Meriter

2 Sjögren, Sten Anders Hjalmar, son till S 1, f 13 juni 1856 i Färnebo, Värml, d 23 mars 1922 i Ösmo, Sth (enl db för Sthlm, Hedv El). Studentex vid Örebro h elementarlärov 24 maj 75, biträde åt prof A E Törnebohm vid geol undersökn:ar inom mellersta Sveriges bergslager 75–77, inskr vid Teknolog inst (från 77 KTH) 13 sept 75, ex från bergsskolans underavd för gruvvetensk där 27 sept 78, av Jernkontoret antagen elev i gruvbrytn:konst 78-80, inskr vid LU ht 78, e o amanuens vid mineralsaml 22 okt 79, bergsex där 7 dec 80, auskultant vid Kommerskoll:s avd för bergsärenden 28 dec 80–82, disp för docentur vid UU 25 febr 82, doc i mineralogi o geologi 14 mars 82, tf prof i samma ämnen 2 sept 82–dec 84, amanuens vid mineralog-geolog instit sept 83–dec 84, allt vid UU, geolog hos Naftaproduktionsbolaget Bröderna Nobel, Baku, Ryssland jan 85–89, prof i mineralogi o geologi vid UU 29 nov 89–31 dec (k beslut 30 nov) 94, grundade o utgav tidskr Bulletin of the geological institution of the university of Upsala från 92, ordf i styr för bl a Geolog fören 92 o 06, för Sthlm-Nynäs järnvägsab 98 o för ab Nynäs villastad 99–04, prof i mineralogi o geologi vid Naturhist riksmuseet samt intendent o ansvarig för museets mineralog avd från 13 nov 01, förest för VA:s Berzelius-museum från 01. – LVS 92, fil hedersdr vid UU 6 sept 93, LVA 99, led av flera utl lärda sällsk.

G 10 juni 1890 i S:t Petersburg, S:ta Katarina, m Anna Maria Elisabeth Nobel, f 23 sept 1866 där, ibid, d 29 april 1935 i Sthlm, Engelbr, dtr till fabriksidkaren Ludvig Immanuel N (bd 27) o Sofia Wilhelmina Ahlsell.

Biografi

Det har ofta påpekats att Hjalmar S föddes in i geologin. Redan som skolgosse hjälpte han fadern Anton S (S 1) att samla mineral och bergarter och som ung student bistod han geologen Alfred Törnebohm under hans omfattande undersökningar av Mellansveriges urbergsmalmer, särskilt kring Siljan och Malung. Vid 19 års ålder började S studera bergsvetenskap och fem år senare avlade han den erkänt svåra bergsexamen. S å som han erhållit sin docentur förordnades han, blott 26 år gammal men fullt meriterad, till vikarierande professor i mineralogi och geologi.

S:s snabba karriär kan förklaras av goda privata förutsättningar men bör också ses som ett uttryck för mer övergripande förändringar i det unga industrisamhällets sociala ekonomi. De nationellt motiverade och finansierade kartläggningarna av naturresurserna och de industriella initiativ som följde av dessa ledde till att arbetsmarknaden förändrades; samtidigt som akademisk-vetenskapliga färdigheter blev viktiga resurser för industriella aktörer kom industrin i ökande grad att fungera som både avnämare för och leverantör av vetenskapligt underlag till akademiska forskare. Det är notervärt att S skiftade från den kurs som bergsexamen indikerade till en akademisk bana och att han efter tre år som vikarierande professor tog tjänstledigt för att arbeta som geolog hos olje- och naftabolaget Bröderna Nobel i Baku. Bytet var inte okontroversiellt - frågan gällde om S senare skulle få återkomma till universitetet - men gynnades av liknande normförändringar inom andra discipliner.

