping.) — Olika människors olika mod; eller Huru äro syndare til mods före, under och efter omwändelsens werk, som är af Gudi? Förestäldt i en christelig högmässo-prädikan, tredje söndagen efter påsk uti Götheborgs fattighus-kyrka, 1793. Gtbg 1793. 47 s. — Tal, hållit vid ungdomens confirma-tion uti Christina tyska kyrka i Götheborg, den 3 maji 1794. Gtbg 1794. 23 s. Nya uppl. Sthm 1817, 19 s., och Nyköping 1823, 19 s. — Några ord å Guds wägnar wid en rättsinnig lärares graf, talade då vicerektorn. .. wid tyska skolan i Götheborg... herr Olof Tranaeus jordfästes uti Christina tyska kyrka derstädes den 26 augusti 1794. Gtbg [1794]. 72 s. (Personalia, s. 66— 72, av Nils Adler.) — Wälmenta anmärkningar angående sjuka människors olika wård, förhållande och tröst på sotesängen; uti högmässo-prädikan på 21 sönd. efter Trinitatis år 1795, framstälde uti Christinas tyska kyrka i Götheborg. Gtbg 1795. 48 s. — En christelig afskeds-prädikan, hållen på förste söndagen efter Trinitatis 1802, uti Christine kyrka i Götheborg. Gtbg 1802. 64, (1) s. — Wander du dig från eller til människones son, som ses midt ibland de gyldene ljusastakarna? Det är: Wil du wara mot eller med Herren Jesus, sådan som han, äfwen på nya kyrkoåret framträder i församlingarna? Betraktelse-ämne för högmesso-prädikan på förste söndagen i adventet, år 1811, hållen uti Götheborgs fattighus-kyrka. Gtbg 1812. 47, (1) s. — Påskadagsrörelser förr och nu, eller hwad rörelser wi böre utbedja oss, wid åtankan af de stora rörelser, som skedde i himmel en och på jorden, den wälsignade dagen då Herren Jesus upstod ifrån de döda. Högmesso-prädikan uti S:t Claras kyrka i Stockholm, påskadagen år 1815. Sthm 1815. 32 s. — Nyttan af bibelordets utspridande; tal wid Evangeliska sällskapets allmänna sammankomst i Stockholm den 26 april 1815 . .. Sthm 1815. 16 s. — Hwad man bör önska och hoppas wid en ny kyrkas inwigning, nämligen att Herren och folket mötas där: Herren att wälsigna, folket att tillbedja. Tal, då Götheborgs nya fattighuskyrka inwigdes 2dre söndagen i advent, år 1815. Gtbg 1816. 29 s. — Wärdere wi rätt wår Frälsares herradöme? Christelig predikan på förste söndagen i adventet år 1817; hållen i St. Clarae kyrka i Stockholm. Sthm 1818. 29 s. — Den wigtiga undersökningen om wåra själars frälsning. Prof-prädikan på 4: de söndagen efter påsk, år 1818, uti Götheborgs domkyrka. Gtbg 1818. 39 s. — Tal, inför domprosteriets presterskap, samladt i Götheborgs domkyrka d. 13 maji år 1818 för att välja biskop. Gtbg 1818. 17 s. — Wår wän sofwer. Sofwer han, så warder det bättre med honom. Christelig lik-predikan wid v. pastorn ... mag. Carl Gustaf Santessons begraf-ning, hållen i Örgryte kyrka d. 9 julii 1819. Gtbg 1819. 30 s. — Installationstal, eller broderliga förmaningar wid kyrkoherden herr David Vilh. Dunckels inställande i sin församling uti Christina? kyrka i Götheborg d. 8 maji 1823. Gtbg 1823. 40 s. — Lägg på hjertat den erinran, som wid en lärares bortgång dig gifwes, angående syndares tillflykt till deras Frälsare. Likpredikan öfwer prosten och kyrkoherden i Örgryte och Carl Johans församlingar wid Götheborg ... herr Magnus Roempke, hållen i Carl Johans kyrka d. 22 april år 1828. Gtbg 1828. 30 s. — Tal i Örgryte kyrka den 9 april 1829 efter jordfästnings-bönen vid enke-fru Dorothea Elisabeth Santessons likbegängelse. Sthm 1829. 16 s. — Aphorismi de Deo unitrino. Gtbg 1830. 4: o 10 s. (Synod.-disp.)

Källor och litteratur

Källor: Göteborgs domkapitels und. skrivelser 1 sept. 1813 och 29 dec 1819 (meritförteckn.), RA; B:s brev till C. Fr. at Wingård (sign. G. 223, UB) och hans ovannämnda tal och predikningar; biografi af P. A. Sondén i Biogr. lexikon, 2 (1836) och minnesruna af C. Fr. af Wingård i Bihang till Göteborgs stiftstidningar N:o 13, 14, juli 1836; C. W. Skarstedt, Göteborgs stifts herdaminne (1878—85).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Ulric Blomdahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17808, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Hippel.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17808
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Ulric Blomdahl, urn:sbl:17808, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Hippel.), hämtad 2024-04-25.