Meriter

Söderberg (Weixlgärtner), Elisabeth Pauline Therese, f 21 jan 1912 i Wien, Österrike, d 9 mars 1991 i Gbg, Örgryte. Föräldrar: hovrådet o museimannen Arpad W o konstnären Josephine Therese (Pepi) Neutra. Studier vid Kunstgewerbeschule i Wien, vid konstakad 27–32, teckningslär:ex 33, genomgick provår o var teckningslär, allt i Wien, studieresor till Nederländerna o Italien 28, Balkan 29, Lofoten 47, England 49, Österrike o Italien 53 o 54, genomgick prov vid Konstfackskolan i Sthlm samt provtjänstg vid läroverk där 49, behörig lär 50, vik lär vid Sthlms folkskolor 50–51, lär vid samrealskolan o h a l i Kungälv 51–58, vid Stenungssunds kommunala realskola 55–58, vik lär i fackteckn, kostymhist o textilkonsthist vid Nordenfeltska skolan i Gbg (från 61 Seminariet för huslig utbildn) ht 58, lär där 59–vt 77.

G 26 febr 1942 i Wien m violinpedagogen Karl Johan Söderberg, f 21 jan 1893 i Gävle, d 10 maj 1949 i Gbg, Örgryte, son till garveriarbetaren Johan Alfred S o Augusta Johansdotter samt tidigare g m musikdirektören Anna Dorothea Valentine (Vally) Lipiner.

Biografi

Elisabeth S, av släkt och vänner kallad Lisl, växte upp i en i Wiens kulturliv framstående familj. Fadern var en internationellt respekterad konsthistoriker och specialist på Albrecht Dürer. Han avancerade 1920 till chef för skattkammaren i Hofburg och var 1933 även för ett tag chef för det konsthistoriska museet. Modern, som var syster till den ansedde modernistiske arkitekten Richard Neutra, hade med ett expressionistiskt formspråk gjort sig ett namn både som grafiker och skulptör.

S uppmärksammades tidigt som något av ett konstnärligt underbarn och fick redan i låg ålder undervisning av Franz Cižek vid Kunstgewerbeschule i Wien. Utan inträdesprövning började hon blott 15-årig studier vid Wiens konstakademi med Karl Sterrer, Wilhelm Dachauer och Ferdinand Andri som lärare. Om somrarna ingick hon under 1930-talet i en konstnärskoloni i Zinkenbach vid Wolfgangsee tillsammans med bl a Ferdinand Kitt, Bettina Bauer-Ehrlich och Lisel Salzer. Mest utförde S under denna tid oljemålningar, akvareller och blyerts- och kolteckningar med motiv hämtade från livet i Alperna i en stil som har betecknats som senimpressionistisk.

För S och hennes familj blev situationen under 1930-talet tilltagande utsatt då modern, som konverterat till katolicismen, var av judisk börd. Familjens belägenhet blev än besvärligare i samband med Tysklands annektering av Österrike 1938. S:s fader avsattes då från en dag till en annan från sin tjänst vid skattkammaren och förlorade sin tjänstebostad i slottet Schönbrunn. Enligt en version skedde det för att han vägrat överlämna skattkammarnycklarna till SS-trupperna (Thordeman). S blev för sin del utesluten ur Österrikes konstnärsförening. Genom giftermålet med Karl S, som under mellankrigstiden i många år bott och verkat som musiker i Wien, kunde S våren 1942 komma till Sverige. Hennes produktion bestod de närmaste åren mest av blomsterstudier och landskap från Västkusten, Lappland och Lofoten. 1946 återförenades S med sina föräldrar då dessa efter en av nazistsympatisörer utförd mordbrand valde att flytta till Sverige.

