Meriter

Merthen, Eva, f 8 sept 1723 trol i Åbo, d 15 okt 1811 i Stralsund, S:t Jakobi. Föräldrar: köpmannen o riksdagsmannen Carl M o Helena Christina Sweder. G 1759 m kammarrådet Johann David v Reichenbach, dp 22 sept 1727 i Greifswald, S:t Marien, d 21 febr 1807 i Stralsund, S:t Jakobi, son till en skatteuppbördsman.

Biografi

M växte upp i en stor syskonskara. Hennes far Carl M (d 1743) intog under 1700-talets första decennier en framträdande plats i Åbo. Hans far Johan M (d 1707) hade med framgång drivit handel där. I dennes fotspår ägnade sig Carl M åt köpenskap åtminstone från 1710 men sannolikt redan tidigare. Han ägde inte mindre än fem bodar före 1721 på stadens bodplats Katinhäntä eller Kattrumpan vid Aura å. Sina förluster under stora ofreden uppgav han till 9 000 dlr kmt, men han tycks efter fredsslutet 1721 snabbt ha fått sin handelsrörelse i gång. Den baserades på utförsel av trävaror, tjära och beck samt på införsel av salt och spannmål. Kläde var en viktig artikel i varulagret. Han ägde även del i ett par sågar. Från de andra storköpmännen skilde han sig genom sin obetydliga andel i stadens sjöfart.

I Åbo kommunala verksamhet deltog Carl M på ett framträdande sätt. Redan 1723 omnämns han som en av stadens äldste. Rådman var han 1728–32, politieborgmästare 1732–43 och en av stadens representanter vid riksdagarna 1723, 1726/27, 1731 och 1740/41. Han anslöt sig till hattpartiet och fick vid några tillfällen använda hårda tag för att få sitt riksdagsmandat. Under "lilla ofreden" utsåg de ryska myndigheterna Carl M till assessor i Åbo hovrätt.

I samband med sv-ryska kriget 1741–43 besatte ryska trupper Åbo. Under de två år ryssarna uppehöll sig där utvecklades ett livligt sällskapsliv. På baler och bjudningar kom den vackra och älskvärda M i kontakt med den ryske överbefälhavaren general Francis Edward James Keith (1696–1758). Denne, som ursprungligen var skotsk adelsman, hade 1728 kommit i rysk tjänst, där han snabbt avancerade till general. I spetsen för den ryska armén överskred han gränsen till Finland 13 aug 1741 och tilldelades viktiga militära och civila uppdrag. 1743–44 var han befälhavare för de ryska trupper, som på sv begäran sändes till Sverige för att skydda landet mot ett hotande danskt angrepp. Sedan konflikten mellan Sverige och Danmark bilagts, ville svenskarna få ryssarna fortast möjligt ut ur landet. Den ryska regeringen gav Keith i uppdrag att t v stanna kvar. Han motsatte sig dessa planer, men först i juli 1744 avseglade ryssarna.

När Keith återvände till Ryssland, följde M honom dit. M tog med sina systrar Charlotta och Catharina, vilka dock snart återvände till Abo. M och Keith levde som äkta makar, och i S:t Petersburgs förnäma kretsar betraktades M som Keiths hustru, men deras förhållande legaliserades aldrig. Keith sörjde för att M fick nödig undervisning, inte minst i språk, då den uppfostran hon hade fått i hemmet inte förslog. Hon uppges senare ha talat tyska, uttryckt sig förträffligt på franska och även läst latin.

1747 begav sig Keith till Preussen, där han snart vann Fredrik II:s förtroende, befordrades till fältmarskalk och utsågs till guvernör över Berlin. Under sjuåriga kriget hade han viktiga befälsposter men stupade 1758 vid Hochkirch. Efter Keiths död inledde en bror, som var diplomat i preussisk tjänst, en process mot M angående Keiths kvarlåtenskap. I testamentet, där M kallas Keiths trolovade, gjordes M till förmånstagare, och hon erhöll också merparten av Keiths betydande tillgångar.

M, som följt Keith till Preussen, behandlades med stor aktning av hans omgivning och fick där många vänner. Prins Henrik av Preussen skall t ex ha visat henne stor uppskattning och även brevväxlat med henne. Bland vännerna var bl a den i sv Pommern verksamme tjänstemannen, kammarrådet och slottskommendanten Johann David v Reichenbach, som senare blev hennes make. 30 april så äktenskapet ingicks adlades han i Wien. Han hade studerat vid universitetet i Greifswald, och begav sig till Sthlm, där han blev kanslist i kanslikollegium.

Under det pommerska kriget återvände v Reichenbach till sitt hemland, där han 1773 fick kammarråds namn och blev schlosshauptmann 1792. Han hade stora konstsamlingar. Kärnan i dessa utgjorde Keiths samling, som M fått ärva. – Genom testamente 1802 donerade M och hennes make 500 rdr pommersk kurant till Stralsunds gymnasium för årlig utdelning av en minnespenning i silver till förtjänta elever.

M uppges förutom sin skönhet ha ägt en påfallande begåvning och haft ett älskvärt uppträdande. Hon skall ännu på sin ålderdom ha varit stark och rörlig. Hennes förbindelse med Keith väckte på sin tid stor uppmärksamhet, och deras möte har skönlitterärt behandlats av Z Topelius i novellen Hertiginnan av Finland (1850).

Författare

Oscar Nikula

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Handl:ar ang släkten Merthen, Åbo akad:s bibi; Rådsturättens prot, Åbo stads arkiv.

L Dalgren, En upplysningens förkämpe i Sv Pommern (HT 1924); FBH; E Lennqvist, Hist afh om Åbo slott (Bidr till känned af vårt land, 5, 1890); B Muller, Johann David v Reichenbach (Pommerschejahrbucher, Bd 20, 1920); S Möller, Suomen tapulikaupunkien valtaporvaristo ja sen kaupankäyntimenetelmät (Historiallisia tutkimuk-sia, 4–2, 1954); O Nikula, Åbo stads hist 1721–1809, 1–2 (1972); dens, Finländska borgare på 1700-talet i kamp för sina o ståndets privilegier (SSLF 477, 1978); dens, Esaias Wechter (SSLF 492 = Hist o litt:hist studier, 56, 1981); I Seth, Univ i Greifswald o dess ställn i sv kulturpolitik 1637–1815 (1952); Utdrag ur Åbo domkyrkas räkenskaper 1634–1700, ed R Hausen (Bidr till Åbo stads hist, 11–12, 1901); A Wahlstedt, Minnespenningar över ensk sv män o kvinnor ... (F 3, 1937); K A Varnhagen v Ense, Leben des Feldmarschalls Jakob Keith (1844).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eva Merthen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19142, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Nikula), hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19142
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eva Merthen, urn:sbl:19142, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Nikula), hämtad 2024-05-11.