Meriter

Stjernberg, Nils Fredrik, f 2 febr 1873 i Karlskrona, Amiralitetsförs, d 21 sept 1943 i Sthlm, Osc. Föräldrar: överlotsen Fredrik Leonard S o Sofia Catharina Lindquist. Mogenhetsex vid H a l i Karlskrona 12 juni 90, inskr vid UU 29 sept 90, FK 15 dec 93, jur fil ex 30 april 94, jur utr kand 5 okt 98, allt vid UU, e o notarie i Svea hovrätt 17 okt 98, tf domhavande vid Uppsala läns norra domsaga okt 98–dec 99, ordf i Uppsala studentkår ht 99, jur utr lic vid UU 18 jan 02, doc i nationalekonomi o juridisk encyklopedi 4 febr 02, tf prof i straffrätt 8 febr 02–31 aug 06, JD 31 maj 02, doc i juridisk encyklopedi o straffrätt 3 juni 03, allt vid UU, biträdande lär i nationalekonomi vid Ultuna lantbruksinst 02–03, prof i straffrätt o juridisk encyklopedi med internat privaträtt vid StH 30 mars (K M:ts fullm 4 maj, tilltr 1 sept) 06–1 sept 40, led av styr för StH 08–27, prorektor där 27–38, sakk i emigrationsutredn 10, grundare av Sv kriminalistfören 11, v ordf 11–25, ordf där 25–38, led av komm ang rättsstatistikens organisation maj–dec 12, medstiftare av Nord tidsskrift for strafferet 13, medred där 13–42, adjung led av Svea hovrätt juli– sept 17, ordf i komm ang revision av nödvärnsrättens bestämmelser maj–dec 34, i Juristfören i Sthlm 35–38. – LSkS 33, fil hedersdr vid StH 30 maj 40, led av flera utl lärda sällsk.

G 21 mars 1902 i Uppsala m Elin Löfgren, f 6 maj 1871 i Våxtorp, Kalm, d 21 okt 1947 i Sthlm, Osc, dtr till komministern Gustaf Theodor L o Emelie Gustava Kjelleström.

Biografi

Nils S inledde sin utbildning vid den filosofiska fakulteten, med historia som huvudämne. Under studierna influerades han starkt av Harald Hjärne (bd 19) och utformade en historiesyn präglad av en sorts liberalt färgad storsvenskhet. Trots intresset för ämnet valde han efter examen att gå över till juridiken. Han engagerade sig tidigt inom studentkåren och var under en period dess ordförande. S disputerade på en avhandling med ekonomisk inriktning – nationalekonomi var vid denna tid ett ämne knutet till den juridiska fakulteten –, på vilken han blev docent. Han förordnades samtidigt till professor i straffrätt vid UU och kallades 1906 till professuren i straffrätt och juridisk encyklopedi vid den nygrundade juridiska fakulteten vid StH. På denna professur kvarstod han fram till sin pensionering 1940.

I fokus för S:s intresse stod främst straffrätten, men också nyare strömningar som kriminalpolitik och rättspsykiatri. Som ung var han även politiskt verksam inom det liberala lägret, framför allt engagerad i frågan om den allmänna rösträtten och försvaret. S behöll också ett levande intresse för historia, något som kom till uttryck i de utblickar mot internationella rättsliga förhållanden han gjorde i sina föreläsningar inom juridisk encyklopedi. Intresset odlades också i de långa cykelturer han företog under kulturhistoriskt inriktade semestrar i de nordiska länderna och på kontinenten. En gång följde han de romerska limes i södra Tyskland på cykel.

S var en hård tentator, enligt många alltför hård, inte minst i juridisk encyklopedi som då hörde till juridikstudiernas första kurser. Det var enligt S:s uppfattning humanare att studenter utan fallenhet för studierna tidigt gavs besked om detta. Men han kunde tydligen vara besvärlig även inom de muntliga förhören i straffrätt: ”I tentamen var S en av de få otrevliga professorer jag träffat; han satt vid skrivbordet med tentanderna på stolar till höger, så att han slapp se på dem, rökte oavbrutet cigarr-cigaretter utan att bjuda eller tillåta rökning, och framställde kitsliga frågor i kyligt ovänlig ton” (Tingsten, s 133). Samtidigt som S ansågs hellre vilja fälla än fria sina tentander var han omtyckt av många studenter. Han var en omvittnat skicklig föreläsare med breda perspektiv på sina ämnen, även om han kanske ibland slog över i en konstlad högtidlighet och storvulenhet; enligt den kritiske Tingsten led S ”av den inte ovanliga sjukan att spela den store Harald Hjärne”.

S:s författarskap, som till stor del utgjordes av separat utgivna kommentarer till 1864 års strafflag, var omfattande och hans skrifter fanns på domstolskanslier och advokatkontor. Möjligen utövade han härigenom ett ännu större inflytande på domstolarna, och därmed på rättstillämpningen, än andra jurister i samma position. Samtidigt – vilket var typiskt för honom – engagerade sig S i en livlig diskussion om kriminalpolitik. Vid en internationell straffrättslig konferens i Sthlm bildades en sv nationalförening inom ramen för den Internationella kriminalistföreningen, tillkommen 1889 på främst den tyske straffrättsexperten Franz v Liszts initiativ. Den sv föreningen och dess årsmötesdiskussioner utövade ett djupgående inflytande på den kriminalpolitiska utvecklingen i Sverige. Man verkade även för en vidgad förståelse för vikten av kriminologisk forskning samt av förbättrad utbildning av brottmålsjurister, fångvårdsmän och andra praktiker på området. Som ordförande deltog S aktivt i både den sv och den internationella kriminalpolitiska debatten.

