Meriter

Bergenhielm, Johan, före adlandet Bergh, f. 24 juni 1629 i Berga by i Kuddby, d 2 nov. 1704 i Stockholm, utan manliga arvingar. Föräldrar: häradsfogden i Östergötland, sedan borgmästaren i Uppsala Nils Svensson och Maria Jakobsdotter. Student i Uppsala 24 mars 1641; orerade dec. 1642; disp. 19 juni 1647 (Theore-matum philosophicorum decas; pres. Isr. Bringius). Professor i historia vid Uppsala universitet 22 juni 1661; protokollssekreterare i rådkammaren 10 mars 1665; adlad 18 aug. 1668; hovråd 21 nov. 1674; v. landshövding i Uppland 5 nov. 1677—6 febr. 1678 (då Karl Bååt förordnades); kansliråd och statssekreterare vid utrikesexpeditionen 22 apr. 1684; hovkansler och förnämste ombudsman 30 dec. 1693; friherre 10 maj 1694; ambassadör i Ryssland 1699.

Gift 1) 20 nov. 1664 med Katarina Stigzelia (adlad Lilljemarck), f. 26 sept. 1641, d 18 juni 1676, dotter till ärkebiskop Lars Stigzelius; 2) 24 juli 1687 med den förra hustruns kusin Katarina Gyldenklou, f. 1643, d 1696, dotter till regeringspresidenten i Pommern Anders Gyldenklou och änka efter presidenten i kammarrevisionen Nils Appelgren; 3) 1703 med Anna de Besche, f. 1642, d 1709, dotter till brukspatronen Gerhard de Besche och änka efter brukspatronen Johan Hammarström.

Biografi

B. var en skicklig ämbetsman och vann tillika namn som lärd och som latinsk skald. Hans rådsprotokoll (1665—1671) utmärkas av en tung men upplysande och målande stil. Senare tillhörde han Erik Lindschölds närmaste vänkrets, varom bland annat vittnar en i avskrifter och tryck från äldre tid bevarad skämtsam replikväxling dem emellan på latin (»lis iocosa»). Som ett bevis på det förtroende, som han ansågs åtnjuta hos Karl XI, kan nämnas, att dennes farbroder, hertig Adolf Johan, sökte anlita B: s förmedling, när han ville bereda sina söner anställning i svensk statstjänst. Under sina sista år hade B. diplomatiska uppdrag; hösten 1699 var han huvudmannen i den ambassad, som mottog tsar Peters stadfästelse på Kardisfreden utan att ana något av hans planer mot Sverige. Av Ludvig XIV:s sändebud d'Avaux omtalas B. (1698) som välvilligt stämd, men ur fransk synpunkt ej nog energisk; d'Avaux intygar också hans oegennytta. Han utarbetade även den defensivallianstraktat mellan Sverige, Hannover och Braunschweig-Luneburg, som undertecknades i Stockholm 28 apr. 1704. — Latinska epigram av B: s hand återfinnas i Pufendorfs historia över Karl X Gustavs regering under Dahlberghs bilder av Kristinas tronavsägelse och Karl Gustavs övergång av Stora Bält. De danska och polska konungarnes anfall på Sverige år 1700 gåvo honom ämne till en av svensk segerstolthet präglad satirisk latinsk skrift på blandad vers och prosa, rik på klassiska citat och reminiscenser, där de handlande personerna själva uppträda talande. B. har också i kansliet granskat Aegidius Girs' krönikemanuskript samt utgivit Boeclerus' »Historia belli Sveco-Danici» (Stockholm 1676) med tillfogade anmärkningar (i dess index).