S tillbringade knappt fem år i Baku och säkrade där sin framtida status på olika sätt. Arbetsuppgifterna rörde främst oljeförekomster men även malm var av betydelse för företaget. S utförde också enstaka rekognoseringar för ett lokalt järnvägsbolags räkning. Parallellt - eller egentligen som en följd av uppdraget - kunde han ägna sig åt akademisk meritering i snävare bemärkelse. Nära Baku och på vidare resor i Kaukasus, Persien och Armenien studerade han regionens tektonik, stratigrafi och vulkaner samt det kaspiska bäckenets utveckling under sen tertiär och kvartar tid och han anslöt därmed till den samtida sv geologins fokusering på dessa perioder. Resorna gav emellertid stoff även till annat och i en serie Kaukasiska bref i NDA skrev han både målande och detaljerat om sällsamma miljöer och möten. I Baku träffade han också sin blivande hustru Anna Nobel, dotter till Ludvig som var en av "bröderna" i bolaget. Ingiftet i Nobelfamiljen gav S ekonomiska garantier för den nära framtiden liksom möjligheter till egen affärsverksamhet.

1889 utnämndes S till ordinarie professor i Uppsala och han återvände dit följande år. Ännu en gång prövades dock hans akademiska kompetens. W C Brøgger (bd 6), professor vid StH, menade sig kunna påvisa slarv i S:s hela forskning medan motkandidaten Fredrik Eichstädt kritiserade honom för att till de akademiska arbetena från Baku ha lånat alltför friskt från ryska förlagor. Mäktiga män ur S:s krets – bl a Gerard De Geer (bd 10), Adolf Erik Nordenskiöld (bd 26) och Alfred Nathorst (bd 27) – trädde emellertid in till S:s försvar och i stort sett var han obestridd som professor. I sin ämbetsroll avvek han från den gängse professorsrollen: "Det var, som man kan förstå, med en viss grad av sensation som de unga Uppsala-studenterna funno en elegant världsman med utpräglade sportmannavanor, som bl a utfordrade sin kapplöpningshäst med äggulor" (Gavelin, s 290).

Den mineralogisk-geologiska institutionen vid universitetet var i dåligt skick men m h a sin privata förmögenhet kunde S skapa en akademisk infrastruktur. Han finansierade utgivningen av Bulletin of the geological institution of the university of Upsala som kunde distribueras i utbyte mot både nationella och internationella publikationer. Viktiga var också inköpen av nyare instrument. S:s far hade tillsammans med Törnebohm introducerat mikroskopi i sv petrografisk forskning under 1870-talet; S tog intryck härav och införde metodiken i undervisningen. Därmed antog mineralogin en ny profil efter att länge ha präglats av kemisk analys under inflytande av bl a J J Berzelius. Delvis märks detta i de två stora mineralogiska översikter som S publicerade i Bulletin 1892 och 1894. Hans tid som professor sammanföll med en mer allmän expansion för geovetenskapen och med förtrogenhet både om akademi och industri blev han en viktig tillgång för många av 1890-talets yngre geologer.

Inte heller denna gång förmådde dock S sätta bo utan sökte sig rastlöst vidare 1894. Köpet av säteriet Nynäs på Södertörn gav honom ett eget centrum för forskningen som samtidigt blev mer enskild och alltmer inbäddad i ekonomiska intressen. Till hans medarbetare hörde bl a mineralanalytikern Robert Mauzelius (bd 25) och kemisten Naima Sahlbom (bd 31). Som förmögen privatforskare undersökte S bl a Sulitelma-området i Norge och malmfälten vid Luossajärvi i samband med en utförlig kartering av de nordligaste delarna av Skanderna, och han hjälpte också kolleger i en verksamhet som liknade mecenatskap. Därtill utövade S alltjämt inflytande över den mineralogiska och geologiska forskningen i Uppsala genom fortsatt finansiering och ett nära samarbete med redaktören för Bulletin, Arvid Högbom (bd 19). Kombinationen av akademiska och ekonomiska engagemang är utmärkande för S, och med tiden förvärvade han stora andelar i gruvbolag som Sulitelma, Salberget (Sala silvergruva) och Saxberget.

