Meriter

Söderlund, Johan Erik Walfrid (Walle), f 12 april 1915 i Sthlm, Kungsh, d 27 april 2007 där, Högalid. Föräldrar: lagerarbetaren Johan Zacharias S o Julia Sofia Karlsson. Studier i dragspel för Sebastian di Zazzo, springpojke i bokhandel, anställn vid skyltfabrik, musiker på heltid från 33, engagemang i Skellefteå 35, spelade med Henry Mortons orkester 37, turnerade med Malmstenstruppen 38, medlem av Tobis and his Gauchos 38–50, studiomusiker hos bl a Radiotjänst, innehade egen musikhandel i Sthlm 50–81, drev skivbolaget Music master på 50-talet, hade musikskola på 50-talet–70, kapellmästare vid Evert Taubes sommarkonserter på Gröna Lund 68–69, ledare av åtskilliga orkestrar o musikensembler, kompositör. – Hedersmedlem i Sveriges dragspelares riksförb 89.

G 6 nov 1943 i Sthlm, Joh, m Ulla Julia Käck, f 28 dec 1912 i Linneryd, Kron, d 13 dec 2004 i Sthlm, Högalid, dotter till sköterskan Lilly Albertina Käck.

Biografi

Walle S växte upp på Polhemsgatan på Kungsholmen i Stockholm där han tidigt kom i kontakt med dragspelsmusik. Förutom via radio och grammofon hörde och inspirerades han av de dragspelare som uppträdde som gatumusikanter och på gårdsfester i hemkvarteren. S:s första förebild och inspiration var en dragspelare vid namn Arne Palm som han hörde i dessa sammanhang. När S började spela i nioårsåldern var det med drömmen om att själv få uppträda just på kvarterets gårdsfester. Först spelade han på ett enradigt s k durspel men som de flesta andra dragspelare i sin generation övergick han snart till ett femradigt kromatiskt dragspel. Han tog lektioner för Sebastian di Zazzo, en känd och inflytelserik dragspelare i Stockholm. Förutom senare lektioner i not- och harmonilära för en violinist från Wien var det S:s enda musikutbildning. Noter och musikteori lärde han sig framförallt genom självstudier, bl a genom att transkribera pianonoter för klassisk musik till dragspel.

S arbetade i tonåren som springpojke i en bokhandel i Stockholm och en period på en fabrik som tillverkade skyltar, men var sedan 1933 verksam som musiker på heltid. Under 1930-talet spelade han dansmusik i Henry Mortons orkester och i Lille Bror Söderlundhs (se nedan) orkester som bl a ackompanjerade Evert Taube. 1935 var S tillsammans med sångaren och violinisten Freddy Lönngren under nio månader engagerad i en dansorkester i Skellefteå. Där segrade han i ett par lokala dragspelstävlingar; annars deltog han sällan i de nationella dragspelsmästerskap som vid samma tid samlade stor publik i Stockholm. 1938 turnerade han med varietésällskapet Malmstenstruppen, som kombinerade cirkusuppvisning med musikunderhållning. S uppträdde då med artistnamnet Willy Wallé.

Samma år träffade S gitarristen och sångaren Torvald ”Tobis” Tollgren med vilken han bildade gruppen Tobis and his Gauchos. De spelade uteslutande sydamerikansk schlager- och dansmusik (samba, tango, rumba etc) som då var en relativt ny företeelse för den svenska publiken och nådde stor popularitet. De musikaliska arrangemangen skrevs av S. Gruppen uppskattades också för sin visuella framtoning. Klädda i iögonfallande kostymer med stora sombreror, gula sidenskjortor och svarta byxor med röda revärer och med väl koreograferade scenshower rönte de stor uppskattning hos publiken. Tobis and his Gauchos uppträdde framförallt i Stockholm på musikrestauranger som Café Prag, Bellmansro och Bäckahästen. Gruppen turnerade också i landsorten, deltog i Wallyrevyn och i föreställningar på Chinateatern samt uppträdde regelbundet i radio. De gjorde flera skivinspelningar, framförallt under 1940-talet, och deltog i spelfilmen Puck heter jag (1949). S lämnade gruppen 1950 men fortsatte att samarbeta med Torvald Tollgren vid flera tillfällen. Så sent som 1988 gjorde de inspelningar som duo. Inspelningarna, som inte finns utgivna men är tillgängliga hos Svenskt visarkiv i Stockholm, avslöjar ett skickligt samspel mellan S och Tollgren som kanske inte är lika hörbart i gruppens välorkestrerade skivinspelningar från 1940-talet.

