Meriter

2. Hans Bendz, den föregåendes broder, f. 6 juni 1851 i Västra Tommarp, d. 5 maj 1914 i Lund. Intogs i Malmö h. elementarläroverk vt. 1863; avlade mogenhetsexamen därstädes 28 maj 1869; student vid Lunds universitet 20 sept. s. å.; med. fil. kand. 18 okt. 1871; med. kand. 15 okt. 1877; med. lic. 30 sept. 1881; disp. 28 maj 1884; med. doktor 1 juni s. å.; företog studieresor till Tyskland och Schweiz 1882 och till Danmark och Tyskland 1884, båda med K. resestipendium, samt till Berlin hösten 1888. Underläkare vid länskurhuset i Lund 22 okt. 1875–31 dec. 1876; amanuens vid patologiska institutionen i Lund 1 jan. 1876–30 juni 1878; stipendiat i flottan under tre år från 4 febr. 1878; amanuens vid patologiska institutionen i Stockholm 1 juni 1879–30 maj 1880; uppbördsläkare å korvetten Eugenie 1 maj–2 sept. 1880; tf. laborator i patologi vid Lunds universitet 1 febr. 1881–31 dec. 1885; intendent vid Ramlösa hälsobrunn 1883; docent i patologi 19 juni 1884; e. o. professor i patologisk anatomi, rätts- och statsmedicin samt hygien 23 dec. 1885; innehade åtskilliga förordnanden inom med. fakulteten vid Lunds universitet 1886–97; intendent vid Ronneby hälsobrunn 1886–1900; professor i patologisk anatomi och rättsmedicin 80 sept. 1898; ledamot av kommittén för revision av de för rättsmedicinska undersökningar gällande stadganden 17 juni 1904–1 nov. 1906. LFS 1886; RNO 1896; KNO2kl 1910.

Gift. 8 sept. 1882 med Emma Erika Holmberg, f. 13 juni 1858, dotter till kontraktsprosten Lars Paulus Holmberg.

Biografi

B. är en av de karaktäristiska gestalterna i det sista halvseklets lundensiska universitetsliv. Han yvdes över sitt ursprung från en gammal och känd bondaristokratisk släkt från Söderslätt eller, såsom han själv döpt denna Sveriges bördigaste landsända, från »Landet söder om landsvägen». Den trakten och dess folk kände han, men han var också själv känd i de bygderna, och man var i hans hemort stolt över att eh av deras »pågar» blivit professor men ändock aldrig lagt bort bygdekänsla och gamla later. B. samlade vänner omkring sig, var han drog fram, under skoltiden, som student, som läkare och som professor. Han skydde ensamheten och älskade att ha sina vänner i trång krets omkring sig. Gärna ville han själv föra ordet, och gärna lät man honom också få göra det, ty han var en oförliknelig mästare i att berätta roliga historier. Han hade en medfödd, storslagen skådespelartalang och en stämma och ett ansikte, som drogo alla både med sig och till sig. En glad student hade han varit som ung, och det blev han i grunden hela livet igenom. Den söderslättska myndigheten trädde någon gång för ett ögonblick fram i ord och sätt, men den kunde måhända stundom saklöst starkare ha gjort sig gällande, till förmån både för B. själv och den det gällde. Det är emellertid ej så lätt att strida mot naturen, när det, såsom här, klappade ett vekt hjärta inom den stora imponerande kroppshyddan. Att hänga över böckerna och fylla pappersarken vid skrivbordet låg i grunden ej för B. Men han förstod bättre än mången, vad han inhämtade, och förstod även att läsa i naturens bok samt kombinera med sitt vetande, vad han där såg. Härigenom och genom sin skarpa observationsförmåga samt sin juridiska läggning var han en boren rättsmedikus. Detta ådagalade han ibland annat under det på sin tid uppseendeväckande »Norbergska målet», i vilket han författade medicinska fakultetens i Lund utlåtande. B. skydde ej att av intresse för sin undervisning vid förekommande fall med sina lärjungar draga ut på landsbygden för att förskaffa dem den rätta miljön vid den rättsmedicinska besiktningen. Dessa utflykter blevo dessutom ett lyckligt medel att sammanbinda lärare och lärjungar. Utmärkande för Lunds medicinska fakultet under flera decennier har ibland annat det personliga, förtroendefulla förhållandet mellan lärare och lärjungar ansetts vara. För en sådan tidigt grundlagd kamratanda mellan äldre och yngre ha B:z' naturliga läggning och läkarverksamhet säkert haft sin betydelse. Under den långa tid, B. förestod Ronneby hälsobrunn, förstod han att såsom läkare och genom sin personlighet vinna stort anseende åt denna Sveriges mest besökta brunnsort, som tack vare honom betydligt utvidgades och utvecklades. — B:z' hustru Emma Bendz, som i Lund vid ett flertal viktigare tillfällen och festligheter medverkat genom poetiska och dramatiska bidrag, har i tidningspressen och särskilt med två böcker »Söder om landsvägen» (1916) och »Från pilträdens land och syrenernas stad» (1918) gjort sig känd som en talangfull skildrare av livet på Söderslätt och i Lund under 1860–80-talen. I sin saklighet och flärdfrihet anknyta sig hennes minnen på ett vackert sätt till den realistiska berättarkonsten under 1800-talets förra hälft och då närmast till Nicolovius' (N. Lovéns) »Folklifvet i Skytts härad».

Författare

Carl M. Fürst.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om förekomsten och betydelsen af varices i oesophagus vid hinder inom portåderkretsloppet, särskildt vid cirrhosis hepatis (Nord. med. arkiv, Bd 16, 1884, N:o 9, s. 1—59; även utg. såsom gradual-avh., Lund 1884). — Bidrag till kännedomen om hängningsdödens fenomen. 4: o 50, XXXVI s. (LUÅ, T. 21, 1884—85, Afd. 1, N:o 1.) — Fall von sehr bedeutender Koprostase (Nord. med. arkiv, Bd 26, 1894, N:o 21, s. 19—24, 1 pl.). — Yttrande af medicinska fakulteten i Lund. 86 s, 6 pl. (Handl. rör. Norbergska målet, Lund 1897, 2; i huvudsak utarb. av B.) — Rättsmedicinska undersökningar (Förhandl. vid 9: e allm. sv. läkaremötet i Ronneby brunn, Lund 1899, s. 133—148). — Sakkunnigutlåtande (Handl. rör. tillsättandet af e. o. professorsembetet i allm. patologi, bakteriologi och allm. helsovård vid Lunds univ. Lund 1900, s. 26—34). — Om dödstecknen. Växjö 1909. 8 s. (Ur Lunds dagblad 23 nov. 1898; ref.)

Utgivit: Ronneby helsobrunnar och bad. Årsberättelser för 1886 samt 1887—90.

Källor och litteratur

Källa: Eckl.-dep. handl. 30 sept. 1898 (meritförteckn.); Lunds univ. matrikel 1913.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans Bendz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18464, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl M. Fürst.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18464
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans Bendz, urn:sbl:18464, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl M. Fürst.), hämtad 2024-04-23.