Meriter

Sandklef (till 1929 Anderson), Johan Albert, f 13 maj 1893 i Frillesås, Hall, d 31 aug 1990 i Gbg, Vasa. Föräldrar: hemmansägaren Andreas Andersson o Hilda Augusta Johansdtr. Medarb i Varbergsposten 20, lokalred i Varberg för tidn Halland 21–32, sekr i Norra Hallands kulturhist fören (från 47 Varbergs museum, Fören för Hallands folkkultur o Varbergs hist) samt intendent o chef för Varbergs museum 21–61, sekr i Hallands hembygdsförb 22–55, ordf i styr för Varbergs stadsbibl 26–59, av Varbergs byggnadsnämnd 34–48, sekr i Inst för västsv kulturforskn 39–90. - Fil hedersdr vid GH 21 okt 50, HedLGAA 64.

G 1) 25 april 1932 (–75) i Varberg m Karin Amanda Sofia Lagerblad, f 1 febr 1903 där, d 10 sept 1988 där, dtr till köpmannen Carl Bernhard L o Amanda Nikolina Ahlberg; 2) 18 aug 1976 i Gbg, Vasa, m museiintendenten FD Dagmar Kristina Maria Selling, f 11 nov 1912 i Sthlm, Matt, d 19 juli 1987 i Gbg, Vasa, dtr till ämnesläraren Ernst Hugo S o Ester Maria Bergh.

Biografi

Albert S:s uppväxt i nordhalländsk bondemiljö utgjorde bakgrunden till hans strävan att rädda, bevara och levandegöra kulturarvet. Han såg i arbetet på fädernegården en utgångspunkt för ett vitt och brett forskningsfält inom och utom länets gränser. En insiktsfull far, tillika bygdens föregångsman, var hans mentor i studiet av den folkliga kulturen. Han lärde S ett elfte bud: "Du skall icke låta skrämma dig." Resultatet blev att S aldrig fruktade kritik eller var rädd för att debattera med någon som hade annan mening än han själv i kulturhistoriska spörsmål. Därigenom blev han sina fienders fiende och sina vänners vän.

Innan S påbörjade sin museimannabana utförde han under 1910-talet åt institutioner i Gbg och Lund dialekt- och folkminnesuppteckningar i Halland och Bohuslän. Med landsmålsalfabetet nedskrev han 20 000 ord och överlämnade materialet till bl a Ernst Wigforss, docent i nordiska språk vid LU och ordförande i Hallands landsmålsförening. S:s kunskapsbegär drev honom också tidigt till vittgående och grundliga studier av de halländska och bohuslänska bebyggelsenamnen och deras dialektformer.

Efter att under några år ha prövat på den militära banan blev S tidningsman. Denna tidiga journalistiska gärning var honom till stor nytta, då han senare gjorde sina vetenskapliga utredningar lättlästa och intresseväckande för vida kretsar. Han blev även en uppskattad medarbetare i radio, veckopress och dagstidningar. Som folkbildare gjorde han otaliga föreläsningsresor runt om i Norden.

S anställdes på deltid 1921 som oavlönad intendent vid det fem år tidigare grundade lokalmuseet i Varbergs slott och fästning med ca 1 200 föremål. Huvudman för museet var Norra Hallands kulturhistoriska förening. Först tio år senare kom anslag till en avlöningsfond och S blev heltidsanställd museichef. Anslaget omvandlades 1945 till ett årligt statsanslag, då museets uppgift nu officiellt blev att dokumentera och levandegöra länets folkkultur.

S byggde ut museet i etapper allt eftersom lokaler blev tillgängliga i fästningen, vilket ofta innebar en kamp med den militära förvaltningsmyndigheten. Föremålsinsamlingen skedde främst i anslutning till forskningsresor i länet. Enligt S själv var hans "huvudsakliga arbete att bygga upp en museal institution med vetenskapligt anseende". När S efter 40 år från trädde sin tjänst omfattade samlingarna 25 000 föremål och museet hade det största etnologiska forskningsarkivet utanför universitetsorterna med 270 000 sidor traditionsuppteckningar och ritningar. Därtill kom ett omfattande press- och fotoarkiv samt ett vetenskapligt handbibliotek med 11 000 volymer. 1950 började S ge ut årsboken Varbergs museum med samman- fattningar på engelska och tyska. Den blev ett viktigt bytesobjekt vid uppbyggnaden av ett forskningsbibliotek med främst europeiska kontakter.