Utöver arbetet med Tobis and his Gauchos kännetecknades S:s 1940-tal framförallt av arbete inom grammofonindustrin. Han spelade in ett antal skivor i eget namn, där två skivor med jazzrepertoar under namnet Walle Söderlunds swingkvintett hör till de mest omtalade. Han gjorde även uppskattade duettinspelningar med dragspelaren Andrew Walter och senare även med bl a Sölve Strand. Men oftast ackompanjerade S andra artister, både som ledare för egna orkestrar och som inhoppare hos kända kapellmästare som Sune Waldimir och William Lind. Han arbetade även som studiomusiker hos Radiotjänst, bl a i orkestern till det populära radioprogrammet Karusellen. Som regel skrev S själv de musikaliska arrangemangen till inspelningstillfällena, inte sällan med kort varsel. Ofta engagerades han med bara någon dags framförhållning.

1950 öppnade S musikaffären Walle Söderlunds dragspelsstudio, ursprungligen belägen i närheten av Stockholms konserthus, senare med adresser på Herkulesgatan och Drottninggatan. S:s affär blev något av en samlingsplats för musiker i Stockholm, framförallt dragspelare, som förutom instrument kunde köpa exklusiva skivor och noter direktimporterade från bl a USA. I anslutning till affären drev S en musikskola för ungdomar med undervisning i dragspel och flera andra instrument. Bland lärarna märktes Gillis Hag och Gösta Lundell (dragspel), Sten Carlberg (gitarr) och Karl-Erik ”Lalle” Fürst (trumpet). I en tid när den kommunala musikskolan ännu var i sin linda lockade S:s musikskola ett stort antal deltagare. Vid terminsavslutningarna anordnades elevkonserter som årligen lockade en stor publik. Som dragplåster engagerade S kända artister som gästande musiker och konferencierer, däribland sångaren/skådespelaren Åke Grönberg och dragspelskungen Calle Jularbo (bd 20). S drev sin musikaffär fram till 1981 då han gick i pension. Musikskoleverksamheten lades ner redan 1970. Under en period på 1950-talet drev S även ett eget skivbolag, Music master, specialiserat på dragspelsmusik.

Parallellt med arbetet i musikaffären och musikskoleverksamheten var S fortsatt aktiv som musiker, framförallt som studiomusiker på skivinspelningar och i radio. Han gjorde även konsertframträdanden, bl a vid kryssningar med Svenska Amerika linjens fartyg M/S Kungsholm och M/S Stockholm. Resorna gav möjlighet till konserter i USA, där han träffade kända musiker som bröderna Jimmy och Tommy Dorsey. Även efter pensioneringen var S fortsatt aktiv, bl a som ledare för dragspelsorkestern InterWallerna, en amatörorkester bildad av medlemmar i Accordion Club. Gruppen gav bl a konserter i S:t Petersburg i början av 1990-talet.

S var en skicklig dragspelare, men kanske inte lika profilerad som soloartist som många av sina samtida kollegor. Istället var hans stora gärning den som kapellmästare, arrangör och studiomusiker samt som musikhandlare och musikpedagog. Trots avsaknad av formell musikutbildning var S en skicklig och ofta anlitad arrangör. Bland artister som han ackompanjerat på skiva och i radio märks Alice Babs, Harry Brandelius, Ruth Kasdan, Povel Ramel och Evert Taube. Under 1960-talet var S också kapellmästare vid Taubes årliga konserter på Gröna Lund i Stockholm.

S var även verksam som kompositör. Hans mest spridda komposition torde vara den vals som beställdes till Ingmar Bergmans film Sommaren med Monika från 1953. S har även komponerat och/eller arrangerat musik till filmerna Jungfrun på Jungfrusund (1949), Min syster och jag (1950) och Alla tiders 91:an Karlsson (1953). Han publicerade flera notalbum med egna kompositioner och/eller låtar i arrangemang för dragspel såsom Fem argentinska tangopärlor (1950) och Walles favoritlåtar (1959).

