Meriter

Rylander, Johan Axel, f 8 febr 1865 i Fittja, Upps, d 23 febr 1900 i Sthlm, Maria. Föräldrar: dragonen o arrendatorn Johan Samuel From o Carolina Rosling. Anställd vid manufakturfirman A Wallberg & son 83, ordf i Gross- o minuthandelsarbetarefören 90-98, avlönad förest för ab Arbetarnas konsumtionsfören 98–99, allt i Sthlm.

G 28 juli 1889 i Sthlm, Maria, m Emma Sofia Nyländer, f 21 maj 1863 i Virserum, Kalm, d 28 mars 1944 där, dtr till muraren Carl Johan N o Stina Samuelsdtr.

Biografi

Axel R växte upp i ett jordbrukarhem. Fadern arrenderade ett prästboställe. Efter folkskolan ämnade R fortsätta med läroverksstudier men på grund av moderns död skiftades hemmet och arvet räckte inte för att bekosta vidare skolgång. R idkade istället självstudier. 1883 reste han till Sthlm och fick arbete vid en manufakturfirma först som lagerarbetare och senare som kontorsvaktmästare. Efter att ha hört August Palm (bd 28) blev R 1885 medlem i socialdemokratiska klubben. 1889 tog han initiativ till bildandet av den första handelsarbetarfackföreningen i Sverige, Gross- och minuthandelsarbetareföreningen, och var sedan ordförande för denna i nästan ett decennium. Inom det socialdemokratiska partiet anförtroddes R med tiden flera viktiga uppdrag, vilka han dock avsade sig. Han fördes också fram, jämte bl a Hjalmar Branting, som partiets kandidat till AK.

R var mekaniskt intresserad och inrättade i hemmet en mindre verkstad. Fyra patent registrerades, alla med anknytning till handelsarbete. R:s stora intresse var dock konsumentkooperationen. Eftersom hans korrespondens, med något undantag, har förkommit är det omöjligt att med säkerhet fastställa hans kooperativa inspirationskällor. En tidig kooperativ kontakt fick han dock i hemmet där fadern gjorde sina inköp i Örsundsbro, säte för landets första konsumentsammanslutning.

Tidningen Social-Demokraten innehöll från 1886 artiklar om den belgiska socialdemokratiskt styrda kooperativa föreningen Vooruit. Vid ett möte 1893 i Gross- och minuthandelsarbetareföreningen lade R tillsammans med K J Andersson fram ett förslag om bildande av en kooperativ sammanslutning. Vid denna tidpunkt var det socialdemokratiska partiet kritiskt till kooperationen och R hade därför förankrat initiativet i ett brev till Branting. Förslaget anslöt till Vooruits socialistiska modell. Den kooperativa butikens överskott skulle gå till en arbetarbörs, ett slags folkets hus. Villkoret för att den kooperativa föreningen skulle kunna bildas var dock att tillräckligt många antecknade sig, vilket inte skedde.

I okt 1894 tog R åter upp frågan om bildandet av en konsumtionsförening. Han publicerade ett antal artiklar i Social-Demokraten där det framgick att han nu tagit intryck av engelsk kooperation. R:s samlade aktiviteter bidrog till att bolags-och arbetsordningar för ab Arbetarnas konsumtionsförening antogs i nov s å. Aktieteckningen upphörde först i mars 1897 och den första butiken öppnades i juli s å. Formellt sett var den kooperativa butiken fristående, men reellt var Gross- och minuthandelsarbetareföreningen ägare. R anställdes som föreståndare året därpå. I och med att R anslöt sig till engelsk kooperation accepterade han motvilligt tanken på en partipolitiskt obunden kooperativ rörelse. Han framhöll i sina artiklar i Social-Demokraten att den engelska kooperationen bidragit till att skapa stora och effektiva företagsenheter, en process som även sv konsumentkooperation borde delta i. Han betonade också bildningstanken. Det var de kunniga och ekonomiskt sett bäst beställda arbetarna som var kampdugliga, inte trasproletariatet. Den engelska kooperationen hade fostrat tänkande och självständiga individer, en modell som borde övertas av sv kooperation.

R gjorde sig till talesman för en skötsamhetsmoral där sparsamhet och arbetsamhet betonades. I artiklar i Social-Demokraten strax före sin död gick han till hårt angrepp mot kreditväsendet. Konsumtionskrediten gav upphov till ekonomisk likgiltighet eller slarv, som spillde över på hela livssituationen. Den slarvige personen var inte förtroendeingivande och därför en dålig representant för arbetarrörelsen och de demokratiska ideal rörelsen företrädde. Kontanthandel däremot bidrog till att skapa starka och oberoende individer, en människotyp viktig för framtidens demokratiska samhälle. R:s analys fick stort utrymme i den konsumentkooperativa rörelsen under 1900-talet.