Samlingarna utställdes 1934–39 efter nya principer där den typologiska utställningstekniken ersatts med ett funktionalistiskt och realistiskt betraktelsesätt, vilket kom att bli mönsterbildande för provinsmuseerna. Föremålen inom området jordbruk och lanthushållning presenterades i kronologisk ordning efter arbetsmomentens inbördes följd och illustrerades med instruktiva teckningar av en konstnär. Därtill kompletterades föremålen med texter, hämtade ur äldre litteratur om Halland, ofta återgivna som ett ögonvittnes beskrivning. Denna utställningsteknik att spegla en historisk utveckling av allmogens redskapstyper och deras användning var en pionjärinsats i sv museiväsen. Samlingarna belyste även andra områden, inom vilka S bedrivit forskningar, som biskötsel, linberedning, mjölkhantering, brännvinsbränning, folkligt byggnadsskick och textilhistoria. S menade att utställningarna skulle betraktas som ett slags publicering, och hans syfte var således uteslutande pedagogiskt, utan att därför pruta på de vetenskapliga kraven.

Det var emellertid inte dessa samlingar som gjorde S:s namn känt för en bred allmänhet utan tvenne i museet utställda och omstridda fynd, nämligen Bockstensmannen och hans dräkt från tidigt 1300-tal och Kulknappen, enligt S Karl XII:s dödskula. S dokumenterade utförligt bägge dessa fynd i ett flertal publikationer, där han framhöll traditionsforskningens betydelse inom humanistisk forskning, inte utan kritik från historiska forskare. Hans mest folkkära bok blev dock Trettio sorter kryddat brännvin enligt gamla beskrivningar (1. uppl 1947), som bygger på gamla folkliga recept ur museets samlingar.

S:s många etnologiska fältarbeten både i Sverige och utomlands, bl a i de nordiska grannländerna och i Belgien, England, Irland och Skottland, resulterade i omfattande publikationer. Han medverkade också under 1930-talet till förvärv och återuppförande av en halländsk ladugård från 1700-talet på Danmarks friluftsmuseum i Lyngby utanför Khvn, där både han och hans far aktivt deltog i arbetet. Byggnaderna skulle komplettera en där redan befintlig halländsk stuga för att få en fullständig bondgård från den gammaldanska provinsen.

Bland S:s tryckta arbeten märks Linkultur i Halland (1928) och Äldre biskötsel i Sverige och Danmark (1937), vilka behandlade två ämnesområden som tidigt väckt hans intresse. I Folkkultur (1941) kunde han redovisa det uppseendeväckande resultatet från sina forskningar om äganderätten till hittebi enligt sydsv folktradition, nämligen att den folkliga rättsuppfattningen i modern tid var en kvarleva från medeltida landskapslagar; markägare och upphittare får där hälften var, vilket strider mot senare gällande lag, där upphittaren endast har äganderätt till en tredjedel. I samarbete med Carl Wilhelm v Sydow vid LU:s folkminnesarkiv utförde S omfattande traditionsuppteckningar under 1930-talet. Dessa var en viktig del av fältarbetet, inte minst vid studiet av den andliga folkkulturen. Då sagesmannen från det förindustriella samhället blev allt färre, myntade S talesättet: "Förr fanns det bra original, nu finns det bara dåliga kopior."

Av sin far hade S förts in på uppmätning av den äldre folkliga bebyggelsen i Halland. Ett omfattande fältarbete på detta område resulterade i det banbrytande arbetet Hallandsgårdar (1953), som tillhör hans främsta etnologiska studier. Hans mest omfångsrika undersökning var Allmogesjöfart på Sveriges västkust 1575–1850 (1973). Den bygger på ett stort material från danska och sv arkiv. Bland S:s övriga arbeten märks tvenne stadshistoriska verk om Varberg (1938 och 1963), vari han bl a publicerade resultaten från sina bägge utgrävningar av de medeltida stadskyrkorna i Getakärr och Ny Varberg samt byggnadshistoriska undersökningar av Var-bergs slott och fästning. S:s totala bibliografi upptar ca 800 nr i vitt skilda ämnen, dock främst inom folklivsforskning, språkvetenskap och arkeologi.

S var en mycket ovanlig, färgstark person. Som både fältforskare och kammarlärd blev han en framgångsrik polyhistor, stridbar och verksamhetslysten på många av kulturlivets områden. Själv kommenterade han sina arbetsinsatser med att liknande kan blott den utföra, som "lärt sig sova middag på befallning och sedan arbeta 20 timmar på dygnet". – S tillägnades 1963 festskriften Etnologisk spegel med studier i halländsk bondekultur.

