Bengt

Död:senast 1229

Biskop


Band 03 (1922), sida 184.

Meriter

Biografi

Bengt, biskop i Skara, kallad den andre, d före år 1229, säges i stiftets biskopslängd ha varit »hårdsint och häftig både mot präster och lekmän» samt ha förött biskopsstolens gods genom att »samla vapen, brynjor och sköldar». Längdens författare, som är lekman, har tydligen icke någon hög tanke om denne biskop, men de kyrkliga källorna se saken ur en annan synvinkel. Inom landet spelade B. en betydande roll. Då stormännen år 1216 uppsatt Johan Sverkersson på tronen, vållade detta misstämning hos konung Valdemar II i Danmark, som var morbror till Johans medtävlare, Erik Eriksson. Valdemar fick påven på sin sida, och denne intog en mycket hotande hållning. Med anledning härav besökte B. Rom vid årsskiftet 1220—21. Hans mission torde ha avlöpt väl, såsom bl. a. framgår av det förtroende, kurian senare visade honom, i det han erhöll det grannlaga uppdraget att verkställa en utredning om den — oäkta födde — norske konungen Håkan Håkanssons börd. Rörande sitt eget stift hemförde B. en del brev, av vilka några tydligen ha avseende på det under lagman Eskil just pågående lagarbetet, under det andra gälla mer specifikt kyrkliga förhållanden - det viktigaste bland de senare är det, som ger tillstånd att inrätta ett domkapitel i Skara. Den ställning, B. intagit under tronstriderna 1216, hindrade icke, att han senare; då Erik Eriksson kommit på tronen, uppnådde ställningen som denne konungs kansler. Uppdraget rörande Håkan Håkansson, som ej utfördes av B., lämnades år 1229 i andra händer. — I motsats mot företrädaren, bondehövdingen Bengt, som kanske icke ens var vigd av påven, är hans namne den typiske prelaten, som har till mål stiftets fullständiga inordnande i det hierarkiska systemet. Och han kan efter tidens sed även taga hjälm och sköld i den striden.

Författare

Nat. Beckman.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källa: S. Ambrosiani, Anledningen till biskop Bengts af Skara Rom-färd 1220—21 (Bidrag till Sverges medeltidshistoria, tillegn. C. G. Malmström, 1902).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18479, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nat. Beckman.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18479
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt, urn:sbl:18479, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nat. Beckman.), hämtad 2024-04-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se