S:s flätverk av verksamheter tvingade honom också in i en uppmärksammad politisk-ekonomisk-vetenskaplig kontrovers. Studiet av apatitfyndigheters geologi hade varit ett huvudstråk i S:s forskning vid sidan av mineralbestämningarna och prövades så att säga politiskt när han under två decennier polemiserade mot dem som ville börja bryta järnmalm i stor skala runt Kirunavaara. Hans argument var vetenskapliga i den meningen att han framförde dem i vetenskapliga tidskrifter och använde sin akademiska auktoritet för att göra sig hörd. Samtidigt företrädde han "det mellansvenska intresset" genom att skydda den gruppering av gruvägare som skulle förlora mest på att malm började brytas i norr. S fick ge upp sin teoretiska position – i grunden byggd på sedimentära koncept från mitten av 1800-talet – under det att Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Luossavaara-Kirunavaara ab (LKAB) publicerade resultat från magnetiska mätningar på malmkroppen 1900–05 med slutrapport 1907. Inom kretsen av professionella geologer hade S förlorat i trovärdighet men ändå uthärdat i kraft av sin självständiga position och av nya förtroenden.

Vid det laget hade S åter kallats till statlig tjänst. Nordenskiöld avled 1901 och vid Naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning krävdes en värdig efterträdare som intendent. S och Nordenskiöld tillhörde samma vetenskapliga disciplin och hade också samarbetat vid några kristallografiska undersökningar. Lika väsentligt var kanske att de båda tillhörde Sthlms vetenskapliga elit. S donerade mängder av mineral från hela världen till avdelningen - en gest som i form av ett strategiskt löfte möjligen hade bidragit till att han fått tjänsten - som även i övrigt åtnjöt gynnsamma förvärvsmöjligheter på grund av hans kontakter i den skandinaviska gruvindustrin. Efter några år stod museet inför flytten från centrala staden till Frescati och S deltog i planeringen.

Under sin tid som intendent blev S "en av Sthlms förgrundsfigurer" (Saisonen 1916), och skälen till det var flera. Han hade tidigt verkat för att realisera de halvsekelgamla planerna på en järnväg mellan sydöstra Södertörns kust och Sthlm. Denna insats omfattade också planer för en stadsbildning med bostadsområden, havsbad, industrier och – ett viktigt motiv – en isfri hamn till förmån för handeln österut. På mark som S avyttrat från Nynäs gård växte villasamhället Nynäshamn fram under 1900-talets första decennium. Känt och omtalat blev hans extravaganta värdskap för några av exkursionerna, särskilt den från Nynäshamn till Utö, under den internationella geologiska konferensen i Sthlm 1910. Motsvarande prakt utmärkte S:s 60-årsfirande som skildrades i detalj i dagspressen. Museitiden präglades annars av resor, exempelvis till Sydafrika, åter till Kaukasien och Ryssland, och på dessa meriter blev han en tidvis efterfrågad auktoritet på rysk politik. Han var personligen åskådare till händelserna i Petrograd ("Februarirevolutionen") i mars 1917 och även om han ideologiskt stod till höger så tonade han ned den gängse hotbilden och sökte en försonligare attityd till revolutionen än bl a Sven Hedin (bd 18).

"Såsom ekonomisk företagare var väl S för övrigt i stort sett icke synnerligen lycklig. Därtill var mångfrestaredraget hos honom allt för utpräglat, liksom det för övrigt vill förefalla som om hans affärsverksamhet knappast kännetecknades av den lugna jämnvikt och målmedvetenhet som annars vore utmärkande för hans person" (Gavelin, s 290). Citatet vittnar om både aktning och besvikelse och bör läsas mot bakgrund av att S:s expansiva leverne med tiden ansträngde hans tillgångar mer än tillrådligt, att hans deltagande i fejden om Alfred Nobels testamente åtminstone delvis hade privatekonomiska förtecken och, slutligen, att depressionsåren 1921–22 drabbade S:s finansiella ställning med katastrofal kraft. Till S:s kvarlåtenskap hör icke desto mindre förstklassiga och redan i sin samtid mycket dyrbara mineralsamlingar, som förvaras i de specialtillverkade skåpen vid Naturhistoriska riksmuseet, och det utsökta bibliotek som Anna S donerade till IVA efter S:s plötsliga död 1922. Förstaupplagorna av centrala verk av bl a Copernicus, Galilei, Kepler, Newton, von Guericke, Hooke, Lavoisier och Agricola vittnar om S:s bibliofili och intresse för vetenskapshistoria liksom om hans en gång betydande förmögenhet.