Författare

Bengt-Arne Person

Arkivuppgifter

S:s arkiv (ms, korresp, foton o pressklipp) i Länsmuseet Varberg; S:s maritima material ingår i Sjöfartsmuseets samkar, Gbg. - Brev från S i GUB (bl a till A Boéthius o många till F Ström), KB, LUB (bla till S Bolin o M Sjöbeck samt många till C W v Sydow) o i UUB (bl a till H S Nyberg oj Svennung).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Varbergs fästning. Till besökandes tjänst. Varberg 1923. 56 s, 1 karta. (Av Albert Anderson, tills med A. Tell.) - Från skvaltkvarnen till valskvarnen. Husbehovskvarnar (Hembygdsböckerna, Läseböcker för skola o hem: G Ahlberg o E Lindälv [utg], Halland, Upps 1925, s 268-273; undert A Anderson; även Skoluppl). - Hemspånad och fabriksväv. Linberedning o bindslöjd (ibid, s 277-281; d:o). - En fisketur från Varberg ull Anholt (ibid, s 304-308: d:o). - Bin och biskötsel i norra Halland (Halländsk bygdekultur, studier rörande fornminnen, folkmål o folkliv, red av D Arill, H Lindroth, E Lindälv, Gbg 1925, s 91-102; av A Anderson). - Hallands hembygdsförbunds byggnadsundersökningar (Tidskrift för hembygdsvård, utg av Samfundet för hembygdsvård, årg 6, 1925, Lund, 4:o, s 141- 149; d:o). - S. P. Bexell. Hans liv och verksamhet. (S. P. Bexell, Hallands historia och beskrivning, Ny uppl d 1, Halmstad 1925 [1923-26], s V-VIII [1926]; sign: A-t A.). - Varbergs turistförenings årsskrift. Årg 1*, 1927. Halmstad. 51 s. [Anon.] - Fornminnesundersökningarna i Halland. En översikt... av A Andersson (Halländsk årsbok, utg av Svjournalistföreningens hallandskrets, årg 1,1927, Halmstad, s 85-92). - Hallands läns första turistförening. Bildades på våren 1927 i Varberg (ibid, s 96-98; sign A-t A.). - En halländsk donator... [Hjalmar Magnusson] (ibid, s 124-127; undert: A Andersson). - Ur gamla papper om hantverk och hantverkare i Varberg (Mässpojken, ddn för hantverks- o industrimässan Varberg 1927, 4:o, s 4-7: av A Anderson). - Manufac-turer i Varberg i gamla tider (ibid, s 10 f; d:o). - Varbergs fabriks- och hantverksförening vid åttioårsjubileet (ibid, s 11 f; d:o). - Linkultur i Halland. Bidr till kännedomen om linets odling beredning o förädling i Halland. Gbg 1928. 142 s. (Av A Anderson; WSH, F 4, bd 33, n:o 2.) - Carl Reinic Rosenberg. En nordhalländsk bonadsmålare (Fataburen, kulturhist tidskr, 1927, Sdtlm 19[27-]28, s 157-167 [1928]; av A Anderson). - "Målare-Gunne". En av Hallands förnämsta allmogemålare (Västsvenska hembygdsstudier tillägnade Hjalmar Lindroth ... av Västsvenska hembygdsnämnden, Gbg 1928, s 222-230: d:o). - Om västsvensk gengångarterminologi (Västsvenska folkminnen, festskrift utg av Västsv folkminnesfören, Gbg 1929, s 131-143). - Om urgammal gengångartro i hal- ländska bygder (Hallands hembygdsförbunds skriftserie, 1. Kulturhistoriska studier och uppteckningar red av E Salvén o A S [tillägnade Victor Ewald], Halmstad 1929,4:o, s 93-113). - Varbergs fästning (STFÅ, 1929, Sthlm, s 245-257). - Varbergs museum har under 1929 fått nya o väsentligt utvidgade lokaler (Halländsk årsbok, 3, 1929, s 68-71). - Om torkhus i Syd-och Västsverige. Gbg 1933.90 s. (WS, F 5, Ser. A [Humanistiska skrifter], bd 3: 4.) - En småländsk-västgötsk-halländsk målartradition (Nordiska museets o Skansens årsbok Fataburen, 1933, 8:o, s 207-222; tills med N Strömbom). - En halländsk föregångare till Artur Hazelius (STFÅ, 1933, s 217-221). - Ur några 1700-talshandlingar från Veddige (Almanacka för Veddige 1934, [utg av Veddige handelsförening,] Veddige 1934, Bilaga, s 11-27 [enl uppg]). - Vägledning för besökande vid Varbergs museum och Varbergs slott. Varberg 1934. 56 s. - Varbergs museum nyord-nat och utvidgat (Svenska museer, meddelanden från Svenska museimannafören, 1934, Sthlm, 4:o, s 68-72). - Fornminnen i trakten av Varberg. Karta utg av Varbergs museum. Varberg 1935. [Enl uppg.] - Om musik och oväsen vid binas svärmning (Folkminnen och folktankar, populärvetensk tidskr, bd 22, 1935, Gbg, s 181-186). - Halmstads borgerskap år 1704. Huru magistraten försökte lindra krigskontributio-nerna (Föreningen Gamla Halmstads årsbok, årg 12, 1935, Halmstad, s 192-197). - Are Scandinavian flint--saws to be considered as leaf knives? (Acta archaeolo-gica, vol. 5, 1935, Khvn, 4:o, s 284-290). - Om lanthushållningen i Halland före mitten av 1800-talet (Lars Andersson & A S, Mellersta Hallands lantbruksklubb 1876-1936, [Varberg, tr] Halmstad 1936, s 5-27). - Om biskötseln i Halland före år 1800 (Hallands läns biodlareförbund 1911-1936, [omsl:] Minnesskrift Halmstad 1936, s 3-14). - Behöver Sverige en lag om byggnadsskydd? (Tidskr för hembygdsvård, 17, 1936, s 250-258). - Bee-keeping in the go-vernment of Kazan, in Russia, in the earliest part of the 18th century, aboutan ethnologically valuable do-cument from the time of Charles XII (Acta ethnologi-ca, [vol. 1,] 1936, Khvn, 4:o, s 139-164). - Äldre biskötsel i Sverige och Danmark. Bidr till kännedomen om sydskandinavisk biskötsel före mitten av 1800-ta-let. Gbg 1937. 252 s. (WSH, F 5: A, 6: 3.) - The Bocksten find: a man with stakes through his body in mediaeval clothing. A bog find in Halland, Sweden (Acta ethnologica, 2, 1937, s 1-64). - Om den nedpålade döde i sägen och fynd (Folkminnen och folktankar, 24, 1937, s 72-87). - Sveriges kust, sommarstugorna och naturskyddet (Tidskr för hembygdsvård, 18,

