B Alfred Berg

Född:1838-11-21 – Falu Kristine församling, Dalarnas län
Död:1900-02-09 – Stockholms stad, Stockholms län

Läroboksförfattare


Band 03 (1922), sida 354.

Meriter

Berg, Bernhard Alfred, f. 21 nov. 1838 i Falun, d 9 febr. 1900 i Stockholm. Föräldrar: handlanden Mikael Berg och Ulla Spilhammar. Elev vid Falu h. lärdomsskola 1847— vt. 1854; student i Uppsala 20 maj 1858; fil. kand. 27 apr. 1866; disp. maj s. å.; fil. doktor 31 maj s. å.; företog med stipendieunderstöd en studieresa till Danmark, Preussen, Österrike och: Schweiz juni—aug. 1873. Extra lärare i Falun ht. 1860 och vid Stockholms gymnasium 1866—70; genomgick provar i Jakobs elementarläroverk ht. 1868 och i Stockholms gymnasium vt. 1869; lärare vid Stockholms lyceum ht. 1868—vt. 1872; kollega vid Ladugårdslands 1. elementarläroverk 11 nov. 1870; extra lärare vid K. seminariet för lärarinnor 27 sept. 1872; lärare för kronprins Gustav i matematik ht. 1873—16 dec. 1876 och för arvfurstarna i matematik och fysik ht. 1873—1884; lärare vid slöjdskolan i Stockholm 8 juni 1874; revisor i pensionsinrättningen för lärarinnor 13 juni 1887. R.VO 1884.

Gift 16 dec. 1870 med Elin Maria Spilhammar, f. 28 mars 1850, dotter till disponenten Svante Spilhammar.

Biografi

B. är vår kanske flitigaste läroboksförfattare på den elementära matematikens område. Hans läroböcker ha vunnit en osedvanlig spridning, i det att redan under hans livstid mer än trettio upplagor av hans räkneläror hunno utkomma. Orsaken till denna framgång är väl närmast att söka i den rika och på det hela väl valda exempelsamlingen. B. bröt öppet med de principer, som 1858 års skolordning fastslagit med avseende på räkningen med decimaler, i det att han lät en kortare framställning i läran om allmänna bråk föregå decimalräkningen. 1906 års läroplan godtog denna anordning, i det den påpekar svårigheterna att annars fatta decimalbråks multiplikation och division. B: s mål var, att lärjungarna verkligen skulle begripa reglerna, innan dessa inlärdes, men han underskattade ej heller vikten av den rent manuella färdighetens uppträning.

Författare

Harald J. Heyman.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Framställning af striden mellan Galvani och Volta. Sthm 1866. 17 s. (Gra-dualavh, Upps.) — Räknelära för folkhögskolor och tolkskolor, > framstäld genom exempel. H. 1—2. Sthm 1877, 78. 48, 3 s. -f-.(svar) 12 s.; 64 s. + 16 s. 3: e uppl., utarb. med hänsyn till de metriska sorterna. Sthm 1882. 48, 3 s. -4- 12 s.; 64 s. + 15 s. 6:e [H. 1: tillök.] uppl. Sthm 1889, 90. 54 s. + 15 s.; 52 s. -f- 12 s. — Försök att analytiskt finna en rät linies och en cirkels perspektivbild. Sthm 1879. 29 s. (Avh. f. lektorat.) — Räknelära för de allmänna läroverken och flickskolor. Sthm 1888. (4), 248 s. -j- (svar) 65 s., (2) s. 9: e omarb. uppl. Sthm 1897. 274 s. + 77 s. 22: a uppl. Sthm 1920. 274 s. -j-77 s. (Av 2: a och 3: e uppl. utgavs även en s. k. paralleluppl. Sthm 1889, 1890.) [Efter förf.:s död omarb. uppl.:] Räknelära för de allmänna läroverken och flickskolor. Omarb. av K. L. Hag-ström. D. [1]—3. Sthm 1908—11. (3), 150 s. 4-51 s.; (2), 151, (1) s. + 21 s.; 4, 102 s. 4- 12 s. D. 1. 4:e uppl. Sthm 1918. D. 2. 5:e uppl. Sthm 1921. — Folkskolans räknelära. I tre häften. H. 1. Sthm 1889. (4), 48 s. -f (svar) 17 s. 9:e förenkl. uppl. Sthm 1896. (4), 48 s. 4- 19 s. 24: e uppl. Sthm 1920. 51, (1) s. 4- 19 s. H. 2. Sthm 1889. (2), 47 s. -f 18 s. 6:e förenkl. uppl. Sthm 1896. (3), 48 s. -f 20 s. 16: e uppl. Sthm 1912. 50 s. + 20 s. H. 3. Sthm 1889. 39 s. -f 8 s. 4:é omarb. uppl. Sthm 1898. 40 s. -f 8 s. 8:e uppl. Sthm 1921. 40 s. -{- 8 s. (Även utg. i finsk övers, av F. R. Fahlgren. Åbo 1890.) [Efter förf.: s död omarb. uppl.:] Folkskolans räknelära. Omarb. av Ernst Carli och And. Linden. [Årskurs 1—4 jämte tillämpningsövningar för folkskolans överbyggnader.] Årskurs 1. Sthm 1912. 48 s. 4- 10 s. 2:a uppl. Sthm 1914. 48 s. -f 10 s. Årskurs 2. Sthm 1912. 47, (1) s. + 12 s. 4:e omarb. uppl. Sthm 1916. 64 s. + 14 s. Årskurs 3. Sthm 1911. 48 s. 2: a omarb. uppl. Sthm 1913. 56 s. + 10 s. 3:e uppl. Sthm 1916. 56 s. + 10 s. Årskurs 4. Sthm 1912. 64 s. + 15 s. 2: a omarb. uppl. Sthm 1914. 64 s. + 15 s. [H. 5.] För folkskolans överbyggnader. Sthm 1912. 87 s. 4- 12 s. 4:e uppl. Sthm 1916. 87 s. 4- 12 s. - Folkskolans mindre räknelära. Fyra kurser. H. 1—4. Sthm 1890. 100 s. 4- (svar) 12, 9, 10, 10 s. 8:e förenkl. uppl. Sthm 1898. 104 s. + 39 s. 15:e uppl. Sthm 1920. 104 s. 4- 39 s. [Förkort, o. förenkl. uppl.:] Folkskolans mindre räknelära i 880 exempel. Sthm. 1898. (3), 56 s. 4- 24 s. [Efter förf:s död omarb. uppl.:] Folkskolans mindre räknelära. Omarb. av Emil Dalin. Sthm 1912. (1), 120, (1) s. 2: a uppl. Sthm 1918. 120, (2) s. -f 31 's. (Härav särsk. utg.: Första kursen. Särtr. för småskolans fjärde termin. Sthm 1914. 32 s.)

Källor och litteratur

Källor: Sv. läraretidn., Årg. 19, 1900, s. 109: Tidskr. utg. af Pedag. fören. i Finland, Årg. 28, 1890. s. 407.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Alfred Berg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18531, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald J. Heyman.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18531
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Alfred Berg, urn:sbl:18531, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald J. Heyman.), hämtad 2024-04-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se