S:s minne lever också kvar i form av mineral. Han beskrev själv de för vetenskapen nya adelit, retzian, svabit, synadelfit och tilasit, och ett vattenhaltigt magnesium-järnkarbonatmineral från Långbans gruvor i östra Värmland – inte långt från födelseorten Persberg – bär sedan 1940 (det återupprättade) namnet sjögrenit.

Författare

Anders Carlsson

Arkivuppgifter

S:s arkiv (ms, dagböcker, korrespondens, kartor, klipp m m) hos Centrum för vetenskapshist, VA; korrespondens även i Tekniska museets arkiv, Sthlm. -Brev från S i GUB, KB (bl a till E Dahlgren o red för Nord familjebok), LUB, UUB (bl a till L A Andersson) o i Centrum för vetenskapshist (till A Hamberg o A Nathorst).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Teorierna för den inre jordvärmen. Föredrag på Föreningen T. I. (Berättelse vid Föreningen T. I' sextonde årshögtid den 2 mars 1877 Sthlm 1877,s 151-161; även sep, 13 s).-Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor af ASjögren. 3. bearb o tillök uppl Sthlml880. VIII, 218 s. - Kristallografisk undersökning af chondrodit och humit från svenska fyndorter. [Rubr.] Lund ... 1882. 4:o. 118 s, Pl. I-V. [Acta Universitads Lundensis, LUÅ, 17 (1880-81), 3. Afdelningen för mathematik o naturvetenskap, 2.] Även med titelbl: Akad avh ... Lund. -Chondrodit von KafVeltorp (Zeitschrift fur Krystallo-graphie und Mineralogie, bd 7, 1882, Leipzig 18[82-]83, s 113-152, Taf. II—III). - Ueber ein neues Vorkommen von Humit (Typus I) und uber die che-mischen Formeln des Humit, des Chondrodit und des Klinohumit (ibid, s 344-361, Taf. VII). - Ueber krystallisirten Tephroit von Långban in Wermland (ibid, 8, 1883, tr 18 [83-]84, s 241 f). - Ueber die Man-ganarseniate von Nordmarken in Wermland (ibid, 10,1885, s 113-155, Taf. IV-V). - On the physical and geometrical properties of graphite (The Mineralogi-cal magazine, vol 16, 1885, London 18[85-]86, s 151—159). — Obvaly i osédania zemli na Balachanskoj ploscadi. Baku 1885. 4:o. 8 s. [Undert; ur Bakunskia izvéstija, 1885, n:o 91, 93, 95.] - Fisiceskia uslovija nef-tjanych fontanov. Baku 1885. 4:o. 13 s. [Undert; ur d:o 94, 96-100.] - Nabljudenija nad poniseniem urov-nja nefti na Balachano-Savuncinskoj ploscadi ... Berlin 1886. 4:o. 5 s, 1 tab. [Ur d:o; brev till L E Nobel.] -Beiträge zur Kenntniss der Erzlagerslätten von Mora-vica und Dognacska im Banat und Vergleichung der-selben mit den schwedischen Eisenerzlagerstätten (Jahrbuch der Kaiserlich-königlichen geologischen Reichsanstalt, Bd 36,1886, Wien, s 607-668). - Ueber das transkaspischen Naphtaterrain (ibid, 37, 1887, tr 18[87-]88, s 47-62). - Der Ausbruch des Schlamm-vulcans Lok-Botan am Kaspischen Meere von 5. Jän-ner 1887 (ibid, s 233-244). - Ueber die petrographi-sche Beschaffenheit des eruptiven Schlammes von den Schlammvulcanen der kaspischen Region (Ver-handlungen der K k geologischen Reichsanstalt, Jahrg 1887, Wien, s 165-170). - Några ord med anledning af prof. W. C. Bröggers utlåtande i fråga om besättandet af professuren i mineralogi och geologi i Upsala af den 29 april 1886. Upsala 1888. 31 s. - Underdånig förklaring öfver docenten Fr. Eichslädts besvär öfver det större akademiska konsistoriets förslag till besättande af den i Upsala lediga professuren i mineralogi och geologi. Sthlm 1889.98 s, Bihang [l]-2; 4, 3 s. - Ueber die Thätigkeit der Schlammvulkane in der kaspischen Region während der Jahre 1885-87 (Verhandlungen der Russisch-kaiserlichen mineralo-gischen Gesellschaft Ser. 2, Bd 24, S.