Meriter

3. Sigge Theodor Frans Almén, den föregåendes kusin, f. 2 apr. 1881 i Solberga församling, Göteborgs stift, d 7 aug. 1914 i Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Johan Aron Andersson Almén och Johanna Karolina Hellevi Rydingsvärd. Student vid Göteborgs latinläroverk 13 juni 1898; elev vid tekniska högskolan 16 sept. 1898–1899; idkade språk- och konststudier i Italien 1904 och 1907. Verkställande direktör för Sävsjö möbelsnickeri 1909–12; chef för göteborgsfirman A. Selander och söners avdelningskontor i Stockholm juli 1912.

Gift 1) 14 okt. 1906 med Karin Helsing, f. 11 dec. 1885, d. 13 nov. 1906, dotter till lantbrukaren Per Helsing i Äppelbo; 2) 16 okt. 1913 med fil. kand. Anna Edit Ingeborg Dahl, f. 31 mars 1889, dotter till fabrikören Tomas Dahl.

Biografi

A. debuterade som författare med romanen »Folke Rehn», vilken skildrar livet på ett lungsotssanatorium med fin känsla för det av sjukdomen framkallade växelspelet mellan uppblossande förhoppningar och smygande förintelsekänslor. Den ynglingahistoria, som skjutes i förgrunden, äger däremot intet självständigt värde. I hans nästa arbete, »Kumlagården», ligger intresset samlat på en mans utvecklingshistoria, och framställningen uppbäres av en stark men oklar lidelse, en fängslande, stundom hektisk intensitet. Den är tänkt som en konflikt mellan en människas livstörst och hennes upplösningstendenser, men egentligen förmår A. blott att ge den ungdomsepisod, som bildar uppslaget till det hela. Den följande långa brottningen med livet får aldrig några enkla, klara linjer, därför att A. behåller den från 80-talet nedärvda traditionella romanformen. Samma problem, som A. här föll på, har han mot slutet av sitt liv sökt nygestalta i ett — otryckt — dramatiskt arbete. Också här är formen ganska traditionell — närmast följande Ibsen —, men särskilt de tidigare akterna, som skrivits vid bättre hälsa, bäras av en verklig dramatisk spänning, och A. har vunnit ett kraftigt grepp på huvudgestalten liksom också på ett par bifigurer. Måhända skulle stycket kunna göra en starkare verkan, framfört på scenen; vid läsning falla, vissa osannolikheter i planen rätt skarpt i ögonen. A. står som en sympatisk men ej särskilt framträdande typ för den generation, som haft till uppgift att sammansmälta 80- och 90-talets tendenser och som därför aldrig blivit självständigt nyskapande. — Som möbelarkitekt hade A. mera sociala än rent konstnärliga intressen; särskilt ivrade han mycket för att få fram förnuftiga möbeltyper. Här som i sin diktning var han närmast dilettant men med en sådans bästa egenskap: det rastlösa sökandet.

Författare

Sverker Ek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten; Folke Rehn. En bok från ett sanatorium. Sthm 1903. 270 s. — Kumlagården. En syndares roman. Sthm 1906. 344 s. — Våra hem, artikelserie i Idun 1913—14. Handskrift: Förbi döderi, drama i fyra akter, renskrifter i fru Hellevi Alméns och fru Edit Alméns ägo.

Källor och litteratur

Källa: Meddelanden av A:s efterlevande.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sigge Theodor Frans Almén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5674, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Ek.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5674
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sigge Theodor Frans Almén, urn:sbl:5674, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Ek.), hämtad 2024-04-26.