S var bosatt i Stockholm hela sitt liv, från 1960-talet på Södermalm. Han var mångårig medlem i Accordion Club och utsågs 1989 till hedersmedlem i Sveriges dragspelares riksförbund för sina insatser för dragspelet.

Författare

Wictor Johansson

Arkivuppgifter

 Material rör S (pressklipp) i Musik- o teaterbibl, Statens musikverk, Sthlm.

Tryckta arbeten

Kompositioner: Alegria. Samba i Ethel Smith-stil. Sthlm: W Kejving, cop 1950. [För piano eller accordion]; Tango Margarita. Sthlm: Edition L-A Lundell & Andersson, 1951. (Accordionsolo) [För accordion]; Colibri. Sthlm: Musik AB Westin & Co, cop 1952. [För dragspel]; Huj, va’ de’ går. Polka. Arrangemang: Cotté. Sthlm: Grönstedts musikförlag, 1953. [För orkester]; Walles favoritlåtar (1959) [Se under arrangemang nedan]; Friska takter (1963?) [Se under arrangemang nedan]; Pomperipossa. Sthlm: Edition Lundén, cop 1976. [För dragspel]. – Arrangemang: Gonzales [pseud för T Tollgren], Toca Zumba. Orkester, arrangemang: W S. Sthlm: Ehrling & Lövenholm, cop 1949; T. Tobis [pseud för T Tollgren], Aromatica. Samba. Orkester, arrangemang: W S. Sthlm: Skandinaviska Odeon, 1949; Dagens melodier för dragspel. Arrangemang av W S. Sthlm: Reuter & Reuter, 1950–55. [Nr 1(1950), nr 7(1952)–13(1955)]; Fem argentinska tango-pärlor. I accordeonarrangemang av W S. Sthlm: Southern Music, 1950; 12 Lehár-melodier. För dragspel. Arrangemang av W S. Sthlm: Nils-Georgs musikförlag, cop 1951; Walles favoritlåtar. 15 melodier arrangerade för dragspel av W S. Sthlm: Gehrmans musikförlag, 1959. [Ny utgåva 1980. Två av låtarna är komponerade av S: Schottis i Lissabon och De va då de. Tre av låtarna är upptecknade av S: Fjällnäspolska, Hambopolska och Skånsk kadrilj]; Friska takter. 13 valser, 5 hambo, 5 schottis, 5 polkor. Sammanställda och arrangerade av W S. Sthlm: Reuter & Reuter, u å [1963?]. [Två av låtarna är komponerade av S: Friska takter och Stor-lördag i drängstugan. Dessa har copyrightår 1963]; Populära muns-bitar för munspel. Arrangemang för kromatiskt spel av K Lundberg och W S. Sthlm: Southern Music, 1964. 1–2; Tango in Argentina. Tangos from Argentina arranged for accordion by W S. Sthlm: Southern Music, 1967; Den gamla dansbanan. 8 valser, 4 schottis, 4 hambo, 4 polkor i arrangemang för dragspel/piano. I urval av W S. Sthlm: Intersong-förlaget, [1972.]. – Utgivit: Spelglädje. 8 valser, 4 schottis, 4 hambo, 4 polkor och 1 gånglåt i arrangemang för dragspel/piano. I urval av W S. [Sthlm:] Intersong-förlaget, [1976]. – Sånghäften som S enbart bidragit till har ej förtecknats.

Källor och litteratur

Intervjuer o andra inspeln:ar med S o Torvald Tollgren i Svenskt visarkiv, Sthlm.

C-G Leijgård, Walle Söderlund – ”Stockholmsgrabben” (Dragspelsprofiler, 2, ed Å Lindberg, 2008); O H [sign], Walle Söderlunds jubileumsshow i Medborgarhuset (Accordionjournalen 1960, nr 1); Svenska dragspelare: dragspelets historia i Sverige jämte personligt samlingsverk (1946); svenskfilmdatabas.se; L Wärmell, Jättesuccé för Walles elevuppvisning (Accordionjournalen 1961, nr 5). – Nekr i DN 21 maj 2007.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Erik Walfrid (Walle) Söderlund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35239, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wictor Johansson

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35239
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Erik Walfrid (Walle) Söderlund, urn:sbl:35239, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wictor Johansson