S breddade undervisningen i straffrätt genom att inleda samarbete med professor Olof Kinberg (bd 21), som ordnade en instruktionskurs i rättspsykiatri på Långholmen. Studenterna fick där möjlighet att inte bara läsa om utan också personligen möta dömda brottslingar. S var således inte främmande för nya perspektiv på straffrätten men ställde sig ändå oförstående till den originelle forskaren i kriminalpsykologi Andreas Bjerre (bd 4). När denne 1910 disputerade för honom på en rättsdogmatisk avhandling, valde S att stäcka Bjerres möjligheter att förvärva en docentur i straffrätt och bidrog därmed till att en lovande forskare passiviserades för lång tid framåt.

På 1930-talet hörde S till de juridikprofessorer som trots en traditionell tyskorientering förhöll sig kritiska till tidens nazistiska strömningar. Han ville slå vakt om sv rättstradition och folkstyre, vilket tydligt framkom i hans anförande vid 200-årsjubileet av tillkomsten av 1734 års lag. Där höll S fram uppluckringen av den allmänna rättssäkerheten som en mycket väsentlig anledning till att människor i vissa av kontinentens stater frivilligt underkastat sig diktaturen, att straffrätten brutaliserats och att en stor del av det sista århundradets humanitära kulturförvärv förstörts. En värdefull insats gjorde S när han 1941 medverkade till en nyöversättning av Rudolf v Jherings Striden om rätten – den till andra språk mest översatta skrift som skrivits av en tysk jurist – till vilken han skrev ett introducerande förord. Översättare var rådmannen Andreas Cervin, ”kvarstadsdomaren” i Gbg som hållit kvar norska lastfartyg i Sverige efter den tyska ockupationen, och skriften blev vid utgivandet något av en demokratisk och liberal fyrbåk.

S:s grundperspektiv avseende den sv rättsordningen byggde på åsikten att modern straffrätt måste styras av ”hävdandet av rättsstatens trenne oförytterligt bärande idéer. Effektivt rättsskydd åt samhället, och den enskilde, humanitet i behandlingen av dem, som uppresa sig däremot, och rättssäkerhet för den enskilde gentemot godtycklighet i ingrepp från samhällsmaktens sida”. – S erhöll vid sin avgång från professorsämbetet en festskrift (1940).

