Meriter

Söderberg, Joel Rudolf, f 24 feb 1881 i Lidköping, d 24 juli 1958 i Sthlm, Matt. Föräldrar: överläraren o redaktören Joel Gustaf S o Maria Hildegard Steen. Mogenhetsex vid h a l i Skara 3 juni 03, inskr vid UU 14 sept 03, inskr vid StH 6 sept 04, fil kand där 18 mars 10, deltog i den av VA föranstaltade vetensk undersökn:en av sjön Tåkern 08, deltog som ornitolog i en vetensk forskn:exp till nordvästra Australien juli 10–dec 11, tf 1:e konservator vid Naturhist riksmuseum 19 mars–5 april 13, lär vid Skaraborgs läns folkhögsk, Stenstorp, 13–22, fil mag vid StH 29 maj 16, inskr vid LU 28 maj 19, fil lic där 15 sept 20, genomgick provår vid h latinlärov i Gbg 21, adjunkt vid Skara h a l 1 juli 23–29, vid Vasa realskola i Sthlm 1 jan 30–30 juni 46, led av styr för Sv naturskyddsfören 35–45. – Hedersled av Sv naturskyddsfören 48, fil hedersdr vid StH 30 maj 56.

G 4 sept 1918 i Stockholm (vb Stenstorp, V Göt), m pianisten o pianopedagogen Märta Elisabet Sundbaum, f 26 juli 1894 i Luleå, d 12 aug 1977 i Sthlm, Matt, dotter till grosshandlaren o direktören Fredrik Ludvig S o Anna Clason.

Biografi

I likhet med både farfadern och fadern kom Rudolf S att förlägga sin yrkesgärning inom skolans värld, men dessutom gjorde han sig känd för en bred publik som framstående ornitolog och naturskyddsföreträdare. S:s naturintresse väcktes redan under uppväxtåren i Lidköping. Tillsammans med sina skolkamrater och under ledning av den originelle målarmästaren och konservatorn Per Ulrik Strömberg gav han sig då regelbundet ut på upptäcktsfärder längs Lidan och ut på Kinneviken för att studera djurlivet och samla naturalier. På vägen hem till staden kunde portörerna vara fyllda med fynd – nässelfjärilar, jordlöpare, huggormar och fågelägg, som pojkarna i samband med fångsten tömt på sitt innehåll med hjälp av utblåsningsrör.

Längre fram när S gick i gymnasiet i Skara tog han sig ofta till den närbelägna Hornborgasjön, för vars rika natur och fågelliv han efter ett första omvälvande besök 1897 skulle utveckla ett aldrig sviktande engagemang. Oroad av vad den förestående sjösänkningen kunde innebära för framför allt fågellivet började han redan som ung studerande vid Stockholms högskola att studera Hornborgasjön vetenskapligt. Undersökningen skedde 1905 med stöd från VA och på liknande vis fick han tre år senare delta som ornitolog i en kombinerad biologisk och hydrografisk studie av Tåkern.

1910 gick en gammal önskan hos S om att någon gång på plats studera det tropiska fågellivet i uppfyllelse då han som ornitolog fick följa med Eric Mjöbergs (bd 25) forskningsexpedition till nordvästra Australien. Med sig på färden lyckades han få barndomsvännen Yngve Laurell (bd 22, s 352), vilken deltog som etnograf. I likhet med övriga expeditionsdeltagare hade de två svårt att komma överens med Mjöberg och under en stor del av expeditionen färdades de under stora strapatser på egen hand i nästintill obanad terräng. De besökte bl a Mowla Downs, varifrån de i brännande hetta undersökte de omgivande öken- och bergstrakterna, och vistades under två månader på Sunday Island vid inloppet till King Sound. Tillsammans med expeditionens konservator, Cyrus Widell, gjorde S också en framgångsrik insamlingsrunda till Beagle Bay. Vid återkomsten till Sverige hade S med sig till Naturhistoriska riksmuseet ca 820 preparerade fåglar jämte ägg och bon som han sedan bearbetade vetenskapligt.

Resultaten från arbetet med det insamlade fågelmaterialet publicerades i monografin Studies of the birds in North West Australia (1918). Stor uppmärksamhet fäste S där åt olika djurgeografiska förhållanden och hur t ex regn respektive torka påverkade fåglarnas levnadsvanor. I det västaustraliska ökenlandet drevs, noterade han, sålunda fåglarnas vandringar fram av torkan och hettan i stället för som i Sverige av snön och kylan. S behandlade även insiktsfullt sådant som relationerna mellan fåglar och reptiler, inte minst hur flera fågelarter i de lågväxta träden anpassat sig till hotet från klättringsskickliga ödlor genom att anlägga sina bon så att de antingen förblev oupptäckta eller blev oåtkomliga genom sin placering längst ut på de smalaste och böjligaste grenarna. För en rad enskilda fågelarter – däribland den större lövsalsfågeln – ger monografin jämförelsevis utförliga upplysningar om deras levnadssätt.