-Peterburg 1888, s 1-22) - Beiträge zur Geologie des Berges Save-lan im nördlichen Persien (ibid, s 36-66). - Ueber-sicht der Geoiogie Daghestans und des Terek-Gebie-tes (Jahrbuch der K-k Geol Reichsanstalt, 39, 1889, s 417-438). - Ueber das diluviale, aralokaspische Meer und die nordeuropäische Vereisung (ibid, 40,1890, tr 18[90-]91, s 1-76). — Om kontinentala områden med och utan aflopp till världshafvet. Inträdesföreläsning hållen i Upsala universitets aula den 10:de mars 1890 (Ny svensk tidskrift, årg 11, 1890, Upsala, s 338-353). - Bericht uber einen Ausflug in den sudöstlichen Theil des Kaukasus, October-November 1889 (Mit-theilungen der Kais. königl. geographischen Gesell-schaftBd 33, 1890, Wien, s 353-376). - Meddelande om några nordamerikanska jernmalmer m. m. Sthlm 1891. 8 s. [Ur Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar (GFF) så.]- Preliminära meddelanden från de kaukasiska naftafälten, 1. Öfversigt af Apscherons geologi. [Rubr; titelbl: ... meddelanden om ...] Sthlm 1891. 56 s, 1 karta. [S 23 o omsl:] Meddelanden från Upsala universitets mineralogisk-geolo-giska institution, 1.) - Några ord om långbanit. [Rubr.] Sthlm 1891. 10 s. ([Rubr:] Bidrag till Sveriges mineralogi, 1; Meddelanden .... 2.) - Om de svenska jernmalmslagrens genesis. [Rubr.] Sthlm 1891. 63 s. ([Rubr:] Meddelanden 3.) - As-tochit, en ny led af amfibolgruppen. Sthlm 1891. 6 s. (Bidrag2; Meddelanden 4.) -Transverse valleys in the eastern Caucasus (The Geological maga-zine, N S, decade 3, vol 8, 1891, London, s 392-402). - Adelit, ett basiskt arseniat från Nordmarken och Långban ... / Svabit, ett mineral af apatitgruppen från HarstigsgrufVan. Sthlm 1892. 18 s. (Bidrag 3-4; Meddelanden 5.) [Ur GFF 1891.] - Undersökning af några mineral från vermländska grufvefält. [Rubr.] Sthlm 1892. S 249-257. ([Rubr:] Bidrag 5; Meddelanden 6. [Ur GFF s å.] - Preliminära meddelanden från de kaukasiska naftafälten, 2. De tektoniska förhållandena på halfön Apscheron. [Rubr.] Sthlm 1892. S 57-96, 2 kartor. (Meddelanden 7.) -Preliminärt meddelande om humitgruppens mineral från Nordmarken. [Rubr.] Sthlm 1892. 10 s. (Bidrag 6; Meddelanden 8.) - En nyjernmalms-typ representerad af Routivare malmberg. Sthlm 1893. 11 s. (Meddelanden 9.) - Om vätske-inneslutningar i gips från Sicilien. Sthlm 1893. 6 s. (Meddelanden 10.) -Några jemföreiser mellan Sveriges och utlandets jern-malmslager med hänsyn till deras genesis. [Rubr.] Sthlm 1893 [omsl]. S 473-510. ([Rubr:] Meddelanden.,., 11.) -Contributions to Swedish minera-logy. Part 1-2 (Bulletin of the Geological institution of the University of Upsala, vol 1 (1892-1893), Upsala 18[93-]94, s 1-64, Pl. I-V [1893], o 2, 1894, tr 18[95-]96, s 39-108, Pl. III-IV [1895]; tillsammans sep 1893-95,134 s, Pl. I-VII; vol 2, s 39-54, förut sep: On the chemical composition of chondrite, humite, and clinohumite from Nordmark, and on the consti- tution of the minerals of the humite groirp in general, 1894, 16 s). - On large fluid inclosures in gypsum from Sicily (ibid, 1, s 277-281 [1894]; även sep, Upsa-' la 1894, 7 s). - The iron ore deposits of Dunderland (Norway). Upsala 1894. 34 s, 4 kartor, 2 pl-bl. [Anon, liksom övr utg;] Die Eisenerzfelder von Dunderland (Norwegen). Upsala 1894. 34 s ... Minerals de fer de Dunderland, province de Nordland (Norvége). Upsala 1894. 