Författare

Jan-Olof Sundell

Arkivuppgifter

Brev från S i KB, LUB, RA (bl a till O Varenius) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Till frågan om de s. k. rent ekonomiska kategorierna. [Akad avh.] Upsala 1902. (Berling). [5], 170 s. – Den nya lagen om återfallspreskription den 30 mars 1901. Upsala: Lundequist (i kommission), 1903. [2], 39 s. [Omtr som: Lagen om återfallspreskription. Den 30 mars 1901 i: Straffrättsliga studier (1928; se nedan), s [28]–71).] – Demokrati och rösträttsgarantier. Upps: Lundequistska bokh (i kommission), 1904. 35 s. [Något utvidgad version av föredrag hållet i Örbyhus 6 nov 1904. 2. uppl 1905: Upps: Hellström, 37 s.] – Den nya svenska strafflagstiftningen angående minderåriga förbrytare, tillika ett bidrag till spörsmålen angående villkorlig straffskyldighet. Upsala: Almqvist & Wiksells boktr (i distr), 1905. viii, 207 s. – Höger och vänster i rösträttsfrågan. Sthlm: [omsl:] Liljegren (i distr), 1907. 23 s. ([Omsl:] Skrifter utg af Frisinnade landsföreningen, 7). [Något bearb version av politiskt tal hållet i Flen 2 sept 1907.] – Om brottet som samhällelig företeelse. Upps 1907. (Appelberg). 4 s. (Sommarkurserna i Uppsala 1907. Grundlinjer till föreläsningar). – Principerna för strafflagsreformen. Föredrag. Sthlm: Geber, 1910. 48 s. [Utvidgad version av föredrag hållet i Juristklubben i Gbg 19 april 1910. Omtr som Principerna för en strafflagsreform i Kriminalpolitik (1918), s [5]–28; 2. uppl 1935: s [17]–45.  Följdskrift till: J C W Thyrén, Principerna för en strafflagsreform. I, Straffets sociala uppgift; Straffsystemet (1910).] – Bör F-båtsinsamlingen anses innefatta ett misstroendevotum mot Kungl. Maj:ts regering? Föredrag. Hållet vid offentligt möte i Uppsala den 1 mars 1912. Upps: Almqvist & Wiksells boktr (i distr), 1912. 16 s. – Kommentar till lagen om villkorlig straffdom den 22 juni 1906. Upps & Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr (i distr), 1912. [4], 48 s. – Förslaget till behandling af alkoholister. Inledningsanförande vid Svenska kriminalistföreningens årsmöte 1912. [Rubr.] Sthlm 1913. (Centraltr). 9 s. [Särtr ur: Förhandlingar vid Svenska kriminalistföreningens ordinarie årsmöte i Stockholm den 30 augusti 1912, Utg af föreningens styrelse, Sthlm: [omsl:] Fritze (i distr), 1913, s 3–11 (utgör N S:s inledningsföredrag; i den efterföljande diskussionen, s 22–46, gjordes 7 inlägg varav ett av N S, s 38–41). Särtr omtr i: Kriminalpolitik (1918), s [105]–114; 2. uppl 1935: s [183]–194.] – Försvarsfrågan och den s. k. konstitutionella konflikten. Tal hållet i K. F. U. Ms hörsal i Stockholm den 8 mars 1914. [Omsl.] Sthlm 1914. (Behrens boktr). 16 s. – Om statsmaktens ställning till den yrkesmässiga prostitutionen. Anförande vid Svenska kriminalistföreningens årsmöte den 27 september 1913. Sthlm 1914. (Centraltr). 12 s. [Särtr ur: Förhandlingar vid Svenska kriminalistföreningens ordinarie årsmöte i Stockholm den 27 september 1913, Utg af föreningens styrelse, Sthlm: [omsl:] Fritze (i distr), 1914, s 23–32. Utgör det första av N S:s diskussionsinlägg i debatten under rubr Reglementeringskommitténs betänkande (s 11–53). Inledningsanförandet hölls av C Malmroth (s 11–23). Debatten (s 23–53) omfattade totalt 11 inlägg inklusive N S:s egna, varav det andra, ej omtr, återges på s 47–50. Särtr omtr i: Kriminalpolitik (1918), s [115]–126; 2. uppl 1935: s [228]–242.] – Ugglor i mossen. Ur en uppsats i Aftonbladet den 18 februari 1914. [Rubr.] Sthlm 1914. (Svanbäck). [2] s. – Äro den svenska rättens regler angående bevisning i ärekränkningsmål af beskaffenhet att böra upprätthållas i en ny strafflag? Föredrag vid Svenska kriminalistföreningens årsmöte den 2 oktober 1915. Sthlm 1916. (Centraltr). 23 s. [Särtr ur: Förhandlingar vid Svenska kriminalistföreningens ordinarie årsmöte i Stockholm den 2 oktober 1915, Utg af föreningens styrelse, Sthlm: [omsl:] Fritze (i distr), 1916, s 38–59 (utgör N S:s inledningsföredrag; i den efterföljande diskussionen, s 59–74, gjordes 4 inlägg varav det sista, s 72–74, var av N S). Särtr omtr i: Kriminalpolitik (1918), s [127]–146; 2. uppl 1935: s [243]– 267.] – Om straffskärpningar vid återfall samt skyddsåtgärder mot farliga återfallsförbrytare enligt det svenska strafflagsutkastet. Föredrag vid Svenska kriminalistföreningens årsmöte den 29 och 30 september1916. Sthlm 1917. (Centraltr). 