Meriter

1. Isak Albert Berg, f. 22 sept.^[1] 1803 i Stockholm, d 1 dec. 1886 därstädes. Föräldrar: hovdestillatorn Abraham Berg och Kristina Charlotta Ferngren. Åtnjöt skolundervisning i Stockholm och erhöll samtidigt musikalisk utbildning, bl. a. genom lektioner av förste sångmästaren vid operan K. M. Crælius och genom deltagande i Amatörsällskapets musikaliska övningar; student i Uppsala 3 okt. 1820; avlade kansliexamen därstädes 3 dec. 1824 och inskrevs som extraordinarie kanslist i kammarexpeditionen av K. M:ts kansli 21 dec. s. å.; studerade sång i Köpenhamn under Giuseppe Siboni 1825—27. Reste i ett flertal länder i Europa 1827—29; biträdde från 1829 Crælius vid sångens ledning å K. teatern; försto hovsångare 1831; instruktör för teatersången och sångmästare för K. teaterns elever 1 juli s. å.—30 juni 1850 samt ånyo 1 juli 1862—30 juni 1869; meddelade tillika enskild undervisning i sång. LMA 1831; RVO 1862.

Gift 16 apr. 1831 med Lovisa Karolina Hjortsberg, f. 15 apr. 1807, d 8 juni 1868, dotter till skådespelaren Lars Hjortsberg.

Biografi

B. hade redan i sin tidiga ungdom beslutat att bli sångare, men hans far, själv konstkännare och i goda ekonomiska omständigheter, önskade, att sonen skulle skaffa sig humanistisk bildning såsom ett nödvändigt underlag för en artistisk utveckling. Vistelsen i Uppsala blev betydelsefull för B: s konstnärliga framtid. Hans musikaliska talang öppnade för honom E. G. Geijers och Malla Silfverstolpes krets, där han var mycket omtyckt som amatörsångare (tenor). Geijer utövade ett mäktigt inflytande på honom och synes ha stärkt honom i hans föresats att helt ägna sig åt tonkonsten. Ledaren av hans fortsatta utbildning i Köpenhamn, Giuseppe Siboni, var en italienare, vilken omtalas såsom en utmärkt och mycket anlitad lärare, ehuru för sitt »välska» sångsätt bekämpad av ett nationelit-klassiskt parti. I Köpenhamn uppträdde B. offentligt både som sångare och sånglärare, och under sin tvååriga rundresa i Europa 1827—29 gav han konserter i Dresden, Prag och Wien samt uppträdde första gången (1828) på scenen i Venedig, där han gjorde stormande lycka. Han sjöng sedan ofta italiensk musik för italiensk publik. Efter hemkomsten till Stockholm togs han i anspråk för ledningen både av sången vid K. teatern, där han biträdde sin gamle lärare Craelius, och vid hovet. Det var hans avsikt att bli sångare vid K. teatern, men denna plan omintetgjordes, då hans blivande svärfader, den berömde skådespelaren Lars Hjortsberg som villkor för sitt samtycke till sin dotters giftermål med B. satte, att denne ej skulle ägna sig åt scenen. I stället kom han genom sin lärarverksamhet vid operan och sin enskilda undervisning att göra en verkligt betydelsefull insats för den musikaliska bildningen i vårt land. Han kom i ropet som lärare, då han fick undervisa kronprins Oskars barn i sång och musik. I sjutton år ledde B. Harmoniska sällskapets kör och var en av stiftarna av Sällskapet för sångövningar 1830. Ett vittnesbörd om det anseende, han förvärvade, var den kallelse, han 1839 erhöll, att efterträda Siboni i Köpenhamn, ett hedrande uppdrag, som han dock avböjde. Till B:s första elever hörde Jenny Lind och Matilda Ficker (sedermera fru Gelhaar). Redan 1832 säger tidskriften Heimdall: »Det bör vara en tillfredsställelse för hr Berg att ega två sådana elever, liksom det är för dem en lycka att ega en sådan lärare, så skicklig och så omsorgsfull.» Jenny Lind var då blott tolv år gammal. Då hon första gången uppträdde å konsert, sjöng hon duett tillsammans med sin lärare. Den stora sångerskan bevarade hela livet sin lärare i tacksamt minne. Till B:s lärjungar i övrigt höra, förutom prins Gustav och konung Oskar II, följande berömda svenska sceniska artister: Oskar Arnoldson, Olof Strandberg, Teodor Björksten, Matilda Ebeling, Elma Ström, Amalia Riego samt dottern Helena, gift med bruksägare Hjalmar Petre. Man har uppskattat antalet av B:s elever till mer än 2,000. »Bergs sångkonst karakteriserades av en fin smak, en eld och elegans i föredraget, som vittnade om hans italienska skola och som en och annan gång kunde taga sig uttryck i överflödiga broderier men ofta med fördel gjorde sig gällande i vackra och briljanta kadenser, med vilka bl. a. Jenny Lind gjorde heder åt sin mästare» (Fr. Huss i Sv. musiktidning 15 jan. 1887). Som kompositör framträdde B. föga, men en romans av honom, »Fjärran i skog», blev särskilt genom Jenny Lind känd över hela Europa. B. uppnådde en hög ålder och hade under sina sista år glädjen att se sin verksamhet tacksamt hågkommen. Den 9 mars 1875 hedrades han vid en för honom anordnad fest med en guldmedalj, och på sin åttiförsta födelsedag fick han mottaga offentliga erkännanden, bl. a. genom en silverpokal fylld med guldmynt.

Författare

Tobias Norlind.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Theoretisk-praktisk ackordlära (synnerligast för dem som studera sång). Sthm 1875. 44 s.

Tryckt komposition: Fjerran i skog. Romans för en röst vid piano (Amphion, 1834). Senare särsk. utg. Sthm [1862]. Ny uppl. Sthm u. å. (Ny uppl. af allm. omtyckta sånger vid piano.) Även med engelsk (o. tysk) titel: The shepherd. (Der Hirt.) Philadelphia 1874. (Golden treasury of vocal lyrics, N : o 9.)

Källor och litteratur

Källor: MA prot. från 1830- och 1840-talen, samt brev och meddel. i MA bibliotek och arkiv och i Musikhist. museet; Illustr. tidn. 27 mars 1875; Sv. musiktidn. 15 jan. 1887; F. A. Dahlgren, Anteckningar om Stockholms theatrar (1866); H. Sc. Holland & W. S. Rockstroh, Jennv Lind (1891); T. Norlind, Allm. musiklexikon,, 1 (1916). — Se i övrigt: Lotten Dahlgren, Lyran (1913); Anna Hamilton-Geete, I solnedgången, 1 (1910): Malla Montgomery-Silfverstolpes Memoarer .1911): Ad. Törneros. Bref och dagboks- anteckningar (1891).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Isak Albert Berg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18544, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tobias Norlind.), hämtad 2024-11-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18544
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Isak Albert Berg, urn:sbl:18544, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tobias Norlind.), hämtad 2024-11-03.