Victoria M Benedictsson (f. Bruzelius)
Född:1850-03-06 – Fru Alstads församling, Skåne län (på Domne gård)Död:1888-07-23 – Danmark (i Köpenhamn)
Författare
Band 03 (1922), sida 172.
Meriter
Benedictsson, Victoria Maria, f. Bruzeiius, känd under författarnamnet Ernst Ahlgren, f. 6 mars 1850 på Domme gård i Fru Alstads socken, d 23 juli 1888 i Köpenhamn. Föräldrar: lantbrukaren Ture Bruzeiius och Heléne Sofie Finérus.
Gift 22 sept. 1871 med postmästaren i Hörby Kristian Benedictsson, f. 26 nov. 1822, d 16 juli 1899.
Biografi
Efter sitt giftermål höll fru B. ett flertal år kommissionsbokhandel och biträdde även sin man på postkontoret samt i Hörby filial av Skånes enskilda bank, där han var föreståndare. Hennes första litterära debut ägde rum 1876 i Sydsvenska dagbladet Snällposten, där en novell av henne, »Sirenen», offentliggjord under pseudonymen Ivar Tardif, intogs som följetong. Även med andra periodiska publikationer anknöt hon nu förbindelser. Mera ostörd tid att ägna sig åt författarskap fick hon först, sedan hon i maj 1881 ådragit sig en knäskada, som under två år band henne vid sängen och sedermera nödgade henne att bruka kryckor; under pseudonymen Ernst Ahlgren vinner hon nu ett beaktat namn som författarinna. Våren 1884 lärde fru B. känna sin blivande litteräre medarbetare Axel Lundegård, vars far J. K. Åkesson sedan 1881 var kyrkoherde i Hörby. Under en vistelse i Stockholm nov. 1885—jan. 1886 inledde hon personlig bekantskap med åtskilliga kvinnosakens målsmän liksom med yngre litterära kretsar; närmare förbindelser knötos med Gustav och Karl af Geijerstam, vilken senare 1888 ingick äktenskap med hennes styvdotter Matti Benedictsson, samt med Sofie Adlersparre och Ellen Key. Senare bodde fru B. tidvis i Köpenhamn; vårarna 1887 och 1888 vistades hon i Paris. En redan tidigare stundom framträdande melankoli, som svårt tryckte henne åren 1887 och 1888, drev henne slutligen att förkorta sitt eget liv. Förvaltningen av sin litterära kvarlåtenskap hade hon överlämnat till Axel Lundegård, vilken dels fullbordat ett par i utkast föreliggande arbeten, dels sökt teckna hennes bild såväl under diktens förklädnad (Elsa Finne) som genom offentliggörandet av brev, litterära utkast och dagboksanteckningar (Victoria Benedictsson. En självbiografi ur bref och anteckningar).
V. B: s litterära rykte grundar sig till en del på hennes skildringar av böndernas liv i hennes hembygd. Särskilt innehåller hennes bok »Folklif och småberättelser» ypperliga situationsbilder och karaktäristiker ur denna miljö (Medan kaffet kokar, Förbrytarblod, Mor Malenas höna, Om en hökass, Kamraten). Hennes bondeskisser röja full kännedom om folkets karaktär, känsloliv och synpunkter, ej sällan svårtillgängliga för personer ur andra samhällslager; naturtrogen dialog och träffsäker skildring ay det egenartade i det yttre uppträdandet bidraga att framföra figurerna i deras omedelbara karaktär för fantasien; när ämnet därtill ger anledning, fulländar en harmonisk uppfattning tavlans konstnärliga liv. Stundom satiriserar författarinnan påstådda folkvänner ur bildad klass, som äro främmande för folkets verkliga art och förhållanden. En annan del av fru B:s produktion skildrar borgerligt liv. Till det bästa i hennes alstring hör romanen »Pengar». Hon har här ypperligt tecknat en kvinnas utveckling från femtonårsåldern genom förtidigt omaka äktenskap fram till full självständighet, yttrande sig i beslutet att frigöra sig från en plågsam samlevnad. Hjältinnans historia har ett i viss mån typiskt värde ur social och psykologisk synpunkt. Huvudfigurens känslor och upplevelser härflyta emellertid konsekvent och naturligt ur hennes karaktär och omgivning, vadan arbetet icke i konstnärligt förringande mening kan kallas en tendensroman. Även fru B: s andra roman, »Fru Marianne», som skildrar ett äktenskaps historia genom slitningar till samförstånd, innehåller värdefulla drag, som visa psykologisk insikt och konstnärlig fantasi. Minst lika mycket som V. B: s arbeten har hennes egen personlighet