Meriter

2. Johan Ludvig Brant, den föregåendes son, f. 27 febr. 1756 i Stockholm, d. 5 juni 1814 i Göteborg. Sergeant vid arméns flotta 1770; fänrik därstädes 25 sept. 1772; tjänstgjorde vid främmande mariner 1776−83; löjtnant 19 febr. 1777; kapten 19 dec. 1783; chef för ett kompani uti Kristina 1 febr. 1794 (exped. dat. 20 dec. 1793); major i armén 31 juli 1796; major i arméns flotta 5 okt. s. å.; erhöll sekondmajors lön vid Sveaborgseskadern 26 okt. s. å.; premiärmajor därstädes 8 sept. 1800; major och tygmästare vid Åboeskadern 18 dec. 1801; överstelöjtnant i flottorna 1 mars 1805; premiärmajor och kompanichef vid Stockholmseskadern 2 nov. 1808; överste i arméns flotta 8 dec. s. å.; chef för Göteborgseskadern av arméns flotta 16 juli 1811. RSO 1791; RmstkSO 1808.

Gift efter 8 febr. 1797 men före 26 febr. 1798 med Anna Lovisa Olander, f. 22 okt. 1769, d. 12 juni 1854, dotter till kamreraren vid arméns flotta Erik Olander.

Biografi

B:s första uppdrag att göra officers tjänst gavs honom av J. M. Sprengtporten omedelbart efter statsvälvningen 19 aug. 1772 och konfirmerades sedermera av Gustav III. Han deltog under de följande åren i de sedvanliga expeditionerna i skärgården till 1776 och samlade därpå vidgad erfarenhet inom sitt yrke genom flerårig tjänstgöring i olika mariner i England, Amerika och Västindien. Efter återkomsten till fäderneslandet (1783) användes han i vanligen förekommande uppdrag såväl i fred som under kriget mot Ryssland. Från denna period äro inga märkligare händelser, att anteckna om B., men under kriget år 1808 fick han, nu överstelöjtnant, med Åbo eskader av arméns flotta deltaga i sjökriget i Ålands skärgård och erhöll därvid ett befäl, som kom att inskriva hans namn i vår sjökrigshistoria. Efter striderna vid Sandöström och vid Jungfrusund, vilka icke utfallit till Gustav IV Adolfs fördel, var läget i skärgården mellan Åland och finska kusten rätt ofördelaktigt för svenskarna. Konungen hyste vissa farhågor för att transporterna över Bottniska viken skulle störas av ryssarna och sände B. med en eskader kanonslupar mot Nystad för att förstöra den därvarande ryska flottiljen. B. lättade ankar 26 aug., blev till en början fördröjd av motvind men kom dock i ett gynnsamt läge och angrep (29 aug.) i Grönvikssund den ryska Nystadseskadern, som under tiden utlupit i Åbofarleden. Efter en hård och å ömse sidor förlustbringande kamp, som varade hela dagen, drogo ryssarna sig tillbaka. Denna strid, som i alla fall var den enda segerrika för svenska flottan under hela kriget, torde likväl genom lyckligare operationer ha kunnat göras resultatrikare än nu blev fallet. B. utvecklade sedermera stor energi för att reparera de uppkomna skadorna å sluparna och var i mitten av sept. klar till nya företag. Nu ställdes hans eskader under befäl av amiral S. M. von Rajalin och utkämpade (18 sept.) en ny drabbning i Palva sund, vilken dock slutade med svensk reträtt, ehuru efter avsevärda förluster för ryssarna. De svenska fartygen och deras besättning befunno sig därefter i ett sådant tillstånd, att operationernas fortsättande med kraft ej var möjligt. B. bekläddes vid en nyindelning av eskadern med befälet över första brigaden men ansåg sig ha fått ett för lågt befäl. Han återvände i okt. till Stockholm i anledning av styrkt sjukdom och kom icke vidare att under detta krig spela någon märkligare roll. Under maj månad år 1811 användes B. för vissa bevakningsuppdrag i Stockholms skärgård och tjänstgjorde sedermera som chef för Göteborgseskadern till 1814, då han i början av året erhöll tjänstledighet för sjukdom (8 febr., förlängd 24 maj) och på sommaren avled.

Författare

Lenn Jacobson.

Källor och litteratur

Källor: Meritförteckningar: flottan, och krigsexpeditionens diarier, RA; Anciennitetsrullor för arméns flotta, flottans arkiv; A. I. Michailofski-Danilefski, Beskrifning öfver finska kriget till lands och sjös åren 1308 och 1809 (18501: Sveriges krig åren 1808 och 1809, ute. av Generalstabens krigshist. avd., 8 (1921).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Ludvig Brant, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19157, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lenn Jacobson.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19157
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Ludvig Brant, urn:sbl:19157, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lenn Jacobson.), hämtad 2024-04-26.