33 s ... - Om sulitelmakisernas geologi. Redogörelse för undersökningarne sommaren 1893. Sthlm 1894. 46s. (Meddelanden 13.) [Ur GFFså.] -Nya bidrag till Sulitelma-kisernas geologi. Redogörelse för ... 1894. Sthlm 1895. 24s,Tafl. 4-19. - Preliminära meddelanden om några undersökningar på svenska mineral. Sthlm 1895. 54 s. - Huru har separationen med the Monarch i tekniskt och ekonomiskt hänseende utfallit? (Wermländska bergsmanna-föreningens annaler, 1895, Filipstad 1896, s 18-20). -Om Ofoten-banan. Föredrag hållet inför ledamöter af riksdagens båda kamrar den 28 mars 1898. Sthlm 1898. 36 s. - A chemical invesugation of some minerals from Lille Ar0e and 0vre Ar0e in the firth of Langesund (Bulletin of the Geological institution 4,1898, Upsala 1899[-1900], s 227-230). -De sydafrikanska diamantförekomsterna och diamantens bild-ningssätt. Föredrag vid K. Vetenskapsakademiens högtidsdag den 31 mars 1902. Sthlm 1902. 8 s. - A. E. Nordenskiöld som mineralog (Ymer, årg 22, 1902, Sthlm 19[02-]03, s 225-248). - Om ett "jordkast" vid Glumstorp i Värmland och om dylika företeelser be-skrifna af Urban Hiärne (Arkiv för matematik, astronomi och fysik, bd 21, Sthlm 1903-04, s 75-99). -Malmgeologiska anteckningar. Ofversigt af de nyare åsigterna om malmfyndigheternas bildning, [l]-3 (Werml bergsmannaföreningens annaler, 1903, h 2, Karlstad 1904, s 49-144, 1904, tr 1905, s 147-210, o 1905, tr 1906, s 183-231). - Om A. E. Nordenskiölds undersökningar af radioaktiviteten hos vissa svenska och norska mineral. Inlämnad d 17 dec 1904. Upsala 1905. 5 s, 1 pl-bl. (Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, bd 2, n:o 4.) - Om framställning af radium ur kolm från Västergötland och Nerike och om destillationsprodukterna af bituminös alunskiffer. Preliminärt meddelande. Inlämnad d 17 dec 1904. Upsala 1905. 6 s. (Ibid, 2: 5.) - Om Sveriges jernmalmstill-gångar jemförda med verldensjernmalmsbehof. Erinringar med anledning af professor A. E. Törnebohms till riksdagens bevillningsutskott ingifna upplysningar af 14 mars och 15 april 1905. Sthlm 1905. 37 s. Även: [Bihang till Riksdagens protokoll vid lagtima riksdagen ... 1905, Saml 5, Afd 21.] Bevillningsutskottets betänkande n:o 24, Sthlm 1905, s 31-50. - Undersökningar af radioaktiviteten hos svenska källvatten. Medd d 10 april 1907. Upps ... 1907. 28 s. (Tills med N. Sahlbom; Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, bd 3, n:o 2.) - Carl von Linné såsom mineralog. Upps 1907. 38 s. ([Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare. Skildringar utg av K sv veten-skapsakad i anledn af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse,] 5.) Övers: Carl von Linné als Mineralog. lena 1909. 42 s. [Carl von Linnés Bedeutung als Natur-forscher und Arzt, Schilderungen ... 5.] - Om afvik- ningen hos borrhål (Werml bergsmannaföreningens annaler, 1906, Filipstad 1907, s 4-25). - [Hvad bör göras för den ekonomiska geologiens utveckling i vårt land? (yttrande med anl avföredrag)] (ibid, 1907, tr 1908, s 18-27). - The geological relations of the Scandinavian iron-ores (Transactions of the American in-stitule of mining engineers, vol. 38, 1907, Philadel-phia 1908, s 766-835). - The iron ore supply of the Scandinavian peninsula (Report of the seventy-se-venth meeting of the British association for the ad-vancement of science Leicester 31 July - 7 August 1907, London 1908, s 332-345). - The localization of values in ore bodies and the occurrence of shoots in metalliferous deposits (Economic geology .., vol 3, 1908, Lancaster, Pa., s 637-643). - The Dannemora mining-field [rubr, omsl:] ... mining held. Excursion C4. Sthlm 1910 [omsl]. 