tilldragit sig eftervärldens intresse. Hennes förmåga att, under många år upptagen av en husmoders praktiska bestyr och isolerad i en omgivning, som ej gav andlig uppmuntran, arbeta sig fram till ett betydande konstnärskap har med rätta vunnit respekt. Hennes självbekännelser i brev och dagböcker visa hänförelse för den litterära konstnärens kall och en märkligt klar uppfattning av den konstnärliga uppgiften. Dessutom har hennes levnad med sitt dystra slut givit bilden av ett tragiskt kvinnoöde. Hennes far hade, huvudsakligen på grund av hennes kvinnliga kön, tillbakavisat hennes länge närda önskan att få komma till Stockholm för att vid tekniska skolan därstädes utbilda artistiska anlag. Trots bestämd motvilja tvingades hon vid tjuguett år in i äktenskap med en betydligt äldre man; kort efter giftermålet begick hon ett första självmordsförsök. Äktenskapet förblev mindre lyckligt även därför, att makarna saknade gemensamma andliga intressen. Den 1881 iråkade sjukdomen bör ha bidragit att försvaga fru B: s krafter. Som det huvudsakliga motivet till sitt självmord angav hon känslan av oförmåga till vidare konstnärligt arbete, som inställde sig i och med den psykiska depressionen under hennes sista år. De antydningar om en annan bidragande erfarenhet, som givits i de av Lundegård på grundvalen av hennes efterlämnade papper utförda arbetena »Den bergtagna» och »Elsa Finne», sakna full biografisk tillförlitlighet såväl med hänsyn till sin natur av poetiska alster, där en konstnärlig fantasi omtolkat stoffet, som även i sin karaktär av anklagelse från en person, vars emotionella liv redan mist jämvikt. Antagligt är, att fru B: s depression hade ett fäste i en ursprunglig organisk disposition; även hennes far hade melankoliska perioder med självmordstankar. Fru B. var en rikt begåvad, högtsyftande personlighet, som dock hämmades i sin växt genom tidiga rubbningar i sitt känsloliv.
Författare
J. Landquist.
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Sirenen. Svensk originalberättelse af Tardif (Sydsv. dagbl. Snällposten, 1876, N:o 238—265). — Från Skåne. Studier af Ernst Ahlgren. Sthm 1884. (4), 285 s. 3:e -uppl. Sthm 1911. 122, (1) s. (Även i dansk uppl. Köpenhamn 1900.) [Av de häri ingående novellerna'ha följande tidigare publicerats: En kris, Fyris 1883, N:o 103—104; Fader och son, Ny illustr. tidn., Arg. 16, 1880, N:o 24; Mor Martha, Fyris 1884, N:o 41; Jeppa, Sv. folktidn. 1882 1/9; Sorg, Ny illustr. tidn., Årg. 17, 1881, N:o 12; Gamle-Ola, Sv. folktidn. 1882 2*/u.] — Pengar. Novell av Ernst Ahlgren. Sthm 1885. 335 -s. 5:e uppl. Sthm 1910. 211 s. (Även i dansk uppl. Köpenhamn 1885, holländsk uppl. Amsterdam 1886, tysk uppl. Berlin 1889, rysk uppl. Moskva 1893, finsk uppl. Helsingfors 1916.) — Final. Skådespel i tre akter af Ernst Ahlgren och Axel Lundegård. Sthm 1885. 144 s. 2: a omarb. uppl. Sthm 1910. 135 s. — Fru Marianne. Roman af Ernst Ahlgren. Sthm 1887. 416 s. 5:e uppl. 1—2. Sthm 1918. 160, 160 s. (Även i dansk uppl. Köpenhamn 3887, holländsk uppl. Amsterdam 1888, tysk uppl. Berlin & Stuttgart 1890 och Berlin 1897.) — Folklif och småberättelser. Af Ernst Ahlgren. Sthm' 1887. 208 s. 3:e uppl. Sthm 1911. 173 s. (Även i dansk uppl. Köpenhamn 1888. holländsk uppl. Leiden 1888.) [Av de häri ingående novellerna ha följande tidigare publicerats: Vid sotsängen, Aftonbladet 1887; Mor Malenas höna, Nya Skåne, 1886, N:o 146, 147; Storhandel, Nornan, Arg. 13, 1886, s. 3—10; Om en hökass, Revy i litt. o. sociala frågor, 1886, s. 19—26; Jul (med titel Ett par julbilder), Hemvännen, Arg. 10, 1884, N: a 12; Den gamla sévresgruppen, Ny illustr. tidn, Årg. 21, 1885, N:o 1—2; Tvist (med titel En strid), Tilskueren, Aarg. 3, 1886, s. 787—794; Fruntimmer, Fyris 1884, N:o 99 A och 100; Djurstudie, Kalender för alla, 18S7, s. 52—59; Herr Tobiasson, Dagny, 1886, s. 268—285.] — Harriet Marti-ineau. Ett biografiskt utkast [undert.] Ernst Ahlgren (Dagny, 1887, s. 271—284). — Georg Brändes som föreläsare (Hemvännen, N. S, Årg. 1, 1888, N: o 3). — Berättelser och utkast. Af Ernst Ahlgren. Sthm 1888. 