I en senare studie, The genesis of the decorative and building instincts of bower birds (1929), gav S en alltigenom modern förklaring till lövsalsfåglarnas egendomliga parningsceremonier: hanens till synes ändamålslösa uppförande av lövsalar eller lusthus på marken som pryds med allehanda lysande ting är en instinktshandling som hjälper till att synkronisera hanens och honans häckningsbeteende. Ytterst ville S i lövsalsfåglarnas dekorationsinstinkt se en primitiv parallell till människans skönhetssinne.

S fick redan under studieåren i Stockholm gott anseende i vetenskapliga kretsar, men någon akademisk karriär gjorde han aldrig även om han 1920 kunde lägga fram en licentiatavhandling vid Lunds universitet om Hornborgasjön i ämnet geografi för vännen Helge Nelson (bd 26). I stället slog S några år efter Australienäventyret in på lärarbanan och bosatte sig för en längre tid i födelsebygden, inledningsvis som folkhögskollärare i Stenstorp nära Hornborgasjön. Den inledda sänkningen av den redan dessförinnan grunda sjöns djup med en meter var då genomförd och resultatet fyllde S med förfäran och kamplust. I skrift och föredrag skulle han i ständig motvind kämpa resten av sitt liv för Hornborgasjöns hotade naturliv. Stort genomslag i den långa och tidvis hetsiga debatten fick S:s på mångåriga forskningar grundade monografier Hornborgasjön och dess fornsjöområde (1932) och Hornborgasjöns öden som fågelsjö (1947). Tillsammans ger de en mångsidig bild av den västgötska träsksjöns växlingsrika utveckling från dess postglaciala uppkomst till 1900-talets ödesdigra lantbruksekonomiskt motiverade exploatering. Geologiska, klimatologiska och limnologiska aspekter behandlas likaväl som botaniska och ornitologiska. Till de båda böckernas rikliga och instruktiva bildmaterial har S, som var en skicklig tecknare och naturfotograf, i hög grad själv bidragit.

Mest känd och läst blev S som författare av ornitologiska handböcker. Han medverkade flitigt i andra upplagan av Leonard Jägerskiölds (bd 20) och Gustaf Kolthoffs (bd 21) standardverk Nordens fåglar (1911–26) liksom var tillsammans med Torsten Holmström (bd 19), Paul Henrici och Erik Rosenberg (bd 30) en av huvudförfattarna till flerbandsverket Våra fåglar i Norden (1942–47). Men den stora publiken vann S med en serie fälthandböcker i fickformat, Våra fåglar, som började ges ut 1933 och som i två delar ursprungligen tänktes skildra landfåglar respektive vattenfåglar. Ett år senare utökades emellertid serien med en del om fjällens fåglar och en om fåglarnas ägg och bon. Samtliga delar kom ut under en lång följd av år i nya upplagor.

Våra fåglar fyllde ett uppdämt behov. En behändig fälthandbok hade inte funnits på marknaden på årtionden till vilket kom att fågelskådning började bli ett alltmer populärt intresse under mellankrigstiden. Till framgången för S:s böcker bidrog dessutom att de erbjöd nyheter såsom en bestämningsnyckel, vilken gjorde det lätt för användaren att snabbt identifiera en iakttagen fågel, liksom gav förhållandevis utförliga uppgifter om fågelarternas läten i både melodiskt och vokalt avseende. I flera fall var fåglarnas sång även nedtecknad i notskrift. I en senare fälthandbok, Alla Nordens fåglar (1951), gick S ett steg längre och hänvisade till katalognumren i Radiotjänsts fågelserie om då ca 150 arter fördelade på 65 skivor.

Otaliga nybörjare kom att göra sina första ornitologiska lärospån med S:s fågelguider. ”De tummades med stelfrusna fingrar under bistra vinterexkursioner till Sjölunda och Lomma, de låg bredvid i gräset när man lättjefullt kisade upp mot den blå septemberhimlen över Falsterbo och följde de tusen sträckande rovfåglarna på deras spiralflykt ut över havet, de värmde en smula i innerfickan under höstens cykelturer i piskande ösregn hem från Krankesjön. De böckerna är ett med pojkårens mest etsande naturupplevelser” (EFF).

S blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms högskola 1956. Året efter hans död lät Skaraborgs läns naturskyddsförening resa en minnessten över honom vid Fågeludden i Hornborgasjön, och på Nordvästaustraliens förbrända gräsmarker lever en lärka, lystrande till det vetenskapliga namnet Mirafra javanica söderbergi, som med sin skönsång dagligen och stundligen minner om hans gärning.

S:s hustru var pianisten och pianopedagogen Märta S. Efter genomgånget gymnasium 1912 utbildade sig hon sig till folkskollärare och verkade som detta under några år i Malmö. Som gift och bosatt i Västergötland kom S – i musikaliskt hänseende en elev till sin syster Kerstin Sundbaum (g Strömberg) och till Gottfrid Boon – emellertid att verka som pianist och pianopedagog. Efter familjens flytt till Stockholm engagerade hon sig i stadens musikliv och tillhörde initiativtagarna till Stockholms musikbildningskommitté, som främjade musikintresset och bl a ordnade ungdomskonserter på Waldemarsudde. Under flera år ansvarade S för dessa evenemang och åtskilliga senare kända artister kom att göra musikalisk debut med henne som stödjande ackompanjatör. S månade i sitt musicerande särskilt om den mindre kända tonkonsten och tog på 1960- och -70-talen med stort engagemang på sig rollen att för en större publik tolka och presentera sällan spelade verk av framför allt svenska tonsättare, däribland Tor Aulin (bd 2), Jakob Adolf Hägg (bd 19), Knut Håkanson (bd 19) och Ivar Widéen. Konserterna framfördes oftast på Thielska galleriet och fick en trogen publik. Sitt sista konsertprogram – ett nedslag i Joseph Martin Kraus ( bd 21) kammarmusik – genomförde S några månader före sin död 1977.