1937, s 5-12). - Bockstensfyndets monter i Varbergs museum (Svenska museer, 1937, s 11-14). - Varbergs stadsfullmäktige 1863 - 1938. Minnesskrift... Varberg

1938. 4:o. 118 s, 9 pl-bl, 1 karta. - Om Hallands lanthushållning (Halland. En bok om hembygden utg av Hallands nation Lund 1938, s 145-175). - Bland halländska kulturminnesmärken (Tidskr för hembygdsvård, 19, 1938, s 43-54). - Stranden och kustlandskapet i Halland (ibid, s 101-117). - Om folkkultur och lanthushållning i Halland (Svenska gods och gårdar, d 22. Halland, under red av W v Sydow, S Björkman, Uddevalla 1939, 4:o, s 9-22). - Gruddbo på Sollerön, en byundersökning ... 1938 [recension] (Folk-lore, a quarterly review of myth, tradition, institution, and custom, vol. 50, 1939, London, s 100-103). - De äldsta källorna (C F Palmstierna, A S, N Strömbom, Sam. Clason, Carl XII:s död, Sthlm 1940, s 9-78, [ny tr o] 2. uppl s å). - Från Paludan-Muller till Brusgaard / Folktraditionen (ibid, s 185-201, 1 karta, s 203-281, 5 pl-bl; d:o). - Kulknappen och Carl XII:s död. En fortsatt undersökning o ett genmäle. Lund 1941. 207 s, 8 pl-bl. - Sydsvensk folktradition om äganderätten till hittebi. Ett vittnesbörd om traditionens livskraft (Folkkultur, meddelande från Lunds universitets folkminnesarkiv, årg 1, 1941, Lund, s 178-182). - Halländska bondgårdar (Hallands Gille i Göteborg 1907-1942, Mölndal 1942, s 38-40). - Bockstensmannen och hans olycksbroder. Den döde i mossen i tro o fynd i heden o kristen tid. Sthlm 1943. 191 s, 7 pl-bl. - Varberg under 1500 år. Glimtar ur en gammal stads o ett gammalt slotts hist o ur därtill knutna stora o små människoöden. Varberg