17 s. [Särtr ur: Förhandlingar vid Svenska kriminalistföreningens ordinarie årsmöte i Stockholm den 29 och 30 september 1916, Utg af föreningens styrelse, Sthlm: [omsl:] Fritze (i distr), 1917, s 80–95 (Däri under rubr: Om straffskärpningar vid återfall (5 kap. 1–3 §§). Skyddsåtgärder mot farliga återfallsförbrytare (3 kap. 4–5 §§). Utgör N S:s inledningsföredrag; i den efterföljande diskussionen, s 95–103, gjordes 4 inlägg varav ett av N S, s 100–102.) Särtr omtr i: Kriminalpolitik (1918), s [80]–93; 2. uppl 1935: s [129]–144.] – Kriminalpolitik. Studier till den svenska strafflagsreformen. Upps & Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr (i distr), 1918. 146 s. [Sammanställning av N S:s viktigaste uppsatser rörande straffrättsliga reformfrågor. 2., väsentligt utvidgade uppl 1935: 313 s.] – Den positiva straffrättens allmänna del. Upps & Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr (i distr), 1920. H 1. ([4], 67, [1] s). [Ofullbordat. H 1 omfattar kap 1–2 samt den första sidan av kap 3.] – Kommentar till strafflagen kap. 17–18. Upps & Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr (i distr), 1922. iv, 92 s. [2., omarb o utvidgade uppl 1930: 169 s.] Supplement till andra upplagan av Kommentar till strafflagen kap. 17–18. Upps & Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr (i distr), 1941. 24 s. – Kommentar till strafflagen kap. 24. Upps & Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr (i distr), 1922. [2], 95 s. [2., omarb o utvidgade uppl 1932: [3], 131 s.] – De nya lagändringarna angående försnillning och trolöshet mot huvudman. [Omsl.] Sthlm 1924. (Kungl boktr). S 7–34. [Särtr ur: Förhandlingarna vid Sveriges advokatsamfunds årsmöte i Göteborg år 1923, Sthlm 1924, (Norstedt), s 6–34.] – Serait-il possible, et dans quelles limites, d’appliquer le princip de la sentence indéterminée dans la lutte contre la récidive, non seulement en ce qui concerne les crimes graves mais aussi en toute autre matière? Rapport. Londres: Congrés pénitenttiaire international de Londres, 1925. 8 s. [Med rubr: Travaux préparatoires. Section 1, Question 3. Särtr ur: Actes du congrès pénitenttiaire international de Londres août 1925. Vol II, Rapports sur les questions du programme de la première section: Legislation, Groningen: Bureau de la Commission pénitentiare internationale, 1925, s 329–336. N S:s bidrag utgör det sista av tolv som behandlar frågan enligt rubr, de övriga elva återfinns på s 231–328. Omtr i: Kriminalpolitik (2. uppl 1935), s [159]–166.] – Kommentar till strafflagen kap. 7. Upps & Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr (i distr), 1926. ix, 77 s. – Strafflagskommissionens förslag till strafflagens allmänna del. Föredrag hållet å Svenska kriminalistföreningens årssammanträde den 26 sept. 1925. [Omsl.] Sthlm 1926. (Centraltr). 19 s. [Särtr ur: Förhandlingar vid Svenska kriminalistföreningens ordinarie årsmöte i Stockholm den 26 september 1925, Utg av föreningens styrelse, Sthlm: [omsl:] Fritze (i distr), 1926, s 12–30. Utgör N S:s inledningsföredrag, under rubr Diskussion om Strafflagskommissionens förslag till strafflagens allmänna del. I den efterföljande diskussionen, s 30–67, gjordes 12 inlägg varav N S:s utgjorde det avslutande, s 60–67. Särtr omtr i: Straffrättsliga studier (1928; se nedan), s [5]–27.] – Straffrättsliga studier. Upps o Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr (i distr), 1928. 151 s. [Omtr av tidigare publ uppsatser.] – John Marshall – en advokat, som blev en av Förenta staternas riksfäder. Föredrag. [Omsl.] Sthlm 1932. (Norstedt). [2] s, s 13–31. [Särtr ur: Förhandlingarna vid Sveriges advokatsamfunds årsmöte i Stockholm år 1932. Sthlm 1932. (Norstedt). Omtr i: Ur staternas liv (1936; se nedan), s [61]–79.] – Betänkande och förslag rörande revision av gällande lagbestämmelser om nödvärnsrätt m. m. avg. av inom Justitiedepartementet tillkallade sakkunniga. Sthlm: Norstedt, 1935. 80, [1] s. (SOU, 1934:56). [Förord undert av N S, J Pettersson o G Stjernstedt.] – Kriminalpolitik. 2. uppl 1935). Se ovan: 1. uppl (1918). – Om förutsättningarna för lagarnes upprätthållande. Två föreläsningar. Upps & Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr (i distr), 1935. 50 s. [Oförändrat nytr av föreläsningar hållna vid Nordiska juriststämman i Stockholm och Uppsala 5–18 sept 1926 (1926), se bidrag nedan.] – Ur staternas liv. Studier över antikt och modernt statsliv. Upps o Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr (i distr), 1936. 