12 s. ([Livret-guide des excur-sions en Suéde du Xle congrés géologique international,] 27 [omsl].) - The Sala mine. [Rubr; omsl:] Excursion C4. Sthlm 1910 [omsl]. 34 s, 1 pl-bl. ([Ibid,] 28.) [Ur GFF s å.] - The Falun copper mine. [Rubr; omsl:] The Falun mine. Excursion C4. Sthlm 1910 [omsl]. 16 s. ([Ibid,] 31.) - The Långban mines. [Rubr; omsl:] ... mining field. Excursion C4. Sthlm 1910 [omsl]. 31 s, 1 karta. ([Ibid, 33.) [Ur GFF s å.] - The Persberg mines. [Rubr; omsl:] ... mining field. Excursion C4. Sthlm 1910 [omsl]. 35 s, 2 kartbl. ([Ibid,] 34.) -Summary of the reports, compiled (The iron ore resources of the world, an inquiry made upon the initiative of the executive committee of the XI international geological congress, Stockholm 1910 Sthlm 1910, 4:o, s XVII-LXXII). - [Address] (Transactions of the International Swedenborg congress ... London, July 4 to 8, 1910, London 1910, s 25-29,1 portr, 2.-3. ed 1911,1912).-Om kratern vid Canyon Diablo, Arizona, och dess samband med meteorjärnsfallet på samma plats. Föredrag vid K. vetenskapsakademiens högtidsdag den 31 mars 1911 (VAA, 1911, Sthlm, s 237-262). - Principal results of the inquiry of "The iron ore resources of the world" (Compte rendu de la XI:e session du Congrés géologique international (Stockholm 1910), Sthlm 1912, s 297-401). - The geological age of the different Scandinavian ore deposits (ibid, s 1151-63). - Lanthanit (Handbuch der Mineralchemie ... hrsg von C. Doel-ter, Bd 1, Dresden & Leipzig 19[11-]12, s 524 f). -Fluorhaltige Magnesiumsilicate (Humitgruppe). Hu-mit, Chondrodit, Klinohumit, Prolektit (ibid, 2, Hälf-te 1, 19[12-]14, s 313-323). - Bleisilicate / Barysil (Barysilit) / Komplexe Bleisilicate (ibid, s 793, 794-798, 800-804). - Silicoantimonate. Långbänk (ibid, 3, Abt 1, 19[13-]18, s 784-787). - Mineralogiska avdelningen (Naturhistoriska riksmuseets historia, dess uppkomst och utveckling, Sthlm 1916, 4:o, s 131-170). - Om ovifakjärnet och andra telluriska basalt-järn ... Föredrag afsedt för akademiens högtidsdag den 31 mars 1916 (VAÅ, 1916, s 255-290). - The Chemical composition of tourmaline from Utö (Bulletin of the Geological institution .... 15,1916, s 317-324). -Värmlands geologi och geografi (En bok om Värmland av värmlänningar, red av H. H. Hildebrandsson, Sixten Samuelsson, d 1, Upps... 1917, 4:o, s 59-112,1 kartbl). - Om konstgjorda ädelstenar (VAÄ, 1921, s 289-313). - Artiklar i Nordisk familjebok, bd 1-18, Sthlm 1875-94, några även i Ny... uppl; bidrag i GFF, bd 4-8, 10, 12-20, 22, 27-31, 34-36, 44, 1878/ 79-1922 (vari även Kristallografiska studier, 1-5, 7-11, i bd 4-6, 7,1878/79-1884/85), ÖfVersigt af Kongl. vetenskapsakademiens förhandlingar, 1881-82, 1884, 1888, [Naturhistoriska riksmuseet:] Mineralogiska af-delningen (VAÅ 1903-21), allt Sthlm, mindre bidr i GFF, Nordisk revy (1883-85) o Ymer samt Neues Jahr-buch fiir Mineralogie, Geologie und Paläontologie, Stuttgart; utlär se J L:son Samzelius, Bibliographia Sjögreniana (Bulletin ...,vol. 18, 1922, s XVI-XXVII); vidare bl a i NDA, Sthlm, 1885: 31/3, 2/4, 18 o 19/6, 24 o 28/8, 11/9 (Kaukasiska brev, 1-3).

