Meriter

Balguerie, Pierre, f. 20 febr. 1679 i Paillere i Frankrike, d 30 maj 1759 i Amsterdam. Föräldrar: Pierre Balguerie och Jeanne Doze. Svensk agent i Amsterdam hos generalstaterna 1719 (kreditiv 16 apr. och 17 aug. s. å. samt 8 apr. 1720); adlad 21 juli 1755, ehuru ätten introducerades först år 1776.

Gift 12 dec. 1714 med Teodora van Rijswijk, f. 2 aug. 1695, d 18 okt. 1752, dotter till rådmannen i Amsterdam Teodor van Rijswijk.

Biografi

B. flyttade tidigt till Frankrike, enligt uppgift på grund av religionsförföljelse, och förvärvade där stort anseende, förmögenhet och viktiga förbindelser. Det var Görtz, som först föreslog honom till svensk agent, ehuru något patent på beställningen ej hann utfärdas, förrän efter Karl XII:s död. B. hade att fullgöra såväl diplomatiska som konsulära funktioner och var flera gånger i tillfälle att göra den svenska regeringen viktiga tjänster. Redan 1718 ombesörjde han sålunda i stor skala export av krigsförnödenheter, spannmål och salt från Holland till Sverige, en insats, vars värde visserligen vitsordades av Sveriges representant i Haag J. F. Preis men som dock i den allmänna penningförlägenheten ej synes ha till fullo kunnat återgäldas. De medel, som Ryssland enligt Nystadfreden skulle erlägga, indrogos 1723–24 genom B:s förmedling på för svenska kronan fördelaktiga villkor. Tidens merkantilistiskt färgade strävanden att befrämja näringslivets utveckling funno livligt understöd hos B. År 1718 införskaffade han holländska arbetare till Sverige. Av ständerna beviljades honom år 1723 rättighet att vara redare för svenska fartyg på samma villkor som svenska undersåtar, och 1726 erhöll han genom ett K. brev av 28 mars rätt att deltaga i tullarrendet med tjugu lotter. Enligt egen uppgift skall han hos kommerskollegiets president D. N. von Höpken ha rekommenderat förslaget om upprättandet av ett svenskt ostindiskt kompani och denna plans främste upphovsmän såsom Colin Campbell samt blev efter dess förverkligande av direktörerna ansedd som en stödjepelare för företaget, i vilket han även var personligen intresserad. Hans privata affärsföretag synas emellertid ej i längden ha krönts med framgång; åtminstone befann han sig 1742 i ett ekonomiskt obestånd, som dock ej föranledde hans skiljande från agentbefattningen. Vid sina redan år 1746 börjande och till slut med framgång krönta försök att åt sig utverka svenskt adelsskap åberopade sig B. bl. a. på att hans hustru härstammade från den vid fredsunderhandlingarna med Ryssland i Stolbova verksamme holländaren Dirk Bass, som 1616 adlades av Gustav Adolf. B. stod i livlig förbindelse med såväl K. M:t som kansli- och kommerskollegierna samt med de svenska beskickningarna i London, Paris, Ryssland och framför allt Haag; ensamt hans brev till Preis i Haag fylla ej mindre än sjutton volymer. Hans eget tjänstearkiv är däremot ej bevarat. Omedelbart efter hans frånfälle sände Preis kommissionssekreteraren K. J. Creutz till Amsterdam för att försegla hans papper, men denne påträffade endast en del privata handlingar. Utom ämbetsbreven i de diplomatiska arkiven finnas i riksarkivet skrivelser från B. till Görtz samt i Uppsala universitetsbibliotek ett antal brev från honom. — B:s son Daniel Balguerie (f. 1733 i Amsterdam, d. 1788) blev juris doktor i Leiden och erhöll genast efter faderns död agentstiteln (15 okt. 1759) men först 11 juni 1774 formligt kreditiv såsom dennes efterträdare, emedan sekreta utskottet genom skrivelse av 28 juni 1756 förordnat, att sysslan vid inträffande ledighet skulle indragas; redan år 1763 fick han dock korrespondentpengar och 1765 halva faderns lön såsom ersättning för den vidlyftiga korrespondens, han underhöll med kollegierna.

Författare

Erik Naumann.

Källor och litteratur

Källor: Registr., rådsprot., adelsbrevet, biographica (varibland en skrivelse till statssekreteraren K. Rudenschöld 9 aug. 1755 med bifogade uppgifter om B:s verksamhet), kansli- och kommerskollegierna till K. M:.t 26 sept. 1759 samt anteckningar om svenska sändebud i Holland av Th. Westrin, allt i RA; Sv. riksdagsakter, Ser. 2:1, 1719—1723 (1909); J. A. Almquist; Kommerskollegium (1912—15); J. A. Rehbinder, Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel (1781).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pierre Balguerie, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19017, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19017
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pierre Balguerie, urn:sbl:19017, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2024-04-23.