1943, 60 s, 3 pl-bl. -Äldre biskötsel i de skandinaviska länderna (Boken om bina, utg av A Lundgren, G No-tiniSthlm 1943, s 287-335). - Skrock och legender om bina (ibid, s 469-479). - Ny Warbergs (Nyby) medeltida kyrka (Jul- och nyårshälsning till Varbergs församling från dess präster jämte gudstjänstturer 1944, Varberg 1943, [omsl,] s 10 f). - Halländskt kyrksilver / Halländsk hemslöjd (Varbergsutställningen 8-23 juli

1944, [utg av V;s hantverks- o industriidkarefören,] Varberg 1944, s 37-43). - Gamla Varbergs (Gamleby) kyrka (Jul-och nyårshälsn .... 1945, tr 1944, s 10-13). -De germanska dödsstraffen, Tacitus o mossliken (Fornvännen, årg 39,1944, Sthlm, s 27-44). - Lin och linne. Sthlm 1945. 53 s. (GAA, Småskrifter 2.) - Hallands lantmäns centralförening 1904-1944. [Falkenberg, tr] Gbg 1945. 67 s. [Föret.] - Folktankar och folkhumor om överheten, om den dumme, om det passande och annat mera. Sthlm 1945. 188 s. - Gården och byn (Halland, kustlandet • gränslandet framtidslandet. Red av F Ström, A S, T Åberg, Halmstad

1945, 4:o, s 105-128). - Diktens blomster och forskningens frukt (ibid, s 261-314). - Den gyllene grödan (ibid, s 379-448). - Hantverket (ibid, s 527-536; tills med O Dahlberg). - J. Ejdestam, Årseldarnas samband med boskapsskötsel o åkerbruk ... [recension] (Folkkultur, meddelanden 5, 1945, s 166-171). -Varbergs fästning (Nying, NTO:s scoutförbunds årsbok, 1945, [Sthlm, tr] Halmstad, s 19-23). - Halländska landskap och marktyper (Katrinebergs elevförbund, Årsskrift, 1945, [Vessigebro, tr] Falkenberg, s 19-24). - Birger Svensson, den fattige pojken som blev Sveriges cykelmonark. Sthlm 1946. 207 s. -Svensk biskötsel före 1850. Sthlm 1946. 53 s. (GAA, Småskrifter 5.) - "Frillesåsmärket." Undersökn av en tradition o dess källa (Svenska landsmål och svenskt folkliv, Tidskr årg 69, 1946, Sthlm, s 115-137). -Trettio sorter kryddat brännvin enligt gamla beskrivningar. Halmstad 1947. 77 s. [2. uppl] 1951. [3. omarb uppl] [Sthlm] 1961. 87 s. ([Omsl:] Fabels handbibliotek 3). 4.-5. omarb uppl 1965. 131 s. 6.-7. d:o 1966. 8.-9. d:o [1969,] 1973. 10. d:o 1978. 132 s. 11. d:o [Gbg] 1980. 114 s. 12. d:o [Sthlm] 1988. Övers: Kolmekymmentä lajia maustettua viinaa, [Sthlm, tr] Kuopio 1966,126 s; 30 slags krydret braendevin, Khvn 1980, 85 s. - Släkten och gården (Svensk bygd och folkkultur i samling, forskning och vård, under red av S Erixon o Å Campbell, d 2, Sthlm 1947,4:o, s 59-64).

- Bockstensfyndet. Nodser om 1300-talets dräktskick (STFÅ, 1947, s 122-134). - Hallandsbilder (J.U.F.bla-det, organ för Jordbrukareungdomens förbund, 1947, [Sthlm,] 4:o, s 338 f [i n:r 17, 1-15/9]). - Hallandsgården i Slottsskogen. En vacker o värdefull byggnad från Lindome. [Rubr.] [Gbg, tr] Halmstad 1948 [omsl]. 15 s. [Ur Vår bygd s å.] - Hembygdsrörelsen i Halland. Organisationernas historia (Svensk bygd och folkkultur 4, 1948, s 91-104). - Slåtterar-betet från järnåldern till 1800-talet (Agricultura, [omsl:] tidskr för lantbruk o lantbruksmaskiner utg avYsta-maskiner, 1948,Ystad, n:r 1, s 6-9).-Potatisen

