Meriter

Barfoth, Andreas, f. 19 aug. 1738 i Lund, d 9 jan. 1819. Föräldrar: sedermera kontraktsprosten och kyrkoherden i Gudmuntorp Hilarius- (Eilert) Barfoth och Anna Nelander. Student i Lund 12 jan. 1748; disp. 9 nov. 1757 (Delineatio genuini scientiarum systematis, p. IV, pres. S. Cronander); fil. kand. 20 juni 1758; idkade medicinska studier i Lund och Stockholm; med. lic. 1766; med. doktor vid Lunds universitets jubelfest 28 juni 1768; företog en resa till London, Paris och Tyskland aug. 1775–nov. 1776. Med. adjunkt och anatomie prosektor vid Lunds universitet 21 apr. 1767; med. fakultetens, notarie 1769; tf. lasarettsmedikus i Lund 16 sept. s. å.; lasarettsmedikus 30 okt. 1770; professor i anatomi vid Lunds universitet 15 sept. 1783; universitetets rektor 1789–90 och 1798–99; professor i teoretisk medicin 16 okt. 1798; erhöll avsked från professuren 3 aug. 1805. En av fysiografiska sällskapets i Lund stiftare 1772.

Gift 16 jan. 1782 med Elsa Marja Bager, f. 19 sept. 1762, d 7 apr. 1837, dotter till handelsmannen Jakob Bager i Lund.

Biografi

B:s studier voro grundliga. I anatomin utbildade han sig hos professor Roland Martin i Stockholm, vilken intygat, att han länge både bevistat övningarna och själv dissekerat. Martin var den förste i vårt land, som lät sina lärjungar själva dissekera, och liksom A. Murray i Uppsala blev B. i Lund den, som förde den Martinska undervisningsmetoden vidare. Samtidig med B. i Lund var dåvarande demonstratorn i botanik, sedan professorn i alla naturvetenskaper och ekonomi Anders Jahan Retzius. Båda voro livligt vetenskapligt intresserade och driftiga unga män, och 2 dec. 1772 sammanträdde de och adjunkten N. Hesslén samt beslöto ett »sällskaps inrättande, som skulle till ändamål hava tvenne så nöjsamma vettenskaper som naturalhistoria och oeconomie äro». Sällskapet, vilket 13 mars 1773 antog namnet Fysiografiska sällskapet i Lund, har haft och har alltjämt för det naturvetenskapliga arbetet vid Lunds universitet den allra största betydelse. Under sin över årslånga utländska resa besökte B. utom de större sjukhusen i London och Paris m. fl. städer särskilt de framstående anatomerna och kirurgerna, såsom bröderna William och John Hunter, Cruikshank, Sheldon och Pott m. fl. i England samt A. Portal, A. Louis och R. B. Sabatier i Paris. — Då man vid universitetet i Lund, som förut endast haft två professorer i medicinska fakulteten, år 1783 erhöll ytterligare två, en i obstetrik och en i anatomi, var B. så gott som självskriven till professuren i anatomi. — Vid denna tid räknades till anatomin både fysiologi och patologi, och då B. även undervisat i rättsmedicin, var det enligt dåvarande mindre fordringar på specialisering ej något märkligt, att han hösten 1798 övergick till professuren i teoretisk medicin. Han beredde därigenom också plats för sin prosektor, den framstående anatomen A. H. Florman, som dock utnämndes ej blott till professor i anatomi utan även i kirurgi och veterinärvetenskap. När B. avgick från sin senare professur, hade han ånyo glädjen att lämna rum åt en begåvad efterföljare, nämligen Eberhard Zakarias Munck af Rosenschöld. Bland under B. ventilerade avhandlingar äga tvenne åtminstone genom ämnesvalet anspråk på större intresse, nämligen ett arbete av medicinskt- eller anatomiskt-historiskt och ett av hygieniskt innehåll, det senare om hälsotillståndet i Lund.

Författare

C. M. Fürst.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad. avhandl. och program: se J. H. Liden, Catalogus disputationum, 2 (1779) och G. Marklin, Catalogus disputationum Lidenianus continuatus (1820) samt P. Sjöbeck, Program utg. vid Lunds universitet 1667—1867 (1912—15). [De i texten särskilt nämnda avhandl. äro: Spec. acad. de fatis anatomes in Suecia. P. I.* Lund 1788. 4:o 16 s. (Resp. L. S. Petersson.) — Diss. med. de salubritate Lundas. Lund 1794. 4: o 29 s. (Resp. & auctor A. B. Sommelius.)] — Utdrag af et bref från prosectoren hr doct. Barfoth til G. L. [assessor Gabriel Lund]. Date-radt Lund i april 1781 (Wecko-skrift för läkare och naturforskare, Bd 1, 1781 , s. 351—352).

Källor och litteratur

Källor: Brev från universitetskanslern, Lunds universitets arkiv; fysiogr. sällsk prot.; B:s självbiografi i E. G. Lidbecks installationsprogram 1783; T F. Sacklén, Sveriges läkarehistoria, 1 (1822); M. Weibull & E. Tegnér, Lunds universitets historia, 1—2 (1868).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Andreas Barfoth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19067, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. M. Fürst.), hämtad 2024-05-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19067
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Andreas Barfoth, urn:sbl:19067, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. M. Fürst.), hämtad 2024-05-08.