Meriter

Smedberg, Johan (John), f 14 maj 1851 i Sthlm, Kat, d 3 april 1913 i Malmö, S:t Pauli. Föräldrar: bankbokhållaren Johan Olof S o Charlotta Catharina Ahlström. Elev vid FrKA:s byggnadsskola 1 okt 68, arkitektex där vt 75, studier vid Ecole des beaux-arts samt i Charles Garniers o Jean-Louis Pascals ateljé, Paris, 75–77, lektor i byggnadskonst med ritn samt beskrivande o praktisk geometri jämte linear- o croquisritn vid Tekn elementarskolan i Malmö från 25 jan (tilltr 15 febr) 78, rektor där från 27 okt (tilltr 1 nov) 11, praktiserande arkitekt från 78, förest för o lärare vid Tekn yrkesskolan från 31 dec 83, led av stadsfullm, av byggnadsnämnden från 99, allt i Malmö, led av styr för Malmö museum från 01, v ordf i museets konstnämnd, led av komm ang den lägre tekn undervismens ordnande jan 10–juni 12.

G 2 aug 1878 i Sthlm, Klara, m sånglärarinnan Nanna Carolina Jacobsson, f 2 sept 1848 där, Mosaiska, d 27 okt 1922 i Malmö, S:t Pauli, dtr till hovparfymören Levi Abraham J o Sally Pohl.

Biografi

John S utbildade sig till arkitekt vid FrKA:s byggnadsskola. Hans huvudlärare i byggnadskonst var arkitekturprofessorn F W Scholander (bd 31) och arkitekten Ernst Jacobsson (bd 20). S kom senare att gifta sig med Jacobssons yngre syster Nanna. Efter arkitektexamen begav sig S till Paris där han studerade vid franska akademins skola Ecole des beaux-arts och i de berömda arkitekterna Charles Garniers och Jean-Louis Pascals ateljé fram till juli 1877.

Undervisningen vid Ecole des beaux-arts var så upplagd att den till största delen bedrevs vid en s k ateljé utanför skolan. De studerande gick till skolan endast när någon professor föreläste i teoretiska ämnen såsom matematik, perspektivlära och arkitekturhistoria eller för att delta i de arkitekturtävlingar som anordnades. Den mest prestigefyllda av dessa var den årliga Grand Prix-tävlingen om det s k Rompriset. Vinnaren bjöds på fri vistelse under 4–5 år vid filialen till Academie de France i Rom med uppdrag att mäta och restaurera antika byggnader. S var med och tävlade om detta pris. Han rönte därvid en viss framgång, eftersom hans bidrag fick en positiv recension i arkitekturtidskriften Revue générale de l'architecture et des travaux publics.

Genom Jacobsson fick S veta att en nyinrättad lektorstjänst vid Malmö tekniska elementarskola blivit ledigförklarad. S sökte tjänsten och erhöll den i konkurrens med åtta sökande. Han blev därmed Sveriges förste lektor i byggnadskonst. En starkt bidragande orsak till utnämningen var en skriftlig rekommendation från hans lärare Scholander.

Det visade sig snart att S var arbetsam och kreativ och ägde stor kapacitet både i tjänsten och i det offentliga livet. Förutom sin lektorsbefattning blev han 1883 också föreståndare för Tekniska yrkesskolan samt lärare där. Lektionerna i yrkesskolan var förlagda till kvällar och söndagar. S tjänstgjorde även som elementarskolans bibliotekarie fram till 1905, då en särskild bibliotekarietjänst inrättades. Vid sidan av sina sysslor som administratör och lärare i två olika skolor med skilda utbildningsnivåer bedrev S även en omfattande arkitektverksamhet.

S:s första kända arkitektuppdrag avsåg en nybyggnad för Förlagsaktiebolaget i Malmö, sedermera Sydsvenska Dagbladet Snällposten (1880). Byggnaden, i nyklassicistisk stil, uppfördes vid Östergatan 30, i kvarteret S:t Peter. Ritningarna är signerade av S själv, men det framgår att han fått hjälp med detalj- och konstruktionsritningar. Detta förstlingsverk kom att följas av ett 20-tal projekt i Malmö och två i Sjöbo i sydöstra Skåne. De flesta uppdragen avsåg offentliga praktbyggnader, varav merparten står kvar i ursprungligt skick (2005). Endast ett fåtal av byggnaderna är rivna.