- mat och dryck i 200 år (ibid, 2, s 4-7). - Singing flails. A study in threshing-floor constructions, flail--threshing traditions and the magic guarding of the house. Hfors 1949. 73 s. (FF [Folklore Fellows'] Communications 136.) [Utvidgad version av föredrag; originalet i senare referat:] Threshing-floors, flail-thresh-ing and the ... (Congrés international des sciences anthropologiques et ethnologiques, Compte-rendu de la troisiéme session Bruxelles 1948, Tervuren 1960, s 204). - Hallands kulturella förutsättningar (OoB, årg 58, 1949, Sthlm, 4:o, s 407-415). - Vårbruket förr och nu (Agricultura, 1950, n:r 1, s 10-14). -Hallands norra gräns på 1000-talet. Ett försök att lokalisera Suntrv as i äldsta gränslistan i VGL (Namn och bygd, tidskr för nordisk ortnamnsforskning, årg 39,

1951, Upps, s 129-138). - Draken i Småland och dödseglaren i Bohuslän. En studie i folklig traditionsbildning o vittnespsykologi (Arv, tidskr för nord folkminnesforskning, årg 7, 1951, [Sthlm,] s 39-58). -Märkligt badhus vid Eketånga år 1819 (Föreningen Gamla Halmstads årsbok, 29,1952, s 73-79). - Bilder från Varbergs slott och fästning och från Varbergs museum. Views from the castle and fortress ... Varberg

1952. [Omsl.] 23 s. - Förord (G Wagnér, Småländska folkminnen, 5. Anteckningar, [Alseda, tr] Varberg 1952, s 9 f; även textgranskn). - Ur skidans historia från stenåldern till nutiden. 1-2 (Kedjan, tidskr... utg av AB Cykelfabriken Monark, årg 18, 1952, Varberg, 4:o, nr 1, s 8, o 2, s 18). - Varbergs slott och fästning (Röster i radio, årg 19,1952, Sthlm, 4:o, nr 13, s 16). -Hallandsgårdar. Bebyggelse på gårdar o torp före 1900. Sthlm 1953. 4:o. 304 s. (NordMH, 45.) - På mo-narped genom mil och årtusenden. Ett förslag till semesterfärd bland sydsvenska sevärdheter. [Rubr.] Varberg [1953], 4:o. 4 s. [Bilaga till Kedjan s å, nr 3.] -Märkedal i Grimmared (Från Borås och de sju häraderna, årg 8,1953, [Borås, tr] Gbg, s 57-68). - Krydda själv! A S lär er göra eget brännvin (Bar, tidskr om viner o sprit, 1953, Sthlm, nr 3, s 10, 13, 47 f). - Hallands bönder (Hallands historia, [1.] Från äldsta tid till freden i Brömsebro 1645, Halmstad 1954, s 433-639). - 1620-talets arbeten på Halmstads slott och fästning (Föreningen Gamla Halmstads årsbok, 31, 1954, s 22-29) - Emanuel Hvalgrens liv och verk- samhet (Halland och hallänningar, årsbok ... utg av Samfundet Hallands biblioteks vänner, årg 1, 1954, Halmstad, s 7-27). - Lötebäck, Rud och Pajered i Grimmared, Västergötland. Huru man skapade nya hemman på 1500-talet o på 1800-talet (Namn o bygd, 43, 1955, s 16-26). - När anlades Ny-Varberg? Ett medeltidsdokument i belysning av arkeologi o ortnamns-forskn (ibid, s 27-30). - Det halländska kulturlandskapets förvandling (Bygd och natur, tidskr för hembygdsvård o naturskydd, årg 36, 1955, Sthlm, 4:o, s 52-64). - Varbergs slott (Tidskrift för kustartilleriet, [årg 13,] 1955, Sthlm, nr 2, s 131-141; även sep, 11 s).

- Jättegrytsområdet på Getterön (Hallands natur, Hallands naturskyddsförenings årsskrift, 19, 1955, Halmstad, s 9-14). - August Bondeson: folklivsforskaren - författaren. Lund 1956. 252 s, 7 pl-bl. (Institutet för västsvensk kulturforskning, Skrifter 2.) - Märkliga textila fynd (Textilboken, Sdilm 1956, 4:o, s 9-20). -Gabriel Djurklou och August Bondeson (Från bergslag och bondebygd, Örebro hembygdsförbunds årsbok, årg 11,1956, Örebro, s 47-62). - Ryttmästare Peter von Möller på Skottorp (Saga och sed, Gustav Adolfs akademiens årsbok, 1954, Upps 1956, s 29-33).

