Meriter

Carl Magnus Agrell, f. 18 nov. 1764 på säteriet Skogsnäs i Linneryds socken, d 10 okt. 1840 i Skatelöv. Föräldrar: dåvarande regementspastorn, sedermera kyrkoherden i Linneryd och Sandsjö Samuel Agrell och Hedvig Charlotta Schmiedeberg. Intogs vt. 1776 i Växjö skola; genomgick Växjö gymnasium; student i Uppsala 16 sept. 1783; disp. 27 maj 1786 (Itinerarium R. Caroli Gustavi, p. I, pres. E. M. Fant); fil. kand. 26 mars 1788; disp. 14 juni 1788 (Observ. philol. in selecta loca prophetae Jesaiae, pres. J. N. Hageman); fil. magister 16 juni 1788; prästvigd 11 juni 1802. Docent i hebreiska, kaldeiska och syriska språken vid Uppsala universitet 12 jan. 1789; uppehöll professuren i österländska språk vt. 1790 och ht. 1791; lektor i grekiska vid Växjö gymnasium 1794 (genom K. M:ts utslag å besvär 7 mars s. å.); teol. lektor i Växjö och kyrkoherde i Öjaby 19 jan. 1803; kyrkoherde i Skatelövs, Västra Torsås och Härlunda församlingars pastorat i Växjö stift 14 febr. 1805; kontraktsprost i Allbo kontrakt 1814; riksdagsman 1812 och 1815. Teol. doktor 7 okt. 1809; ledamot av sällskapet pro fide et christianismo 1817; LNO 1824; LVS 1831.

Gift 7 aug. 1797 med Eleonora Kristina Molin, f. 31 aug. 1775, d 6 febr. 1818, dotter av, kyrkoherden i Algutsboda prosten Karl Anders Molin och Kristina Margareta Fredrika Madeweis från Greifswald.

Biografi

A. var en mycket framstående kännare av de semitiska språken, framför allt syriskan, och han förvärvade därför snart ett stort och berättigat anseende både inom och utom landet. Tingstadius önskade honom till sin efterträdare som professor i österländska språk vid Uppsala universitet, och då den motsvarande lärostolen i Lund år 1820 blev ledig, efter Norberg, erbjöds platsen åt A., som dock avböjde anbudet. Av de tyska orientalisterna, med vilka han stod i livlig förbindelse, omtalas hans arbeten med det största erkännande. Bland A: s handskrivna samlingar, vilka skänkts dels till Uppsala universitetsbibliotek, dels till gymnasiebiblioteket i Växjö, märkes i främsta rummet hans värdefulla supplement till den av Michaëlis år 1788 utgivna andra upplagan av engelsmannen E. Castells »Lexicon Syriacum». En del av dessa lexikografiska samlingar har utgivits av H. G. Lindgren; det mesta kopierades sedermera av professor Wackerbarth från Cambridge, vilken under många år var bosatt i Uppsala, och publicerades i det stora, under redaktion av R. Payne Smith utgivna arbetet »Thesaurus Syriacus» (Oxford 1868–1901). Även genom sin prästerliga verksamhet vann A. allmän sympati; år 1824 uppfördes han på tredje förslagsrummet till biskopsstolen i Växjö och 1828 å första förslagsrummet till domprost därstädes.

Författare

K. V. Zetterstéen.

Arkivuppgifter

Brev från A. till K. P. Thunberg finnas i Uppsala universitetsbibliotek, likaså hans självbiografiska anteckningar, åtföljda av ett femtital brev till honom.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vaticinium Nahumi observationibus philologicis illustratum. P. 1. Upps. 1788. 4: o 12 s. (Diss.) — Lumina Syriaca ad itlustrandum Hebraismum collecta. P. 1—2. Upps. 1791—92. 4: o 30 s. (Diss.) — Theses miscellaneae. Växjö 1793. 4: o (4) s. — De varietate generis et numeri in lingva Hebraeorum prascipue et Arabum. Spec. 1. Upps. 1794. 4: o 14 s. (Diss.) — På konungens höga födelse-dag, d. 1 nov. '1797. Tal. Växjö 1797. 4: o 28 s. — De dictione novi foederis oratio. Växjö 1798. 55 s. — Theses philologico-theologica;. Växjö 1802. 4: o (4).s. — Commen-tatio de varietate generis et numeri in LL. OO. Hebrasa, Arabica et Syriaca. P. 1—2. Lund 1815. 4:o VI, 147 s. — Otiola Syriaca. Lund 1816.. 4:o 60 s. — Supplementa syntaxeos Syriaca;. Prasfatus est J. G. L. Kosegarten. Greifswald [tr. Leipzig] 1834. XVI, 312 s. — Appendicula ad Supplementa. .'. I—II. Greifswald [tr. Leipzig] 1836—38. 56, 42 s. — Supplementa ad Lexicon Syriacum Castellianum. Fasc. 1. Ed. H. G. Lindgren. Upps. 1839. .4: o VI, 122 s. — Om publicerandet av A:s samlingar i 'Thesaurus Syriacus', se texten. Handskrifter: I UB: Supplementa ad Lexicon Syriacum Castelliänum, ex auctoribus Syris profanis collecta (sign. R. 136—139); Particuloe linguas Syriacas maxime e Barhebrasi Chronico Syriaco et Assemani Bibliotheca Orientali illustratae (R. 145—147); latinska översättningar av Knös', Tych-sens, Hahns och Michaélis' syriska krestomatier (R. 140—144); interfolierade exemplar av egna tryckta arbeten (R. 148—150); av egna och andras arbeten (R. 169 a—c; däribland i R. 169 a en otryckt Continuatio luminum Syriacorum, 1812, i R. 169 b en egenh. förteckning i 38 nummer på otryckta arbeten av A.); A:s levnadshändelser av honom själv antecknade (X. 251 c). — I Växjö h. allm. läroverks bibi.: Clavis Barhebraeana sive adnota-tiones grammatico-philologicas in Gregorii Abulpharagii, cognomine Barhebrasi, Chronicon Syriacum. T. I. IX priores dynastias complectens; Bibliothe-cula Syriaca sive notitia librorum in literatura Syriaca prascipuorum; latinska översättningar av Adlers och Michaélis' syriska krestomatier; Analysis grammatica chrestomathias Arabicae, grammaticis Schultensio-Erpenianae et utrique Michaélicas subjunctas jämte Bibliothecula Arabica sive notitia lihro1 rum in literatura Arabica prascipuorum; Clavis Coranica I (sur. 1—11) jämte Korta anmärkningar öfver hebräiska grammatiken och Utkast till ett collegium öfver hebräiska grammatiken hållet i Upsala 1792; Numismata Orientalia; Förklaring öfver några österländska, särdeles kufiska mynt, som finnas i Wexiö gymnasii myntsamling; Wexiö domkapitels archiv (avskr. och utdrag av brev och resolutioner i Växjö konsistorii arkivL

Källor och litteratur

Källor: Justitierevisionens utslagshandl. 7 mars 1794 och Växjö domkapitels und skrivelse 17 dec. 1828 (meritförteckn.), RA; N. Lind-ren Aminne se-tal ofver contracts-prosten . . . Carl M. Agrell (1840); K. U. Nyländer Semitiska studier i Sverige under flydda tider (Ny svensk tidskr 1889) ¦ '

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Magnus Agrell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5600, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. V. Zetterstéen.), hämtad 2024-04-30.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5600
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Magnus Agrell, urn:sbl:5600, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. V. Zetterstéen.), hämtad 2024-04-30.