Till de större och intressantare kvarvarande objekten i S:s produktion hör bl a Malmö högre läroverk för flickor, uppfört 1884 i hörnet av Slottsgatan och Grynbodgatan, mitt emot Kungsparken. Byggnaden är utformad i en vacker och elegant holländsk nyrenässans med mindre inslag i grekisk nyklassicism. Den holländska nyrenässansen var mycket gouterad i Skåne vid denna tid. Särskilt gavelpartiet med sina voluter och reliefutsmyckningar är helt intakt. Huset har en air av påkostad sirlig prakt.

För Malmöhus läns hushållningssällskap tog S fram ritningar till en nybyggnad. Den uppfördes på Carlsgatan 10 i östra hamnområdet och stod färdig 1887. S har här signerat en monumental praktbyggnad i italiensk nyrenässans av palazzokaraktär med inslag av grekisk klassicism. Den stora byggnaden har en längd av ca 70 m.

S ritade även riksbankens avdelningskontor i Malmö, beläget på Östergatan 30 i kvarteret Diskonten strax intill S:t Petri kyrka och färdigställt 1888. Östergatan var vid denna tid stadens absoluta centrum. Denna bankbyggnad är S:s mest kända verk och är kulturminnesförklarad. Den är ännu en av hans renässansbetonade skapelser i palazzostil med starkt klassicistiskt inslag, t ex genom mittpartiets kolonner i korintisk ordning och takets akroterieliknande utsmyckningar. För övrigt är stilen här mycket blandad med bl a romerska bågvalv i bottenvåningen, vilket ger ett gediget utseende åt byggnaden.

Sedan Malmö stad 1891 övertagit stadens museum erhöll S uppdraget att göra ritningar till en ny museibyggnad. Den uppfördes i hörnet av Slottsgatan och Regementsgatan. Komplexet med en kvadratisk grundyta i fyra våningar fick en slotts-liknande stil och utsmyckades med torn och tinnar, en parafras på danska och skånska herresäten från slutet av 1300-och början av 1400-talet. Det stod färdigt 1901 och var museum till 1937, då det blev huvudbibliotek för Malmö. Byggnaden har senare kompletterats med en sidobyggnad.

S stod även bakom uppförandet av nya byggnader för de skolor där han var verksam som lärare. Tekniska skolorna, senare Pauliskolan, omfattar flera byggnader i kvarteret mellan Kungsgatan och Föreningsgatan. Komplexet uppfördes i två etapper: 1896 färdigställdes Tekniska elementarskolan med fasad mot Kungsgatan och 1907 tillkom Malmö yrkesskola med fasad mot Föreningsgatan. Elementarskolans fasader kom att utföras i s k hannoveransk rohbauteknik i ljusgult tegel med mönstermurningar i engoberat glaserat utförande i olika nyanser från brunt till svartbrunt. Stilen är nygotisk med stora spetsbågade fönster med inlagda trepass. Gavlarna har gotiska fialer, knippepelare och tinnar. Byggnaderna kan nog betecknas som Malmös främsta profana nygotiska skapelser. Yrkesskolans fasader är i samma ljusgula tegel som elementarskolans. S upprättade också ritningarna så att yrkesskolan skulle ha ungefär samma stil som elementarskolan. Det gotiska draget övergavs dock till viss del eller tonades ner. Trots detta kom de nya byggnaderna att präglas av en väl avvägd enhetlighet.

Betydande byggnadsverk i S:s produktion är också Navigationsskolan (numera riven), Telegrafverket, Elektricitetsverket (senare konstmuseet Rooseum), Realskolan (senare Petriskolan) samt Johannes folkskola, alla i Malmö. I Sjöbo ritade han Gästgivaregården och Färs härads sparbank (den senare riven).

Om S:s arkitektur kan sägas att inget av hans verk är det andra likt. Hans stil var eklektisk. Han blandade och gav och använde sig av tidens alla s k nystilar från nygotik och nyklassicism till nybarock. Dessa stilar har tillsammans kommit att kallas historicism. S:s sista skapelser bar också prägel av jugendstilen. I sin gärning som lektor hade han elever som senare blev kända arkitekter i Malmö, t ex Frans Fredriksson, Hans Thyselius och August Ewe.

Författare

Bertil Nilsson

Källor och litteratur

Källor o litt. ED:s konseljakter, 25 jan 1884, nr 20, o 27 okt 1911, nr 41, RA.

A-M Blennow, Stadsarkitekternas epok 1870-1950 (1990); B Nilsson, Arkitekten o tiden: J S o hans verk: 1878–1913 (1996); SvTeknF; T L Tykesson o B Magnusson Staaf, Arkitekterna som formade Malmö (1996).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) Smedberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6063, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Nilsson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6063
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) Smedberg, urn:sbl:6063, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Nilsson), hämtad 2024-04-19.