217 s. [Urval av N S:s uppsatser inom allmän rättslära.] – Under N S:s tid som professor utgavs genom StH:s juridiska förenings försorg (minst) ett tiotal kompendier baserade på anteckningar från hans föreläsningar. Då dessa i allt väsentligt tycks ha publicerats utan N S:s egen medverkan har de ej förtecknats här. För vidare upplysningar om dem se LIBRIS.Tryckta arbeten (bidrag): För bidrag av N S se H Jungner, Förteckning över professor Nils Stjernbergs skrifter 1901–1939 (Festskrift tillägnad professor, juris och filosofie doktor Nils Stjernberg vid hans avgång från professorsämbetet den 1 september 1940 av Stockholms högskolas juridiska och humanistiska fakulteter, Sthlm 1940, s 301–313). Rättelser och kompletteringar till Jungner: Till diskussionen om det norrländska socialproblemet (Ekonomisk tidskrift, årg 3, 1901, s [149]–164). [Återger i lätt bearb form ett föredrag hållet i samband med debatt på Juridiska föreningen i Upps med anledning av en riksdagsmotion av C A Lindhagen.] – Spörsmål rörande tillämpningen i visst fall af 4 kap. 8 § 2 mom. strafflagen. En replik (NJA. Afd II, Tidskrift för lagstiftning m. m., årg 29, 1904, nr 2, 6 s). [Sign: N. S. Följdskrift till: K. S., Spörsmål rörande tolkningen i visst fall af 4 kap. 8 § 2 punkten strafflagen (lika lydande med 4 kap. 9 § strafflagen enligt lagen den 20 juni 1890) (Ibid, 28, 1903, nr 8, 10 s).] – Om straff och strafftillämpning i Europa före upplysningstidehvarfvet (Tidsskrift for Retsvidenskab, Aarg 20, 1907, s [145]–160). [Föreläsning, hållen vid StH:s årshögtid den 22 febr 1907.] – [Uttalande] (Emigrationsutredningen. Bil XVIII, Uttalanden i emigrationsfrågan af svenska vetenskapsmän, Afgifna på begäran af Emigrationsutredningen. Sthlm 1910, s [83]–98). – Tal (Invigningen af Stockholms högskolas nya byggnad den 6–7 december 1909. Minnesskrift, Sthlm 1910, (Norstedt), s 26–31). [I samband med invigningsfesten i aulan den 6 dec.] – Om afräkning af häktningstid från ådömt straff. En kommentar till den svenska lagen i ämnet af den 24 juni 1903 (Tidsskrift for Retsvidenskab, 23, 1910, s [1]–42). [Omtr i: Straffrättsliga studier (1928; se egna verk ovan), s [72]–117.] – [Två diskussionsinlägg i debatten] Om behandlingen av kriminell ungdom (Förhandlingar vid kriminalkongressen i Stockholm den 28, 29 och 30 augusti 1911, Utg af den Svenska kriminalistföreningen genom A Wirén, Sthlm: [omsl:] Fritze (i distr), 1912, s 39–45, 57–58). [Inledningsanföranden av N Andersson (s 10–27), A Wirén (s 27–33) o K Blomquist (s 33–39). Debatten (s 39–64) omfattade totalt 16 inlägg inklusive N S:s egna. N S:s bägge inlägg i något bearb skick omtr som: Nutida riktlinjer för ungdomskriminalitetens behandling i: Kriminalpolitik (1918; se egna verk ovan), s [54]–61; 2. uppl: s [93]–102.] – [Inledningsanförande samt diskussionsinlägg i debatten] Om frihetsstraffens anordnande (Förhandlingar … 1911, Sthlm 1912, s 99–110, 254–256). [N S:s inledningsanförande som förste referent behandlade ämnet Om arterna av frihetsstraff (s 99–110). Andre referentens anförande, V Almquist, behandlade ämnet Cellstraffet och den nya strafflagen (s 110–120). Tredje referent: B Gadelius (s 120–130). Diskussionen (s 130–136; 246–261) omfattade totalt 13 inlägg varav N S:s inlägg återges på s 254–256. N S:s inledningsanförande omtr i: Kriminalpolitik (1918; se egna verk ovan), s [32]–44; 2. uppl 1935: s [46]–62.] – [Två diskussionsinlägg på tyska i debatten om] Mesures de défense sociale contre les récidivistes (Mitteilungen der Internationalen kriminalistischen Vereinigung, Bd 20, Berlin 1913, s 454– 463, 501–502). [Diskussionen utgör en del av handlingarna vid 12:e internationella kriminalistkongressen i Köpenhamn, 27–31 aug 1913 (s 157–584 av detta bd). Inledningsanföranden av W Nabokoff (s 401– 426), R Garraud (s 426–436) o V Cornateanu (s 436–440). Diskussionen (s 440–520) omfattade 21 inlägg inklusive N S:s egna. Det första av N S:s inlägg i sv övers publ som: Om samhällets skyddsåtgärder mot farliga återfallsförbrytare. Anförande vid XII:e internationella kriminalistkongressen i Köpenhamn (Nordisk Tidsskrift for Strafferet, Aarg 1, 1913, s 281–291).] – Professor Nils Stjernberg (Bondetåget till Stockholm den 6 februari 1914, Sthlm: Lundholm, 1914, s 58–62). [Tal i samband med Bondetågsfesten på Skansen på kvällen 6 feb 1914.] – [Två diskussionsinlägg i debatten om] Erfordras en förändring rörande bestämmelserna för internering af sinnessjuka? (Förhandlingar vid Svenska kriminalistföreningens ordinarie årsmöte i Stockholm den 27 september 1913, Utg af föreningens styrelse, Sthlm 1914, (Centraltr), s 62–64, 70–72). [Inledningsanförande av O Kinberg (s 53–62). Debatten (s 62–75) omfattade totalt 7 inlägg inklusive N S:s egna. N S:s bägge inlägg omtr i något redigerat skick som: Några ord rörande den principiella avgränsningen av medicinsk och judiciell myndighets kompetens i fråga om konstaterandet av rekvisitet samhällsfarlighet hos intagningssjuka. I anledning av ett par omtvistade intagningsfall (N S, Kriminalpolitik, 2. uppl 1935, s [195]–200).] – Schweden und die Internationale kriminalistische Vereinigung (Mitteilungen der Internationalen kriminalistischen Vereinigung, Bd 21, 1914, s [194]–204). [Omtr i: Kriminalpolitik (2. uppl 1935; se egna verk ovan), s [7]–16.] – Om samhällets skydd mot farliga återfallsförbrytare. Kriminalpolitiska riktlinjer förr och nu (NT, 1916, s [415]–435). [Föredrag vid Svenska stadsdomareföreningens första årsmöte i Malmö 2 sept 1915. Omtr i: Kriminalpolitik (1918; se egna verk ovan), s [62]–79); 2. uppl 1935: s [108]–128.] – Frihetsstraffen i det föreliggande strafflagsutkastet. En kritisk granskning (Social tidskrift, årg 16, 1916, s [405]–413). [Omtr i: Förhandlingar vid Svenska kriminalistföreningens ordinarie årsmöte i Stockholm den 29 och 30 september 1916, Utg af föreningens styrelse, Sthlm 1917, s 63–73, vari det utgör det första av N S:s två diskussionsinlägg under rubr Frihetsstraffens system (2 kap. 1–18 §§ samt därmed sammanhängande stadganden), s 53–80. {Inledningsanförande av N Sandell, s 53–63. Debatten (s 63–80) omfattade 4 inlägg varav N S:s andra inlägg återges på s 79–80.} Frihetsstraffen … omtr i: Kriminalpolitik (1918; se egna verk ovan), s [45]–53; 2. uppl 1935: s [67]–78.] – Konkurrensspörsmålen i det föreliggande svenska strafflagsutkastet (Nordisk Tidsskrift for Strafferet, Aarg 5, 1917, s [1]–16). [Omtr i: Kriminalpolitik (1918; se egna verk ovan), s [94]–104; 2. uppl 1935: s [167]–182.] – Justitierådet Tore Almén † (Ibid, 7, 1919, s 133–134). [Rubr: Mindre Meddelser. Sign: N. S-g. Åtföljs av ytterligare en dödsruna sign E. O. (=Eyvind Olrik, Khvn).] – Om sanningsbeviset vid ärekränkning. Några reflexioner ang. det svenska strafflagsutkastet rörande ärekränkningsbrott i anledning av diskussionen i ämnet vid det 11:te Nordiska juristmötet (Ibid, s [228]–240). [Bearbetad och utvidgad version av N S:s diskussionsinlägg vid juristmötet (se Förhandlingarna … (1920) nedan). Omtr i: Kriminalpolitik (2. uppl 1935; se egna verk ovan), s [268]–278.] – [Diskussionsinlägg i debatten om] Sanningsbeviset i ärekränkningsmål (Förhandlingarna å det elfte Nordiska juristmötet i Stockholm den 28, 29 och 30 augusti 1919, Sthlm 1920, (Tiden), s 37–44). [Diskussion med anledning av bil I: Johan C W Thyrén, Om sanningsbeviset vid ärekränkning. Överläggningsämne vid det elfte Nordiska juristmötet, Sthlm 1920, (Marcus), 22 s. Debatten (s 7–54) omfattade 10 inlägg inklusive N S:s eget. En bearbetad och utvidgad version av N S:s diskussionsinlägg publicerad som: Om sanningsbeviset vid ärekränkning (se Nordisk Tidsskrift for Strafferet, 1919).] – Om de nutida rättsliga garantierna för medborgarfrihet och rättssäkerhet. En studie i allmän statslära. [I]–II (StvT, årg 23, 1920, s [397]–418; 24, 1921, s [3]–26). [”Uppsatsen återger i omarbetad och utvidgad form innehållet i ett föredrag över detta ämne, hållet vid Nordiskt Studentförbunds möte i Voss den 28 juli 1919.” Omtr i: Ur staternas liv (1936; se egna verk ovan), s [160]–205 (undertiteln saknas).] – Om förutsättningarna för lagarnas upprätthållande i nutidens samhälle (SvJT, årg 5, 1920, s [1]–20). [Föredrag hållet inför Lunds studentkår 17 nov 1919.] – Aristoteles’ politik och vår tid. En studie i allmän samhällslära (Festskrift för friherre R. A. Wrede, Utg av Juridiska föreningen i Finland, Hfors 1921, (J Simelii arvingar), s 99–112). [En utvidgad och bearbetad version av artikeln tryckt under titeln Hellas’ samhällsproblem och vår tids (Forum. Tidskrift för politik, litteratur och allmänna frågor, årg 9, 1922, s [401]–417). Omtr i: Ur staternas liv (1936; se egna verk ovan), s [16]–37.] – Bostadsfrågan just nu (Forum …, 8, 1921, s [16]–30). [Föredrag hållet i nov 1920 i föreningen Verdandi.] – [Inlägg i] Diskussion om förslaget till lag om internering av farliga återfallsförbrytare (Förhandlingar vid Svenska kriminalistföreningens möte i Stockholm den 19 februari 1923, Utg av föreningens styrelse, Sthlm: [omsl:] Fritze (i distr), 1923, s 15–20). [Inledningsanförande av J C W Thyrén, s 3–15. Diskussion med 14 inlägg varav N S:s utgjorde det första, s 15–41. N S:s debattinlägg omtr i bearbetad o utvidgad form som: Förslaget till lag om internering av farliga återfallsförbrytare i: Kriminalpolitik (2. uppl 1935; se egna verk ovan), s [145]–151.] – † Julius Lassen, født den 4. Juli 1847, død den 23. November 1923 (Nordisk Tidsskrift for Strafferet, 12, 1924, s 96–99). [Föregås av E Olriks dödsruna, s [94]–96.] – Till frågan om försnillningsbrottets konstruktion enligt svensk rätt. En studie i anledning av lagen d. 1/6 1923 om ändrad lydelse av 22 kap. 21 § strafflagen (Ibid, s [286]–319). [Omtr i: Straffrättsliga studier (1928; se egna verk ovan), s [118]–151.] – Den nionde internationella