243 s. 3:e uppl. Sthm 1912. 137 s. [Av de häri ingående novellerna ha följande tidigare publicerats: Lifsleda, Hemvännen, N. S, Årg. 1, 1888, N:o 7—8; I väntrummet, Svea, Arg. 42, 1886, s. 198—203; Cedergren gör sexa i qväll, Svea, Årg. 41, 1885, s. 139—149; En grobian, Nornan, Arg. 14, 1887. s. 31—44; Historien om en näsduk, Tidskr. f. hemmet, Arg. 27, 1885, s. 260—263; Fairbrooks krögare, Svea, Arg. 43, 1887, s. 35—42; I kupén (med titel En julberättelse), Julrosor 1886; Falaska, Julkvällen, Arg. 5, 1885; Tre, Sv. kalender, 1888, s. 125—141; Efter torgdagen, Fyris 1884, N:o 54; Från Ramlösa, Fyris 1884, N: o 91; Hednatur, Fyris 1883, N:o 97; Från Malmö, Fyris 1883, Extran:r 22/9;; I 'folkstugan (med titel Julafton), Vårt folk 1884.] — Modern. En berättelse af Ernst Ahlgren och Axel Lundegård. Sthm 1888. 292 s. 3:e uppl. Sthm 1910. 311 s. (Även i dansk uppl. Köpenhamn 1897, holländsk uppl. Leiden 1889, finsk uppl. Helsingfors 1899.) — Romeos Julia. Dramatisk interiör i 1 akt af Ernst Ahlgren (Ny sv. tidskr, Årg. 10, 1889, s. 1—26; omtr. i Efterskörd, Sthm 1890, s. 183—217; även i dansk övers. Köpenhamn 1889). 2: a uppl. Sthm 1910. 35 s. — Den bergtagna. En kärlekens tragedi af Ernst Ahlgren och Axel Lundegård. Sthm 1890. 219 s. 2: a omarb. uppl. Sthm 1908. 154 s; — Efterskörd. Af Ernst Ahlgren. Sthm 1890. (4), 217 s. 3:e uppl. [med omslagstitel; En baldams historia och andra berättelser]. Sthm 1912. 149 s. (Även i holländsk uppl. Amsterdam u. å.) [Av de häri ingående novellerna ha följande tidigare publicerats: Bland stackare, Julrosor 1888; När Tage var på jagt, Julqvällen 1888; Siffror, Svea, Årg. 46, 1890, s. 97—107; När fru Svensson höll husandakt, Nornan, Årg. 17, 1890, s. 9—27; På morgontripp, Stockholms dagblad 1886, N:o 174; Små taflor, Nornan, Årg. 16, 1889, s. 1—7, o. Jul 1888.] — Victoria Benedictsson (Ernst Ahlgren). En själfbiografi ur bref och anteckningar saml. och utg. af Axel Lundegård. Sthm 1890.. 364 s, ' 1 portr. 2: a omarb. uppl. Sthm 1908. 464 s, 4pl. — Vid sotsängen. Af Ernst Ahlgren. Sthm 1897. 13 s. (Sv. folkets öresskrifter 19; tidigare i Folklif och småberättelser, 1887.) — Samlade berättelser af Ernst Ahlgren (Victoria Benedictsson). Utg. af Axel Lundegård. 1—4. Sthm 1900. IX, 143; 207; 240; 104 s. — Bref från Victoria Benedictsson (Ernst Ahlgren) till Karl och Matti af Geijerstam. Sthm 1909. 129 si, 1 pl. — Ernst Ahlgren och Esseide. En brefväxling utg. af Sigrid Leijonhufvud. Sthm 1910. 99, (1) s. — I telefon. Bagatell i en akt af Ernst Ahlgren. 2: a uppl. Sthm 1911. 24 s. (Sv. teatern 331. l:a uppl. i Efterskörd, 1890; även i finsk övers.) — Samlade skrifter av Ernst Ahlgren. Bd 1. Från Skåne. Folkliv och småberättelser. 4:e uppl. Sthm 1918. 384 s. Bd 2. Berättelser och utkast. Efterskörd. 4: e uppl. Sthm 1919. 361, (3) s. Bd 3. Pengar. 6: e uppl. Sthm 1919. 269 s. Bd 4. Fru Marianne. Roman. 6:e uppl. Sthm 1918. 375 s. Bd 5. Modern. Av Ernst Ahlgren och Axel Lundegård. 4:e uppl. Sthm 1919. 309 s. Bd 6. Dramatik. Sthm 1920. 488 s. Bd 7. Studier och brottstycken. Utg. av Axel Lundegård. Sthm 1920. (6), 332 s. — Ett stort antal av B: s noveller ha utkommit på tyska, holländska och danska.Källor och litteratur
Källor: V. B: s ovannämnda, av Lundegård saml. och utg. siälvbiogr. anteckningar (1890; omarb. uppl. 1908); Ellen. Key, Ernst Ahlgren (1889): i Mmo?U1St' Essayer (1913): J- Mortensen, Från Röda rummet till sekelskiftet, 1 (1918); H. Schuck & K. Warburg, Illustr. sv. litteraturhistoria, 4: 2 (1916).Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Victoria M Benedictsson (f. Bruzelius), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18474, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Landquist.), hämtad 2024-04-19.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18474
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Victoria M Benedictsson (f. Bruzelius), urn:sbl:18474, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Landquist.), hämtad 2024-04-19.