1899 träffade R av en slump G H v Koch (bd 21) som efter ett studiebesök i England brann för konsumentkooperationen, v Koch uppmanade R att ta initiativ till bildandet av en kooperativ riksförening. En föreberedande konferens ägde rum i juli s å med Olof Persson från föreningen Pan i Malmö, A C Lindblad (bd 23) från föreningen Fram i Gbg och R från Sthlm. De tre deltagarna förankrade samtidigt kooperationstanken i ett möte med socialdemokraternas verkställande utskott. R gavs uppdraget att organisera och utarbeta stadgeförslag till en kooperativ kongress som ägde rum 4 sept. Hans stadgeförslag godtogs dock inte fullt ut. Istället för R:s skrivning om arbetarklassens kamp kom stadgarna att betona småfolkets höjande i ekonomisk och moralisk bemärkelse. I okt s å bildades på R:s initiativ landets första kooperativa kvinnogille, verksamt i Sthlm i ca två år.

R led av lungtuberkulos och avled endast 35 år gammal. I eftermälena prisades hans parlamentariska förmåga liksom hans självständighet, lugn, tålamod och självbehärskning. R hade stor hjälp av sin hustru som bistod honom med ett omfattande praktiskt organisationsarbete.

Författare

Peder Alex

Arkivuppgifter

Brev från R i AA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord till Sverges jordbruks-arbetare. I. Hvad vilja socialdemokraterna? II. Hvad böra jordbruksarbetarna göra för att uppnå en bättre ställning? Af A. R. Sthlm 1890. 8 s. [Sign.] - Arbetstiden inom affärsvärlden. En fråga för dagen sedd ur synpunkten af rättvisa, billighet och praktiskt genomförbar förkortning och reglering. Sthlm 1891. 15 s. -Flygskrift för åttatimmarsdagen. [Rubr.] Sthlm 1892. 8 s. [Ny uppl] 1898. Overs: Kahdeksantuntinen työpä-ivä. Turku 1903. 12 s. (Lentokirjasia työväelle 7.) - Ett mönsterhandelsetablissement (Lucifer, 1894, Sthlm 1893. s 30 f; sign A. R.). - Några anvisningar för förenings- ocli församlingslifvet. Efter äldre och nyare bruk, med några förändringar, sammandragna af A. R. Sthlm 1894.13 s. - Arbete och lön. Af A. R. [Rubr.] Malmö 1894. (4) s. [Sign.] (Malmö socialdem. förenings Gratis-ströskrift n:r 1.) - Vi vänta Eder! Af A. R. [Rubr.] Malmö 1894. (4) s. [Sign.] (Ibid 2.) - Hvad vilja socialdemokraterna? Af A. R. [Rubr.] Sthlm 1894. 8 s. [Sign.] [Nya utg:] 1898. Jönköping 1904. Sthlm 1907.-Vid skiljovägen. Af A. R. [Rubr.] Malmö 1895. (8) s. [Sign.] (Gratis-ströskrift från Soc.-dem. arbetarepartiets södra distrikt.) [Annan utg] Jönköping 1905. 6 s. [Sign.] - Kooperativa föreningar. Föredrag hållet i "Studenter och arbetare" ("Studenter och arbetare", [2,] 1898, Sthlm, s 83-91). - Konsumtionskredit. Nytt sekel - bättre vanor. Sthlm 1900. 8 s. (Kooperativa förbundets småskrifter, 2.) 2. upp) 1901. 3. uppl: Kreditsystemet. Nytt... 1902. 4.-6. uppl: Kreditsystemet. Oskarshamn 1906, 1907, 1909.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kooperativa förb:s arkiv, Ark 579, Sthlms företagsminnen.

H Branting, A R (Social-demokraten 24 febr 1900); A Gjöres, Stormar: en folkrörelse växer fram (1963); H-n [sign], Några minnesord (Social-demokraten 24 febr 1900); G Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 1-2 (1920-21); A Påhlman, En framgångsrik kamp (1949); O Ruin, Kooperativa förb 1899-1929 (1960); W Sjölin, A R: ett bidrag till kooperationens hist (1936); dens, A R (Sv folkrörelser, 1, 1936); dens, Sv kooperation under 1800-talet (1960); SMoK; H Tingsten, Den sv socialdemokratins idéut-veckl, 2 (1941); Uppviglare o utopister (Social-demokraten 3 juni 1934).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Axel Rylander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6288, Svenskt biografiskt lexikon (art av Peder Alex), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6288
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Axel Rylander, urn:sbl:6288, Svenskt biografiskt lexikon (art av Peder Alex), hämtad 2024-04-19.