penitentiärkongressen (SvJT, 10, 1925, s 386–394). [Rapport.] – † S. A. Bjerre (Nordisk Tidsskrift for Strafferet, 14, 1926, s [172]–173). [Under rubr: Mindre Meddelser. Sign: N. S-g.] – Om förutsättningarna för lagarnes upprätthållande (Nordiska juriststämman i Stockholm och Uppsala den 5–18 september 1926. Hälsningstal och föreläsningar, Utg av Tore Alméns minnesfond, Sthlm: Nordiska bokh i distr, 1926, s [336]–381). [Två föreläsningar vid stämman. Omtr 1935 (se egna verk ovan) samt 1936 i Ur staternas liv (se egna verk ovan), s [114]–159.] – Det tyska statsvetenskapens förutsägelser angående det ryska tsarväldets sammanstörtande. En statsvetenskaplig studie (StvT, 29, 1926, s [73]–106). [Omtr under titeln Det tyska … sammanstörtande. Inför Sovjetväldets 10-årsjubileum (1926) i: Ur staternas liv (1936; se egna verk ovan), s [80]–113.] – [Diskussionsinlägg under] Section 1, Legislation. Séance du mardi 4 août 1925, ouverte à 2 h. de l’après-midi (Actes du Congrès pénitentiaire international de Londres août 1925. Vol I a, Procès-verbaux des séances, Berne: Bureau de la Commission pénitentiare internationale, 1927, s 49–76). [Diskussionen behandlade frågan Convient-il de laisser à l’autorité, charge des poursuites, la faculté de statuer sur leur opportunité? o N S:s inlägg återfinns på s 66–68. Omtr med frågeställningen Convient-il … som titel i: Kriminalpolitik (2. uppl 1935; se egna verk ovan), s [307]–309.] – † Hjalmar Westring. 11. Oktober 1857–7. Oktober 1926 (Nordisk Tidsskrift for Strafferet, 15, 1927, s [67]–71). – En internationell fredsepok vid mediet av andra årtusendet f. Kr. (OoB, årg 26, 1927, s 551–556). [Högtidsföreläsning vid hedersdoktorspromotionen i Stockholms stadshus 21 maj 1927. Även i: Invigningen av Stockholms högskolas nya byggnad den 20 och 27 maj 1927, Sthlm 1928, (Norstedt), s 33–40.] – Kring 1925 års försvarsordning (Stockholms försvar, [årg 3,] Sthlm 1927, s 10–28). [Med uttalanden av J E M Björnberg (s 13–16), E Hägg (s 16–18), A Klingenstierna (s 18–21), G Reuterswärd (s 22–24) o N S (s 25–28).] – [Diskussionsinlägg i debatten] Om den strafferetlige Bedømmelse af Handlinger fretagne i Beruselse (Forhandlingerne paa det fjortonde nordiske Juristmøde i København den 24.–27. August 1928, Khvn 1928, (Gyldendal), s 243–253). [Diskussion med anledning av bil 6: P Kjerschow, Den strafferetlige bedömmelse af handlinger fretagne i beruselse, [1] s. Inledningsanförande av P K, s 194–217. Debatten (s 217–253) omfattade totalt 5 inlägg inklusive N S:s eget. Omtr som: Om det straffrättsliga bedömandet av gärningar företagna under berusning med särskild hänsyn till frågan om behandlingen av berusade motorförare i: Kriminalpolitik (2. uppl 1935; se egna verk ovan), s [201]–212.] – Professor Nils Stjernbergs utlåtande (Handlingar rörande tillsättandet av det lediga professorsämbetet i straffrätt och juridisk encyklopedi vid universitet i Lund 1928, Lund 1928, (H Ohlsson), s [3]–23). – Victor Almqvist. Svenska fångvårdens chef 1910–1927 (Nordisk Tidsskrift for Strafferet, 16, 1928, s [89]–93). [Sign: N. S-g.] – Några blad ur horsbrottets historia i svensk rätt (Festskrift för presidenten, jur. utr. dr Bernt Julius Grotenfelt, Utg av Juridiska föreningen i Finland, Hfors 1929, (J Simelii arvingar), s [100]–139). – [Fyra inlägg i diskussionen om] Området för den s.k. förminskade tillräkneligheten (med särskild hänsyn till lagen om förvaring av förminskat tillräkneliga förbrytare) (Förhandlingar vid Svenska kriminalistföreningens ordinarie årsmöte i Stockholm den 6 oktober 1928, Utg av föreningens styrelse, Sthlm: [omsl:] Fritze (i distr), 1929, s 13–18, 24–25, 29–31, 31). [Inledningsanförande av H Sjöbring, s 5–13. Debatten (s 13–32) omfattade totalt 13 inlägg, inklusive N S:s egna. Det första o det tredje av N S:s inlägg omtr som: Området för den förminskade tillräkneligheten med särskild hänsyn till lagen om förvaring av förminskat tillräkneliga förbrytare i: Kriminalpolitik (2. uppl 1935; se egna verk ovan), s [152]–158.] – [Inlägg i diskussionen om] Vad kan göras för att nedbringa förskingringsbrottens frekvens i vårt land? (Förhandlingar … 1928, Sthlm 1929, s 67–75). [Anförande av O Grönlund, s 33–38; inledningsanföranden av G Fast, s 38–52 o R Bergendal, s 52–67. Debatten (s 67–81) omfattade 4 inlägg, inklusive N S:s eget. Detta omtr i: Kriminalpolitik (2. uppl 1935; se egna verk ovan), s [299]–306.] – Knut Ekbom † (SvJT, 14, 1929, s 595–596). [Sign: N. S-g. Under rubr: Notiser (s 587–600).] – Question 3, Doit-on abolir les différentes peines privatives de liberté de quelque durée et les remplacer par une peine unique? … Rapport (Actes du Congrès pénal et pénitentiaire