Författare

G. WlTTROCK.

Arkivuppgifter

En volym skrivelser till B. i tjänsteärenden förvaras i riksarkivet bland skrivelser till kanslitjänstemän. Bland brev från honom märkas skrivelser till M. G. De la Gardie.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Oratio de nativitate Christi. Upps. 1642. 4: o. [Stiern-man.] — Akad. avhandl. och program, se J. H. Liden, Catalogus disputa-tionum, 1 (1778) och E. Meyer, Program utg. vid Upsala universitet 1599 —1700 (1905). — Personalia öfwer Hennes högstsal. May: t.., drottning Ulrica Eleonora ..., upläsne uti alla församblingar öfwer Kela Sweriges rijke och där under liggiancte förstendömer ... på den 28 novemb. 1693, då Hennes högst-salige May: tz lekamen ... blef beledsagad til dess hwijlorum uti Kongl. Ridderholms kyrkian. i residentz staden Stockholm. [Sthm 1693.] Fol. 8 bl. (Anon.1! — Cento satyricus in hodiernas motus Septentrionis concinnatus. U. o. o. å. [1700.] 4: o 9 bl. (Anon.) [Även utg. på svenska: Then nordiske krigs lösen, som then för tijden synes skifftas effter parternes åtskilliga för-dehl, tillstånd och ögnesyffte, hämtad af the gamle scribenter på latin, och således uttålckad och satt uti följande swenske rijm. U. o. o. å. 4: o 7 bl.; samt på tyska: Satyrische Gedanken uber die gegenwärtige Nordische Krieges-Unruhe ... U. o. o. å. 4: o 16 s.] — Flera latinska poem och epigram.

Utgivit: J. Fl. Boeclerus, Historia belli Danici, annis MDCXLIII, MDCXLIV, MDCXLV gesti. Accessit index cujus institutum epistola ad lectorem operi prsemissa exponit. Sthm 1676. 4: o 11 bl, 580, 48 s, 31 bl. (Anon.) [En annan uppl. av detta arbete utgavs några år senare av Boecleri arvingar i Tyskland: lo. Henr. Boecleri Historia belli Sveco-Danici. Opus posthumum ex authoris autographo. Strassburg 1679. 8: o 13, (3) bl, 392 s. (Anon.).]

Handskrifter (enligt Palmskiöld): Oratio in diem vill. idus Junias sive natalem imperii serenissimi potentissimique principts ac domini Caroli Gustavi. . . scripta. .. Trajecti ad Rhenum anno christiano MDCLVIII. — Sermo brevis ad protectorem Anglias, scriptus Londini a: o MDCLVIII. mense Augusto. — Oratio inauguralis habita Upsalias in auditorio Gustaviano a. d. xxvi septembris anno christiano MDCLXI.. . quum publica historiarum professio ei demandaretur. — Oratio in natalem serenissimi potentissimique principis ac domini, domini Caroli. .. quum is nonum anniversario civium plausu A. D. Vill. Kal. X:breis anni christiani MDCLXIH coleretur, habita in academia Ubsaliensi. — Sermo habitus in colloquio mathematico ad S. R. M: tis mandatum instituto cum Erhardo Weigelio consiliario Csesareo ut et Jenensi professore et mathematico Holmiae die 26 Janu. 1697. — 'Korta anmärckningar till K. Ericks den 14: des aff ^Egidio Girs beskrefne historia, sedermera genomsedde aff dåwarande R. Cantzler och sedan Drötz gref Magnus Gabriel De la Gardie, som sitt sentiment in märgine annoterat.' (Jfr Warmholtz n:o 3223.) — 'Oförgrijpeligit project aff itt lijtet företahl eller ingång till K. Ericks then 14:des historia.' — 'Korta anmärckningar till K. Johans then 3:dies af ^Egidio Girs beskrefne historia, upläsne i cancelliet 1669 d. 8 octobris för R. Rådet Biörnklou, som då straxt in margine der wid giordt sine remarquer.' — 'Berättelse till H. K. M:t om Stångebro slag som war hållit 100 åhr tillförenne straxt wid Linköping. Af Stockholm den 25 septembr. 1698.'

Källor och litteratur

Källor: Palmsk. saml, vol. 349, och A. A. von Stiernman, Bibliotheca Smo-Gothica, 3 (1633—1659) (handskr, U. 201), UB. — S. Bergh, Sv. riksarkivet 1618—1837 (1918); H. Brulin, Sverige och Frankrike 1700-1701 (1905): O. v. Feihtzen, Bidrag tdl historien om pfalzgrefven hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden (Hist. bibliotek, 3, 1876—77); C. Hallendorff. Bidrae till det stora nordiska krigets förhistoria (1897); E. Ingers, Erik Lindschöld, 1 (1908).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Bergenhielm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18575, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. WlTTROCK.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18575
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Bergenhielm, urn:sbl:18575, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. WlTTROCK.), hämtad 2024-04-23.