Meriter

1 Rydkvist, Anna Elvira (Viran) Oscara, f 1 dec 1879 i Sthlm, Hedv El, d 10 juli 1942 där, ibid. Föräldrar: skådespelaren o teaterdirektören Per Albert Rydqvist o Sara Josefina Madiilda Lundgren. Skådespelerska hos A Ranfts (bd 29) lyriska sällsk 97, vid Stora teatern, Gbg, 99, vid Folkteatern där 06–22, direktris o regissör vid Lilla teatern där 22–35, filmskådespelerska från 32. – Ogift.

Biografi

Uppvuxen i teatermiljö debuterade Vitan R redan som tonåring på Folkteatern i Sthlm. Hon kom 1897 till Albert Ranfts resande lyriska sällskap, där hon spelade ungflicksroller, och fick två år senare en fast stationering på den av Ranft ägda Stora teatern i Gbg. Under mer än 15 år var hon engagerad av Axel Engdahl (bd 13) på Folkteatern där. Engdahl uppförde två, någon gång tre, revyer per år och R spelade i dessa ofta roller som barska kvinnor. I sommarrevyn 1914 sjöng hon tillsammans med Eugen Nilsson Det var på Lorensberg. R spelade även i folklustspelsrepertoaren på Folkteatern och framträdde där i sammanlagt 47 roller. Hon var en av Engdahls populäraste artister. Sommartid var R som publikmagnet och sin egen direktris engagerad i Gbgs friluftsteater på Lorensberg. Det var hon som först använde ordet buskteater om friluftsteatern, senare förkortat till buskis. R meddelade våren 1930 i en intervju att hon till sommaren åter skulle ägna sig åt buskteater.

Lilla teatern, Lillan, grundades av R 1922 i en liten lokal på Kungsgatan i den äldre staden mellan kanalerna och drevs sedan av henne tills dåliga teatertider framtvingade en stängning 1935. Den flyttades till Kyrkogatan 1926 och erhöll då betydligt större utrymmen. Repertoaren anknöt inledningsvis till friluftsteatern med ett övervägande inslag av folklustspel och kom senare att alltmer upptas av lustspel, ofta av amerikanskt, tyskt eller danskt ursprung. R spelade själv många ledande roller, bl a Kristiana i Hemslavinnor (1922), Helena i Bröderna Östermans huskors (1924), Emma i Spanska flugan (1925) och Anna i En piga bland pigor (1929). Sketchmaterial från revyerna spelade hon in på ett antal grammofonskivor. R hade framgång även i en allvarligare roll som fru Berggren i Herbert Grevenius' Sonja (1928). På sin teater lanserade R också Vilhelm Moberg som dramatiker med fyraktaren Doktor Allvetande (1926). Den uppfördes 77 gånger. Samarbetet med Moberg var mycket gott och denne kom långt senare att prisa den utmärkta ensemblen och inte minst R:s heder och ärlighet i affärer, "hon var en ljusets ängel för en ung nybörjare som författare".

Efter sin teaterchefstid i Gbg bosatte sig R i Sthlm och frilansade på olika teatrar; bl a var hon med i landsortsversionerna av Karl Gerhards revyer. I huvudstaden framträdde hon t ex på Vasateatern i Max Hansen-succén Axel i sjunde himlen (1937-38). På samma teater slutade hon också sin karriär med rollen som Demetria i den amerikanska komedin Nog lever farfar (1941) i regi av Olof Molander (bd 25) och med Victor Sjöström som motspelare.

R filmdebuterade 1932 i Jag gifta mig – aldrig, och sammantaget kom hon att göra 29 filmroller. Mest ihågkommen har hon blivit som den stränga men rättvisa rektorskan Agda Löfbeck i Alice Babs-filmerna Swing it, magistern (1940) och Magistrarna på sommarlov (1941).

R har särskilt lovordats för sin goda diktion. "Hon behandlade sin röst bättre än de flesta som stått på en scen. Varje ord trängde ut till varje vrå av salongen, antingen hon talade lågmält eller höjde rösten. Det'var en härlig skolning över hennes tal, och den kunskapen förmedlade hon till sina kamrater på scenen" (Holzhausen).

Författare

Uno Myggan Ericson

Arkivuppgifter

Brev från R i LUB (till K G Ossiannilsson).

Källor och litteratur

Källor o litt: H Grevenius, Offentliga nöjen: premiärer o mellanspel 1939-1944 (1946); C-J Holzhausen, minnesart:ar om Lilla teatern (Gbgs-Posten 8 o 15 nov 1969); Myggans nöjeslex, ed U M Ericson, 13 (1993); SMoK; Sv filmografi, 3-4 (1979-80); Teater i Gbg 1910-1975, 1-3 (1978); S G Winquist o T Jung-stedt, Sv filmskådespelarlex (1973).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Elvira (Viran) O Rydkvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6283, Svenskt biografiskt lexikon (art av Uno Myggan Ericson), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6283
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Elvira (Viran) O Rydkvist, urn:sbl:6283, Svenskt biografiskt lexikon (art av Uno Myggan Ericson), hämtad 2024-04-20.