Efter makens död försörjde sig S som teckningslärare. Samtidigt kom hennes konst att alltmer uppta religiösa motiv som behandlades i en mot abstraktion strävande stil. S uppvisade en stor bredd såväl motiv- som materialmässigt i sin kyrkliga konst. Inledningsvis skapade hon kartonger till antependier och skrudar för den på denna sorts konst specialiserade ateljén Libraria. Längre fram gjorde hon altarmålningar och kompositioner för glasfönster liksom emaljutsmyckningar på koppar i stort format. Huvudsakligen utförde S arbeten för kyrkor i Göteborgstrakten. Hon skapade bl a 1955 en stiliserad altarmålning i oljefärg för Lundby missionskyrka (från 1976 Rambergskyrkan) i vilken hon lät underlagets träfärg lysa genom i den korsfästa Kristusfigurens ansikte och kropp, och 1962 utförde hon ett stort väggmonterat kors i nonfigurativ emaljdekor i skimrande grönt, blått och brunt för altaruppsatsen i Landala kapell. Också i närbelägna Örgryte nya kyrka gjorde hon en emaljutsmyckning. Sammanlagt har S utfört alster för ett 60-tal kyrkor i Sverige, men någon större uppmärksamhet har hennes konst aldrig fått i hennes nya hemland även om hon 1985 tilldelades ett kulturstipendium av kyrkonämnden i Göteborg för ”sin kraftfulla tolkning i måleri och emalj av det kristna budskapet”.

Desto mer intresse och erkännande väckte S:s emaljkonst under de många utställningar som hon och modern Pepi på 1960-talet gemensamt genomförde utomlands i bl a Rom, Wien, Zürich, Madrid och Frankfurt am Main. Själva storleken i deras emaljmålningar var något nytt och gick i linje med en tendens i tiden att integrera konst och arkitektur. Under världsutställningen i New York 1964–65 deltog S i Vatikanens paviljong med en monumental emaljmålning föreställande helgonet Thérèse av Jesusbarnet. Den på en och samma gång figurativa och abstrakta framställningen förmedlar med sina uppåtsträvande linjer bönens längtan och välsignelsens kraft. Verket återfinns numera i karmeliterordens konvent St Albert’s Priory i Middletown, N Y.

S:s make Karl S var utbildad violinist och kompositör. Under 1920- och 30-talen bodde han i Wien och försökte då i olika sammanhang introducera svensk musik där. 1929 grundade han en kör bestående av öster­rikare vilka under första världskriget som barn vistats i Sverige och framförde med dem svensk folk- och konstmusik a capella. S dirigerade också orkesterkonserter med enbart nordisk och svensk musik. En tid efter sin återkomst till Sverige bosatte han sig i Göteborg och fick 1940 tjänst som musikdirektör vid stadens folkskolor. S gjorde Göteborg till ett föredöme på musikundervisningens område genom att starta en mycket uppskattad frivillig violinundervisning. De konserter som S och hans elever – ibland så många som cirka 100 barn – gav, hade en avancerad repertoar och blev mycket omskrivna.

Författare

 Jakob Christensson

Arkivuppgifter

Enstaka brev från S i GUB o UUB.

Tryckta arbeten

Illustrerat: Jag tror på en enda Gud. Bibelord sammanställda kring nicenska trosbekännelsen. [Utgivet av] H Krakowiak Sthlm 1964 [namnform: Elisabeth Söderberg].

Tryckta arbeten (egna verk): Euthanasie-Ökumene. Wien: Europäischer Verlag, 1969. 61 s. [Namnform: Elisabeth Söderberg-Weixlgärtner.]

Källor och litteratur

Kataloger (D I b:1) o lärarmatr:ar (D IV: 1), Seminariet för huslig utbildn i Gbg, GLA.

Allgemeines Künstlerlexikon, 104 (2019); M Artsman, Kända men okända ställer ut i Göteborg (SvD 26 okt 1976); I Estham, Kyrkliga textilier: arv, utveckling och vård (1976); N-A Holmlid, Kristus har kommit till Mölndal (GP 23 mars 1985); Kulturstipendiater (GP 19 dec 1985); Pepi Weixlgärtner-Neutra, Elisabeth Söderberg-Weixlgärtner: scritti di G Sangiorgi et al (1966); SKL 5 (1967); B Thordeman, In memoriam: Arpad Weixlgärtner 6/4 1872–2/2 1961 (Fornvännen 1961); Vem är hon (1988). – Nekr i GP 23 mars 1991. – Karl S: H Dahl, Karl Söderberg hyllas (GP 22 jan 1993). – Nekr i SvD 11 maj 1949.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elisabeth Pauline Therese Söderberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35127, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson), hämtad 2024-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35127
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elisabeth Pauline Therese Söderberg, urn:sbl:35127, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson), hämtad 2024-05-09.