- Trollgäddan. Jämförelse mellan August Bondesons primäruppteckning o den publicerade sagan (ibid, 1956, tr 1957, s 35-42, förut i Sed och sägen, Festskrift till Edwin Berger Upps 1956, s 103-110). -Ett skiffrigt gnejsstråk Sällstorp-Värö (Hallands natur

20,1956, s 9-16). - Lars Gathenhielms vittnesbörd. En medicinsk-antropologisk o kulturhist undersökn ... under medv av N-G Gejvall. Gbg 1957. 108 s. (Tills med C-H Hjortsjö m fl; förf s 7-23, 30-40 (delvis tills med Gejvall o Hjortsjö) o 81-106.) - En Halmstad--bild från omkring 1860 (Föreningen Gamla Halmstads årsbok, 34, 1957, s 156 f). - The combination of seafaring and farming (Ulster folklife, vol 4, 1958, Belfast, 4:o, s 15-18). - Larsagård på Katrineberg (Vi Katrinebergare, 1959, Falkenberg, s 28-41; även sep, [19]59 [omsl], 15 s. - Hallands jordbruk 1656-1900 (Hallands historia, 2. Från freden i Brömsebro till våra dagar, 1959, s 123-272). - Hallands folkkultur (ibid, s 957-1050). - Stiftets städer VI. Varberg (Julboken till församlingarna i Göteborgs stift, årg 33, 1959, Gbg, s 68-85). - Halländska landskap i rummet och tiden (Västkust, [utg: Samfundet Hallands biblioteks vänner,] årg 1, 1960, Halmstad, fol, s 6-11). - Dater-bara fynd i källor och andra vatten (Saga o sed, 1959, tr 1960, s 118-122). - Befästningsarbetarnas reallöner på Varbergs slott 1602-1611 (Folkeliv og kulturlevn, studier tillegnet Kai Uldall [Khvn] 1960, s 309-317). - Två västgötabidrag i Götheborgska Magasinet 1761 (Från Borås och de sju häraderna, 15, 1960, s 125-130). - Död eller livsduglig allmogekultur? (Perspektiv, årg 11, 1960, Sthlm, s 54-58). - Viehhaltung (Schwedische Volkskunde: Quellen • Forschung ¦ Er-gebnisse. Festschrift fur Sigfrid Svensson [red: G Berg,] Sthlm, Gbg, Upps 1961, s 205-224). - Förord / Ur Hallands historia och kulturhistoria / Regeringslängd (C-E Ohlén, Från fars och farfars tid, en bok-film om Halland, huvudred: M Rehnberg, Vänersborg 1961, 4:o, s 7-63). - Markens liusning Sand Laurs Dag 1640 (Rig, 44, 1961, Sthlm, s 99 f). - Var- bergs historia. Varberg 1963. XIII, 502 s, pl I-rV, färg-pl I-IV. - Namnet Skrea och tidig sandflykt i Halland. Kompletterande meddelande (Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift, 1965, Lund, s 101-103). - Varbergs slott och fästning. Sthlm 1966. 47 s. ([VHAA,] Vägledningar: Svenska fornminnesplatser nr 49.) -Halländsk sjöfart i danska arkiv (Handels- og S0farts-museet på Kronborg, Årbog, [omsl,] 1966 [även utg som Maritime studier tillegnet Knud Klem], Helsing-0r, s 239-259). - Några geografiska misstag i Kung Val-demarsjordebok (Namn o bygd, 54,1966, s 23-30). -Vattenförsörjningen på Varbergs slott och fästning (Fornvännen, 61, 1966, s 32-39). - "Den dolda källan i Varbergs fästning". En replik (ibid, 62, 1967, s 198-201). - Salt och svartsalt (Gastronomisk kalender, årg 9, 1969, Sthlm, s 99-114). - Fredrik Ström (Föreningen Gamla Halmstads årsbok, 46, 1969, s 141-157). - Halmstads historia ... Av Sven A. Nilsson ... Lars Trulsson [recension] (ibid, s 198-203). - Halländska gods och gårdar på 1200-talet. Översikt o nya synpunkter (Halland, årsbok för kulturhist o hembygdsvård i Halland, 53, 1970, Halmstad, s 53-70). -Från förhistorisk tid till 1900 (Träslövsboken, historik över Träslövs socken från forntid till nutid 1971, [Varberg, tr] Hyltebruk 1971, s 33-148). - Axel Ejwertz 1894-1972 (Halland, årsbok 55, 1972, s 139-142).