Författare

 Jakob Christensson

Arkivuppgifter

S:s arkiv i Falbygdens museum, Falköping (8 vol: anteckn:ar, korrespondens, skrifter, ms med underlag, fotografier m m), i Skara stifts- o landsbibl (20 vol: anteckn:ar, ms, fotografier, teckn:ar, korrespondens, tidn:klipp, meriter m m) samt i Etnograf museet, Sthlm (oförteckn: dagböcker, fältanteckn:ar, ms, excerpter o teckn:ar m m). – Brev från S i RA (till bl a O Nordenskjöld), i VA:s Centrum för vetenskapshist (till C Aurivillius o E Lönnberg) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): [Omslag:] Hornborgasjöns fågellif. Med sex textfigurer och en karta. Uppsala & Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr; Berlin: B Friedländer & Sohn; London: W Wesley & Son; Paris: C Klincksieck, 1907. 94 s, 1 kartbl, ill, fotogr. (Arkiv för zoologi, bd 4 (1907–08), n:o 1). – L A Jägerskiöld och G Kolthoff, Nordens fåglar. Under medverkan av R S. Med 170 tavlor av O Gylling. 2. uppl. Sthlm: Bonnier, [1911–]26. 2 vol. (xxix, 523 s + 165 pl-bl i färg). [Utgivet i häften numrerade 1 till 45–48.] – Studies of the birds in North West Australia. With 5 plates and 25 figures in the text. [Omslag:] Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr; Berlin: B Friedländer & Sohn; London: W Wesley & Son; Paris: C Klincksieck, 1918 (tr 1919). 116 s, 5 pl-bl, ill, fotogr. Fol. (Results of E. Mjöbergs Swedish scientific expeditions to Australia 1910–1913, XVIII) (VAH, [N F], bd 52 (1913–18): n:o 17). – Det vildas vägar. Illustrationer efter originalträsnitt av E Elenius. Fotografier av D Sjölander. Sthlm: Bonnier, 1919. 106, [1] s, [7] pl-bl, ill, fotogr. Fol. – Genom Skaraborgs län i Västergötland. Utarbetad på uppdrag av Vätterns turisttrafikförenings skaraborgsavdelning i samarbete med Nordiska turisttrafikkonferensen i Mariestad 1922. Sthlm 1923. (H W Tullberg). 67 s, 1 vikt karta i färg, ill, fotogr. – [Omslag:] Vargens sista tider i Skaraborgs län. Lidköping 1927. (Westgöta-Postens boktr). 12 s, fotogr. [Särtryck ur: Skaraborgs läns jaktvårdsförening, 1926/1927, Lidköping 1927, s 77–86, fotogr.] – [Omslag:] Långväga gäster i våra marker. Ringmärkta fåglar och andra flyttfågelfynd från Skaraborgs län. Lidköping 1928. (Westgöta-Postens boktr). 13 s, fotogr. [Särtryck ur: Skaraborgs läns jaktvårdsförening, 1927/1928, Lidköping 1928, s 89–99, fotogr.] – Undersökning av Tåkerns fågelfauna somrarna 1908 och 1909. Med 16 textfigurer och 1 karta. [Omslag:] Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr; Berlin: B Friedländer & Sohn; London: W Wesley & Son; Paris: C Klincksieck, 1929. 60 s, 1 kartbl, ill, fotogr. Fol. (Sjön Tåkerns fauna och flora, 7). – Fågeldagar på Tåkern. Lidköping 1930. (Westgöta-Postens boktr). 18 s. [Särtryck ur: Skaraborgs läns jaktvårdsförening, 1929/1930, Lidköping 1930, s 64–80, ill, fotogr.] – Fornsjöar och flyttfågelsvägar i Västergötland. Några drag ur Hornborgasjöns historia. Lidköping 1932. (Westgöta-Postens boktr). 13 s, ill, fotogr. [Särtryck ur: Skaraborgs läns jaktvårdsförening, 1931/1932, Lidköping 1932, s 68–79, ill, fotogr.] – Hornborgasjön och dess fornsjöområde. Ett naturminnes utveckling och undergång. D 1. Med 106 illustrationer och 19 kartor. Sthlm: Natur & Kultur, 1932. 216 s, [2] kartbl, ill, diagr, fotogr, kartor. (Västergötland. [B, 6]). [För del 2 av S:s undersökningar av Hornborgasjön se Hornborgasjöns öden som fågelsjö (1947; se nedan).] – Våra fåglar och hur man känner igen dem. Illustrerad fickbok. Med korta beskrivningar av deras utseende och vanor, bon, ägg, sånger och läten. Sthlm: Bonnier, 1932–34 . D. I–IV. [D IV saknar i samtliga upplagor flerbandsverkets titel på titelbladet, och anges endast på omslaget i förkortad form: Våra fåglar. Illustrerad fickbok.] D I, Trädgårdens, skogens och fältets fåglar. 1932. xi, [1], 68 s, vi pl-bl i färg, ill. [1. uppl saknar delbeteckning. 2., tillökade uppl 1933: xi, [1], 71 s, vi pl-bl i färg, ill. 3.–4. uppl 1933–34. 5. uppl, ny utvidgad och omarbetad uppl 1936: 103 s, viii pl-bl i färg, ill. 6. uppl, ny utvidgad och omarbetad uppl 1938: 110 s, viii pl-bl i färg, ill. 7. uppl 1939: 111 s, viii pl-bl i färg, ill. 8.–11. uppl 1941–44. 12. uppl 1945: 119 s, viii pl-bl i färg, ill. 13.–16. uppl 1947–55. Översatt till norska 1934.] D II, Kustens, insjöarnas och sumpmarkernas fåglar. 1933. 91 s, vi pl-bl i färg, ill. [2. uppl 1933. 3. uppl 1935: 95 s, vi pl-bl i färg, ill. 4. uppl, ny utvidgad och omarbetad uppl 1938: 102 s, viii pl-bl i färg, ill. 5. uppl 1941: 106 s, viii pl-bl i färg, ill. 6.–7. uppl 1943–44. 8. uppl 1945: 113 s, viii pl-bl i färg, ill. 9.–10. uppl 1948–50. Översatt till norska 1935.] D III, Fjällens fåglar samt en inledande översikt av fjällregionerna. 1934. 89 s, iv pl-bl i färg, ill. [2. uppl 1936: 91 s, iv pl-bl i färg, ill. 3. uppl 1941: 102 s, [2] kartsidor i färg, iv pl-bl i färg, ill. 4.–6. uppl 1944–50. 7. uppl 1955: 117 s, [2] kartsidor i färg, vi pl-s i färg, ill.] D IV, Våra fåglars ägg och bon. Illustrerad fickbok. 200 färgfotografier av deras ägg med beskrivningar jämte kort karakteristik av boets läge och utseende. 1934. 92 s, viii pl-bl i färg, ill. [2. uppl 1936: 94 s, viii pl-bl i färg, ill. 3. uppl 1940: 104 s, viii pl-bl i färg, ill. 4.–7. uppl 1944–50. 8. uppl 1955: 118 s, viii pl-bl i färg, ill.] – Vild mark. Djurstycken och vandringar. Sthlm: Bonnier, 1935. 183 s, ill (vissa i färg). [Tillsammans med R Mellström (illustrationer).] – Djur som gäster i hem och trädgård. Berättelser om tama fåglar, fjärilar, snäckor och annat. Med teckningar av E Norelius. Sthlm: Bonnier, 1937. 179 s, ill. [Består dels av texter hämtade ur en av E Brightwens böcker (troligen Inmates of my house and garden, 1895), dels av texter skrivna av S.] – [Omslag:] Text till Radiotjänsts fågelskivor. Sthlm: Norstedt & söner. Skolavdelningen, 1938. 23 s, fotogr. [Tillsammans med G Lekander.] – Text till Norstedts planschserie över vårt lands klimat och kulturskeden efter istiden. Våra växters och djurs invandringshistoria samt den mänskliga kulturens utvecklingsstadier. Serien utarbetad av S och A Nordén samt konstnären N Asplund. Sthlm 1940. (Norstedt). 12 s. – Våra tropiska rumsfåglar och några andra. Illustrerad handbok med korta beskrivningar av deras utseende, förekomst och levnadsförhållanden i hemlandet. Samt en vägledning vid deras skötsel av C Lund. Sthlm: Bonnier, 1940. 125 s, vi pl-bl i färg, ill. [2–6. uppl 1946–57.] – Våra fåglar i Norden. Sthlm: Natur och kultur. 1942–47. D I–IV (444 s, [104] pl-s + s 445–900, [128] pl-s + s 901–1479, [176] pl-s + s 1480–2004, [124] pl-s, ill, fotogr (vissa i färg). [Tillsammans med C T Holmström, P Henrici och E Rosenberg. Trots att S på titelbladet anges som en av författarna till verket är endast en text i det attribuerad till honom, inledningen Fåglarnas byggnad och organisation (s 25–34). 2., reviderade upplagan av verket under redaktion av K Curry-Lindahl utgavs 1959–63. Översatt till norska 1952–53 (Fuglene i Norden).] – Hornborgasjöns öden som fågelsjö. Flyttfågelvägar över Vänern och sydvästra Sverige. Med 137 illustrationer och 22 kartor. Sthlm: Natur och kultur, 1947. 368 s, [2] kartbl, ill, diagr, fotogr, kartor. [Utgör enligt förordet del 2 av S:s undersökningar av Hornborgasjön. För del 1 se Hornborgasjön och dess fornsjöområde (1932; se ovan).] – Alla Nordens fåglar. Bildavsnittet redigerat och planschtexterna skrivna av S Armington och H Lundin. Sthlm: Bonnier, 1951. 299, [1] s, ill, vissa i färg. – [Omslag:] E Lindegren, Beskrivning af Hornborgasjöns naturförhållanden och fanerogamvegetation; R S, Berättelse öfver tre månaders vistelse vid Hornborgasjön i ornitologiskt syfte. Sommaren 1905. [Solna:] Statens naturvårdsverk; [Mariestad:] Länsstyrelsen i Skaraborgs län, [1985]. 63 bl. (Hornborga-dokument, 10). [Återger två tidigare opublicerade reseberättelser från 1905 som tillkommit efter stöd från VA. S:s berättelse (bl 20–63) utgjorde ett viktigt underlag till hans monografi Hornborgasjöns fågellif (1907; se ovan).]

