Meriter

Adler, Bror Victor, f. 20 juni 1848 på Sjuntorp i Fors socken, Västergötland, d. 12 jan. 1910 i Stockholm. Föräldrar: fabriksdisponenten Ture Maurits Adler och Sara Wettergren. Elev vid Chalmerska slöjdskolan 9 sept. 1863–15 juni 1868 samt vid konstakademins läroverk 30 sept. 1870–1 maj 18J5 och erhöll vid avgången därifrån K. medaljen; företog studieresor till Danmark, Tyskland, Österrike och Italien 1869, 1873, 1876 och 1884. Anställd å stadsarkitekten Viktor von Gegerfelts kontor i Göteborg 1868–73; privatarkitekt; e. o. arkitekt i överintendents ämbetet 23 mars 1875; lärare vid Chalmers tekniska läroanstalt 1 juli 1876 och vid Göteborgs slöjdförenings skola juni 1881; uppförd på andra förslagsrummet till professor i arkitektur vid tekniska högskolan 6 okt. 1882; föreståndare för tekniska skolan i Stockholm 18 aug. 1886; ledamot i kommittén för Sveriges deltagande i 1900 års världsutställning i Paris 16 juli 1897, i kommittén för Sveriges deltagande i 1904 års världsutställning i S:t Louis 10 juni 1903 samt i kommittén angående ordnandet av den lägre tekniska undervisningen 4 okt. 1907. RVO 1888; RNO 1894.

Gift 1) 20 maj 1877 med Gerda Maria Brigitta Holter, f. 19 febr. 1855, d. 31 jan. 1903, dotter till handlanden Markus Gjöe Rosenkrantz Holter i Göteborg; 2) 5 juni 1904 med den första hustruns syster Ida Laurentzia Holter, f. 27 sept. 1858.

Biografi

A. har verkat som arkitekt i Göteborg och därvid uppfört ett flertal byggnader i staden, såsom riksbankens filial, frimurarlogen och saluhallen. Hans namn är dock främst knutet till hans lärarverksamhet och det stora arbete, han nedlagt för den tekniska undervisningens höjande i landet. Den omorganisation av tekniska skolan, som hans företrädare begynt, fördes vidare. Lokalerna blevo ändamålsenligare utnyttjade, undervisningen fick en skarpare begränsning för yrkesutbildning och skolan utvidgades 1890 med en ny fackavdelning, maskinyrkesskolan. Den konstindustriella skolan åtnjöt kanske hans största intresse, och undervisningen där vann under hans rektorat ett stort uppsving. Årliga elevutställningar anordnades, och 1909 deltog skolan i Stockholmsutställningen. Även skolans museum och bibliotek ordnades under A: s föreståndartid. — A. ivrade mycket för att göra svensk konstindustri känd i utlandet, och hans initiativ och arbete tillskrives förtjänsten av den svenska konstindustrins framgång på utställningen i Budapest 1896.

Författare

Gerda Boëthius.

Tryckta arbeten

Tryckta, arbeten: Det tekniska läraremötet i Stockholm innevarande år [1889]. Kort öfversigt (Sv. slöjdfören: s meddelanden. Arg. 17, 1889, s. 72—81). — En möbelstudie i industriutställningen i Göteborg sommaren 1891 (ibid., Arg. 19, 1891, s. 86—92).- Om konstindustriel utbildning och mönsterskydd. Inledningsföredrag vid .. . mötet af idkare utaf metallindustri och slöjd 22—23 mars 1895 (ibid., Årg 23, 1895, s. 145—157). — Om japansk lackeringskonst (ibid., Arg. 24, 1896, s. 90—103; jmfr nedan). — Anteckningar i metodik för undervisning i frihandsteckning till tjenst för folkskolelärareseminarier (äfven folkskolor), allmänna läroverk, tekniska och andra skolor. Sthm 1896. 55 s. — Om våra handtverkerier och de tekniska yrkesskolorna. Föredrag. Sthm 1896. 4: o 7 s. (Särtr. ur Sv. dagbladet.) — Om det tekniska undervisningsväsendet i Sverige. Sthm 1897. 62 s. — Om »husslöjden» vid 1897 års allmänna konst- och industriutställning. Föredrag. (Sv. slöjdfören: s meddelanden, Årg, 25, 1897, H. 2, s. 5—16). — Några anteckningar från »jubileumsutställningen i Wien 1898» (ibid., Årg. 26, .1898, H. 2, s. 40—58). — Några anteckningar om de tekniska skolorna i Tyska, riket, Österrike och Schweiz, från en studieresa 1898, reseberättelse. Sthm 1899. 79 s. — Communications sur tekniska skolan i Stockholm (école des arts décoratifs et industriels). Programmes inclus. Sthm 1900. 30 s. — Om teknisk undervisning och yrkesutbildning. Föredrag. Sthm 1900. 20 s. (Sep. ur Handtverks- och industritidning.)

— Tekniska skolan i Stockholm och dess framtida utveckling (Sv. slöjd-förena meddelanden, Årg. 28, 1900, H. 2, s. 29—44). — Möbelmotiv hufvudsakligen i modern och allmogehållning, till tjenst för tekniska yrkesskolor, slöjdskolor, slöjdare och möbelsnickare m. fl. Sthm 1901. Tvärfol. 40 pl. — Om yrkesutbildning i några af Europas länder. Föredrag. Sthm 1901. 41 s. — Report of the technical school of Stockholm. Sthm 1904. 17 s. — Om japansk lackeringskonst (Sv. slöjdfören: s tidskr., Årg. 4, 1908, s. 129 —139). — Den konstindustriella undervisningen. Föredrag (ibid., Årg. 5, 1909, H. 2—4, s-. 41—45). Handbok i ornamentik för tekniska skolor, mönsterritare, arkitekter, fabrikanter och konsthandtverkare samt sjelfstudium af Franz Sales Meyer. öfversättning och bearbetning. Sthm 1892—95. 614 s.

Källor och litteratur

Källa: Eckl. dep. handl. 18 aug. 1886 (meritförteckn.). — S e i övrigt: Svenska industriella verk och inrättningar, 3 (1897—98).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bror Victor Adler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5539, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerda Boëthius.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5539
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bror Victor Adler, urn:sbl:5539, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerda Boëthius.), hämtad 2024-04-23.