Meriter

Amnell, Johan, f. 29 lnaj 1718 i Alsike, d 13 apr 1789. Föräldrar: kyrkoherden i Alsike Joakim Amnelius och Katarina Rahm. Student i Uppsala 29 okt. 1729; disp. 9 dec. 1738 (De exorcismo baptismali, pres. M. Beronius), 14 febr. 1739 (Schediasma de origine artium mechanicarum, pres. A. Celsius) och 1 mars 1740 (Ad excutienda C. Cornelii Taciti de Svionibus et Fennis judicia chorographicohistorica, praeparatio brevis, p. I, pres. E. Frondin); fil. magister 5 juni 1740. Disp. för docentur å andra delen av nyssnämnda avhandling 2 maj 1741 men kunde då ej antagas, emedan fakulteten ansåg de redan befintliga docenternas antal för stort; literarum humanarum docens 3 nov. 1742; adjunkt i filosofiska fakulteten 17 maj 1746; professor i grekiska 31 juli 1747; Uppsala universitets rektor vt. 1755, vt. 1767, ht. 1771 och ht. 1781; prästvigd 20 sept. 1760; professor i teologi 25 maj 1761; prost över Lagunda kontrakt 8 juni 1763; kyrkoherde i Vaksala 1765; prost över sin egen församling 27 juni s. å.; riksdagsman 1765–66; erhöll frihet från föreläsningsskyldigheten 12 sept. 1787. Teol. doktor 14 okt. 1772.

Gift 26 juli 1749 med Katarina Margareta Björnstjerna, f. 10 juli 1727, d 5 okt. 1764, dotter till ärkebiskopen Magnus Beronius.

Biografi

I sina yngre år gjorde sig A. känd som skicklig versifikatör både på latin och svenska, då det gällde att celebrera någon bemärkelsedag för konungahus eller fädernesland. I de humanistiska vetenskaperna skall han ha ägt en betydande beläsenhet, särskilt i den klassiska litteraturen. Såsom vanligt på denna tid sökte han i sinom tid övergång till den teologiska fakulteten. Någon mera betydande teolog var han icke — han lika litet som hans samtida kolleger inom fakulteten, där det vetenskapliga arbetet vid denna tid låg nere. A. ägnade mycken tid och intresse åt såväl studenter som ärkestiftets präster. Särskilt hade upplänningarna, vilkas inspektor han var i trettitre år, skäl att vara honom tacksamma. Både de och hälsingarna, vilkas inspektor han likaledes var, betygade vid hans bortgång sin sorg genom gravskrifter.

Författare

G. Walli.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl. och program: se J. H. Liden, Catalogus disputationum (1778), och E. Meyer, Program utg. vid Upsala universitet 1701—1854 (1908); b) övriga skrifter: Elegidion in Suio-Gothiam antiquitus eruditam. Upps. 1741. [Till arkiater Abr. Bäck, då han anträdde sin utländska resa.] — Carmen in pacem Suecico-Moscoviticam, felicissimo nuper auspicio firmatam . . . Upps. [1743]. 4: o 16 s. — Vid... prints Gustafs högst efterlängtade födelse, then 13 januarii 1746. Sthm [1746]. Fol. 4 s. — Quum sacra? regise celsitudines,.. . Adolfus Fridericus et Ludovica Ulrica, Upsaliam auspicatissime clementissimeque inviserunt die II junii anno MDCCXLVI. [Upps. 1746.] Foll. 4 s. — På Hennes kungl. höghets kron-prinsessans namnsdag, den 4 julii 1747. Sthm [1747]. Fol. 4 s. ¦— Vid Hans kungl. höghets, riksens utkårade arfförstes högst-fägne-samma ankomst till Upsala, XIIII maji MDCCXLVIII. [Upps. 1748.] Fol. 4 s. — Oratio parentalis in memoriam .. . domini doctoris Matthia? Asp . . . XXIIII maji MDCCLXIIII. Upps. [1764]. 4:o60s. [Tr. tills, med S. Troilius, Wishetens oförgängliga hugnad, öfwer. .. primaria^ theologia; professorn och dom-probsten ... doctor Matthias Asp, wid thess christeliga jordafärd . . . then 18 octobris 1763. Upps.] Utgivit: IJnd-ayo^ov ra xakoi ptva -/(jvoa tirv. xrt) ri rov &tnxv).i§ov Tioirjua vov&trixov. ^ In usum auditorii edita. Upps. 1751. 4:ol8s. [I denna skrift ingår också: 'Ex rmv Jålmvot i-leyaötv ra ooj&f^va.] — GtöyviSo? tou JUsyagiiar yvwfim iltytiaxaf. In usum auditorii edita?. Upps. 1756. 4: o 40 s. [Tr. tills, med föregående.]

Källor och litteratur

Källor: Uppsala domkapitels prot. 3 juli 1765; C. Annerstedt, Upsala universitets historia, 3: 1—2 (1913, 14) samt Bih. 3 (1912); C. A. Cornelius, Några bidrag till Upsala theol. fakultets historia, 3 (1875); [J. E. Fant och A. T. Låstbom], Upsala ärkestifts herdaminne, 3 (1845); E. Lewenhaupt, Anteckningar om Uplands nation i Upsala före 1830 (1877); F. von Schéele, Anteckningar om Gestrike och Helsinge nationer i Uppsala (1877).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Amnell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5754, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Walli.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5754
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Amnell, urn:sbl:5754, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Walli.), hämtad 2024-04-23.