Meriter

Appelgren, Anders, f. 1670, d 20 juni 1716 i klostret Jerusalem nära Moskva. Föräldrar: presidenten Nils Appelgren och Katarina Gyldenklou. Löjtnant vid fortifikationen i Lifland 12 okt. 1693; fänrik vid K. M:ts livgarde till fot 6 jan. 1694; löjtnant därstädes 7 febr. 1696; kapten 7 sept. 1700; major 10 juni 1706; överste och chef för Östgöta infanteriregemente (första livgrenadjärregementet) 14 jan. 1709; fången i slaget vid Poltava 28 juni 1709. — Ogift.

Biografi

A. deltog med utmärkelse i alla Karl XII:s fälttåg 1700–09. I synnerhet under fälttåget mot Ryssland 1707–09 framträder han ofta vid krävande tillfällen. Han var då chef för gardets grenadjärbataljon, eliten av det svenska infanteriet. Det var han, som 19 nov. 1707 med 300 grenadjärer under konungens eget befäl först gick över Weichsel, och vid Holowczin gick hans bataljon fränast i den infanteri-echelon, som först gick över Babitja, med uppgift att längs moraset norr om furst Repnins ställning skilja ryssarnas norra grupp från mittelgruppen. I sept. 1708 var han med på generalmajor Lagercronas olyckliga expedition och skickades i nov. s. å., sedan Karl XII övergått Desna, med ett detachement om 400 man i förväg till Baturin för att där slå en bro över Sejm. Fången vid Poltava, där hans regemente, formerat på en bataljon, under framryckningen mot redutterna sydost om Maloje Budisjtje hade sin plats i vänstra mittelkolonnen och i huvudanfallet stod i mitten, vistades han under nästan hela sin fångenskap i Moskva eller dess närhet. 1710 föreslogs han av Piper till utväxling jämte denne själv mot prinsen av »Meliten» (Imeretien) och generalmajor Trubetzkoj, och fördes i följd därav i slutet av 1710 till Petersburg. Utväxlingen blev emellertid ej av, och i början av 1711 fick A. resa tillbaka till Moskva. Det enda, man vet om hans öden här, är, att han i slutet av 1714 utan orsak blev på gatan överfallen och misshandlad av en ung bojar. Sedan tyckes han ha blivit förd till Jerusalemsklostret, där han dog. A. var en tapper och duglig officer, omtyckt av sina underordnade, och synes ha varit högt skattad av konungen.

Författare

P. Sörensson.

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr.; Axel Gyllenkrooks relationer, utg. af N. Sjöberg (1913); Leorthard Kaggs dagbok 1698—1722 (Hist. handl., 24, 1912); R. Petres och C. M. Posses dagböcker (Karol. krigares dagböcker, 1, 1901); Grefve Carl Pipers dagbok (Hist. handl., 21: 1, 1906).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Appelgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18752, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Sörensson.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18752
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Appelgren, urn:sbl:18752, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Sörensson.), hämtad 2024-04-24.