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som nämns i biografitexten ovan: The genesis of the decorative and building instincts of bower birds (fam. Ptilonorhynchidae). With some notes touching on the problem of the origin of art (Verhandlungen des VI. Internationalen Ornithologen-Kongresses in Kopenhagen 1926, Unter Leitung des Präsidenten herausgegeben von F Steinbacher, Berlin 1929, s [297]–337, pl-bl xiv–xx, ill, fotogr). – S:s bidrag i övrigt har ej efterforskats.

Källor och litteratur

EFF [sign], Fågelkännaren (Göteborgs-Tidningen 29 juli 1958); L A Jägerskiöld, Upplevt och uppnått (1943); Lärarmatrikeln 1946 (1946); A T Nilson, Rudolf Söderbergs dagböcker: kultur- och naturhistoriska anteckningar från Australien (1985); dens, I Skara: människor och miljöer: minnen och reflexioner (2009); P O Swanberg, Rudolf S (Skaradjäknen 1958, nr 2); Väd 1957 (1956); Väv: Sthlmsdelen (1945). – Nekr:er i DN 26 juli, SvD 27 juli 1958. – Märta S: Sohlman. – Nekr:er i DN o SvD 19 aug 1977.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Joel Rudolf Söderberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35137, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson), hämtad 2024-05-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35137
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Joel Rudolf Söderberg, urn:sbl:35137, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson), hämtad 2024-05-08.