Meriter

2. Elis Herman Benckert, den föregåendes son i hans första gifte, f. 27 sept. 1881 i Stockholm, d. 1 jan. 1913 därstädes för egen hand. Genomgick Beskowska skolan i Stockholm; avlade mogenhetsexamen därstädes 20 maj 1899; praktiserade på snickarverkstad; elev vid tekniska högskolan 15 sept. 1900; avlade avgångsexamen därstädes 10 juni 1904; företog studieresor till Frankrike 1904–05 samt till Spanien 1908, varunder han särskilt vid Sevilla kakelfabriker satte sig in i tillverkningen av spanskt kakel. Praktiserade tidvis på arkitekten R. Östbergs kontor; införde efter återkomsten från sin spanska studieresa tillverkning av spanskt kakel vid J. Z. Radholm & c:is kakelfabrik i Norrköping och utställde vid Stockholmsutställningen 1909 egna kompositioner i detta material; arbetade som möbelarkitekt; har utfört bl. a. följande byggnadsverk: stenvilla för försäkringsrådet Gustav Lagercrantz i Djursholm 1910, utställningsbyggnaden i Arvika sommaren 1911, tillbyggnad till disponentbostaden vid Kiruna, utarbetad tillsammans med skulptören Kr. Eriksson, biblioteksinredning för grosshandlaren Hjalmar Wijk, Göteborg, sommarbostaden Norrgården å Angnö för borgarrådet K. Juhlin-Dannfelt 1912, villa för grosshandlaren S. de Jounge i Gävle 1912, bostadsbyggnad för bankir Ragnar Thiel vid Saltsjö-Duvnäs 1912 samt om- och tillbyggnad av sommarresidenset »Borgen» vid Skurusund för bankdirektör G. Zethelius 1912. — Ogift.

Biografi

Den arkitektgeneration bland B:s samtida, som närmast föregick honom, hade i viss mån brutit med den i slutet av 1800-talet gängse skolan. Medan denna i sin formbildning anslöt sig till än den ena, än den andra av de inom konsthistorien vanligen uppställda historiska stilarna, hade den efterföljande riktningen visserligen upptagit de närmaste föregångarnas respekt för äkta material och gedigen konstruktion men sökte undvika direkt efterbildning av »givna stilar» och ville i stället finna en för tidslynnet mer typisk utformning med starkt personligt inslag. En renodlad helhetsverkan och en enkel, fast masseffekt trädde därvid i stället för det mer dekorativa formspelet, men strävan att frigöra sig från bundenheten vid de traditionella stilarna förbands med en stark respekt för tradition i djupare bemärkelse. Till detta utgångsläge anknöt B. med raffinerad, teknisk förfining och själsligt rik arkitektonisk känsla. Utrustad med ett lärt sinne och starkt vetenskaplig läggning, kan han sägas, ha personligt genomlevat de historiska stilarna, innan han började sin produktion; starka intryck hade han även mottagit i Spanien, vars kultur och folk varmt tilltalade honom. Efter att sålunda i på en gång frigjord och starkt traditionsmättad anda ha slutit sig till den nyss karaktäriserade lynnesriktningen inom tidens konst, kände B. senare starkt behovet av ett fastare och naturligare samband med särskilt den tradition inom byggnadskonsten, som nådde sin sista blomstring i Karl Johansstilen, och blev i varje fall den förste, utövande konstnär, som såg och på ett levande sätt tillvaratog denna traditions anda. Ett typiskt prov på B:s konst i dess första mognad är försäkringsrådet Lagercrantz' villa. Placeringen är väl beräknad för terrängen, till vilken byggnadsanläggningen naturligt ansluter sig, fasadens färg i vit puts, tjärat trä och rött taktegel är utmärkt hopstämd för sig; och med växtligheten omkring. Fönstren ha anordnats utan påtaglig symmetri men med ytterst väl avvägd balansering och distinkt känsla för den inre rumskaraktärens markering utåt. På så sätt framkalla de en säreget stark verkan av sluten intimitet, då de ej synas anlagda efter yttre pretention utan liksom upptagna i muren efteråt och som följd av ett inifrån kommande tryck. Härav och av fasadernas fasta hållning och utpräglade enhetlighet liksom genom den fullkomliga frånvaron av arkitektoniska fragment framlockas med de knappaste uttrycksmedel en distinkt och rofylld stämning, en klang utav mystik, en osökt varm intimitet bakom en kärv yta. Det inre präglas av samma själsliga ackord, där perspektivisk beräkning och väl vägd proportionering utgöra grunden till rumsformer av ovanligt harmonisk valör och sällsynt god färgverkan. Intensitet i känslan och en starkt renodlad teknisk klarhet äro utmärkande för alla B:s arbeten. Liksom i Lagercrantz' och Thiels byggnader det hela, trots de små måtten, besitter en slottslik, förnäm hållning, så framstå även B:s möbler som ovanliga prov på teknisk omsorg, estetisk förfining och av själ präglad form eller verklig stil. Huru starkt B. under sin sista tid tilltalades av den klangfärg, som låg i det tidigare 1800-talets byggnadsverk, röjdes framför allt vid hans ombyggnad av den från Karl Johans tid härstammande »Borgen» vid Skurusund.

B:s förunderligt starka formsinne och, klara, kalla intelligens inneslöto en spänd intensitet i känslan och ett drivande behov av värmande liv. Han pressades ej blott i sin konst utan även i sitt dagliga liv att ikläda allt sitt uppträdande distinktionens väl vägda särmärke. Hans verk liksom hans livsföring präglades av en ständigt krävande och, stilbildande natur, trots det att ingen som han njöt av omedelbarhetens, alla nyanserade och äkta utslag. Bakom hans lugna behärskning doldes smärtan av en övermäktig självkritik, för hård att ge luft åt hans skönhetskrav och längtan efter harmoni. De fordringar, han ställde på sig själv mot tillvarons vardagliga begrepp, spände till sist hans strängar så starkt, att han slog dem av. Härmed förlorade svensk konst en bildande förmåga av säregen sälta och innerlig kraft.

Författare

Ragnar Östberg.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Ett hem på Djursholm (Ord och bild, Årg. 21, 1912, s. 209–216). – En kyrka [Arvika] (Tekn. tidskr., Årg. 42, 1912, Arkitektur, s. 17–22, 1 pl.).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elis H Benckert, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18451, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Östberg.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18451
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elis H Benckert, urn:sbl:18451, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Östberg.), hämtad 2024-04-23.