international de Prague, août 1930. Vol II, Rapports sur les questions du programme de la première section: Législation, Berne: Bureau de la Commission pénitentiare internationale, 1930, s 305–318). [N S:s bidrag utgör ett av tolv som behandlar frågan enligt rubr, de övriga elva återfinns på s 249–304, 319–343. Rapporten omtr i: Kriminalpolitik (2. uppl 1935; se egna verk ovan), s [79]–92.] – Association internationale de droit pénal (Nordisk Tidsskrift for Strafferet, 18, 1930, s 165–166). [Under rubr: Mindre Meddelser. Rapport från 2:a kongressen oktober 1929 i Bukarest sign N. S-g.] – Steriliseringsfrågan (SvT, årg 20, 1930, s [384]–396). [Omtr i: Kriminalpolitik (2. uppl 1935; se egna verk ovan), s [213]–227.] – Några randanmärkningar rörande medborgarfriheten i Förenta Staterna (Festskrift tillägnad presidenten juris doktor herr friherre Erik Marks von Würtemberg den 11 maj 1931 av nordiska jurister, [Utg av Svensk juristtidning med stöd av vänner till jubilaren,] Sthlm 1931, s [564]–576). [Omtr i: Ur staternas liv (1936; se egna verk ovan), s [205]–217.] – Några ord angående tolkningen av uttrycket ”Bedrager sig till gods eller penningar” i Str.L. kap. 22 § 1 (SvJT, 16, 1931, s [334]–353). [Omtr i: Kriminalpolitik (2. uppl 1935; se egna verk ovan), s [279]–298.] – Demokratiens kris i antik och modern tid. En studie i allmän statslära (OoB, 41, 1932, s 533–547). [Föredrag i sällskapet Idun 7 maj 1932. Omtr i: Ur staternas liv (1936; se egna verk ovan), s [38]–60.] – Carl Delin † (SvJT, 19, 1934, s 107–108). [Sign: N. S-g. Under rubr: Notiser (s 87–111).] – Revision av strafflagen. Tal den 13 december 1934 [vid högtidssammankomst å Riddarhuset 13 dec 1934, ägnad 1734 års lag] (Ibid, s 547–550). [Omtr i: Kriminalpolitik (2. uppl 1935; se egna verk ovan), s [310]–313 (undertitel med fortsättning återges som anmärkning).] – [Inlägg i] Diskussion om det föreliggande förslaget till lag om ungdomsfängelse m. m. (Förhandlingar vid Svenska kriminalistföreningens möte i Stockholm den 18 februari 1935, Utg av föreningens styrelse, Sthlm: [omsl:] Fritze (i distr), 1935, s 47–51). [Inledningsanföranden av G A Eriksson, s [3]–11, o H Göransson, s 11–21. Debatten (s 21–54) omfattade totalt 7 inlägg inklusive N S:s eget. Omtr som: Förslaget till lag om ungdomsfängelse i: Kriminalpolitik (2. uppl 1935; se egna verk ovan), s [103]–107.] – Den svenska strafflagreformens nuvarande läge (Nordisk Tidsskrift for Strafferet, Aarg 23, 1935, s [195]–218). [Sign: N. S-g. Under rubr: Lovgivning.] – Olof Barklind † (SvJT, 20, 1935, s 513–514). [Sign: N. S-g. Under rubr: Notiser (s [509]–520.] – August Goll † (SvJT, 22, 1937, s 93–94). [Utdrag ur dödsruna i DN 2 jan 1937. Sign: N. S-g. Föregås av dödsruna av R Bergendal. Under rubr: Notiser (s [58]–96).] – Förord (R v Jhering, Striden för rätten, [Verso:] Övers av A Cervin, Sthlm: Natur o Kultur, 1941, s [3]–5). – Det fornhellenska statssystemets kriser i belysning av vår tids politiska omvälvningar (SvT, årg 28, 1941, s 385–398). [Föredrag i Sällskapet Idun 4 maj 1940.] – Artiklar i NF. Ny uppl. Bd 6–22, 24–33, 35–38 (1907–26). – N S:s bidrag i dagspressen har ej efterforskats. Se vidare Jungner, posterna nr 11–15, 17–19, 28, 36, 43, 51, 80, 87, 97, 102, 108, 130, 147, 156 o 163 samt följande: Det Thyrénska strafflagsutkastet (Stockholms dagblad 1916, nr 260). [Omtr i: Kriminalpolitik (1918; se egna verk ovan), s [29]–31; 2. uppl 1935: s [63]–66.] Redigerat: Nordisk Tidsskrift for Strafferet. Red af V Almquist … N S. Udg af den danske redaktion. Aarg 1–30. Khvn: Gad, 1913–42. [Tidskriften hade två red från respektive nordiska land.]

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 4 maj 1906, nr 24, RA.N Alexanderson, Juristprofiler – o ett par andra (1948); R Bergendal, N S död (SvJT 1943); J Bärmark o I Nilsson, Poul Bjerre. ”Människosonen” (1983); T Eriksson, Politik o kriminalpolitik (1977); R v Jhering, Striden för rätten (1941); Minnesskr utg av Juridiska fakulteten i Sthlm vid dess femtioårsjubileum 1957, ed I Agge (1957); J-O Sundell, Karl Schlyter o Andreas Bjerre (Estnische Strafrechtsreform: Quellen und Perspektiven, 1996); dens, Karl Schlyter: en biografi (1998); H Tingsten, Mitt liv: ungdomsåren (1961).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Fredrik Stjernberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20269, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan-Olof Sundell), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20269
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Fredrik Stjernberg, urn:sbl:20269, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan-Olof Sundell), hämtad 2024-04-19.