Redigerat: Bulletin of the Geological institution of the University of Upsala. Vol. 1-18. 1892/93-1922. Upsala 1893-1922. - E Swedenborg, Mineralriket ... Om järnet och de i Europa vanligast vedertagna järnframställningssätten ... [Förtitel:] Opera philosophica et mineralia ... sv uppl. Sthlm 1923. Fol. XXIX, 470 s, 26 pl, 1 karta. (Tills med S. Arrhenius & V. Carlheim-Gyllensköld.)

Källor och litteratur

Källor o litt: G Aminoff, Sv mineralog forskn: en återblick (Geolog fören:s i Sthlm förhandkar, 43, 1921); dens, H S som mineralog (Geolog fören:s i Sthlm förhandkar, 45, 1921); J Beckman, Naturens palats: nybyggnad, vetenskap o utställn vid Naturhist riksmuseet 1866-1925 (1999); A Carlsson, De mörka bergens hemligheter: kontroversen kring Kirunavaaras malm, 1880-1910 (Vetenskapsbärarna: naturvetenskapen i det sv samhället 1880-1950, 1999); G Eriksson, Kartläggarna: naturvetenskapens tillväxt o tillämpmar i det industriella genombrottets Sverige 1870-1914 (1978); A Gavelin, H S (Levnadsteckmar över VA:s led:er, 6:2, 1933-1938); P Geijer, Sv malm-geologisk forskn: en återblick på verksamheten under Geolog fören:s första halvsekel (Geolog fören:s i Sthlm förhandkar, 43, 1921); [S Granlund pseud] Partout, Nordenskiölds efterträdare (SvD 22 nov 1901); J Hult o G Bergsten, Sjögrensbibi (1991); A Högbom, H S: life and work (Bulletin of the geologi-cal institution of the university of Uppsala, 18, 1922); Långban: the mines, their minerals, geology and ex-plorers, ed D Holtstam oj Langhof (1999); C Nordlund, Det upphöjda landet: vetenskapen, landhöjn: frågan o kardäggn:en av Sveriges förflutna 1860-1930 (2001); E Ahman, Mineralogi- och geologiprofessuren i Uppsala: ett sekeljubileum (Geolog fören:s i Sthlm förhandkar, 74, 1952); B Åsbrink, Ludvig Nobel: "Petroleum har en lysande framtid": en historia om eldfängd olja o revolution i Baku (2001).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S A Hjalmar Sjögren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5990, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Carlsson), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5990
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S A Hjalmar Sjögren, urn:sbl:5990, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Carlsson), hämtad 2024-04-18.