- Allmogesjöfart på Sveriges västkust 1575-1850. [Skyddsomsl: Västkustens allmogesjöfart 1575-1850.] Lund 1973. 927 s, 9 pl-bl, 2 kartbl, 5 diagrambl. (Institutet för västsv kulturforskn, Skrifter 10.) - Smöret i mossen (Gastronomisk kalender, 15, 1975, s 103-112). - The heating of classical thermae (Skrifter utg av Svenska institutet i Rom, Instituti Romani regni Sueciae, (4:o, 35:) Opuscula Romana, 11, Sthlm 1976, s 123-125 (= 11: 9); tills med D Selling). - Ett landskap med salt och järn och sand (Nordvästra Skåneland sett genom 49 ögon. En antologi ... red av H Lång, Viken 1977, s 35-43). - Sex halländska torvmossefynd (En bygd - ett livsverk: Norra Halland, Elof Lindälv. En skrift utg av Nordhallands hembygdsförening med anl av Elof Lindälvs 90 årsdag Kungsbacka 1977, 4:o, s 44-47). - Lin och linne som jag minns det (Hemslöjden, 1979, Sthlm, 4:o, nr 3, s 5 f).

- Bland hantverkare och torpare på skogen. Minnen från en försvunnen folkgrupp. [Gbg, tr] Varberg 1981. 31 s. - Äldre nordisk handelssjöfart. [Lund, tr] Varberg 1982. 4:o. (12), 136 s. (Institutet för västsv kulturforskn, Skrifter 11.) - Bockstensmannen. Fyndet • konserveringen • dateringen • dräkten • mannen • myten. Sthlm 1985. 70 s, (24) pl-bl. - Artiklar i: Svensk uppslagsbok, 2. uppl Malmö 1946-55, 4:o, flera senare tr, Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid Malmö 1956-78, 2. opl: Kulturhistorisk leksikon for Khvn 1980-82; bidrag i: Vår bygd ... (Hallands hembygdsförbunds årsskrift), 1922-53, 1955-56, Kungsbacka, Varbergs museum, årsbok, 1950-62, 1965-66,1968, vidare tidn Halland, Halmstad (några sign A-t A.), 1922: 16/6, 9/9, Julnr [11/12], 1923: 16/6, 1924: l/4,Julnr [12/12], 1928: 17 o 25/3,15 o 23/4, 1929: 14/7, 1934: Julnr [13/12], 1935: 19/5, 27/7, 1936: 9/4, 23/5, 8/6, 22/8, 1937: 10/5, 21/10, 1942: 4/9, 1943: 18/2, Norra Hallands tidning Vest- kusten, Varberg, 1928: 27/4, 1932: 9/3, 1935: 8/2, 1/5, 1937: 16/1, 30/4, GHT 1932: 22/10,1935: 9/2, 1936: 7/4, 25/6, 1937: 9/12, 1966: 4/5, SDS 1935: 9/1, 1936: 9/4, 1954: 8/1, 1958: 25/6, 1964: 3/11, 1969: 13/3, Morgon-tidningen 1935: 13/1, Varbergs--posten 1935: 10/5, 1942: 5/12, 1943: 12/2, 6/3, 12/6, 4 o 25/9, 13/11,6/12, 1945: 20 o 24/12, 1947: 17/6, 27/11, Hallands nyheter, Falkenberg, 1935: 12/12, 1936: 27/6, 1937: 20/2, 1940: 27/5, 1/11, 1943: 19/6, 1944: 4/2, 8/4, 1945: 1/12, 1948: 3/11, 1949: [30-årsjubileum] 8/11,1950:Julnr 13/12,1952: 30/4, 1953: 26/9, 30/10, Julnr 16/12, 1954: 5/4, 1955: 5/1, 1/8, 20 o 30/12, 1956: 29/2, 29/6, Julnr 23/12, 1958: Julnr 17/12, 1959: 16/6, 1960: 23/1, 13/8, 30/9, 1961: 30/9, 12 o 14/10, 1962: 8/5, 1963: 8/5, 1964: 8/1, 1965: 9 o 27/1, 2, 3, 9 o 26/2, 10 o 16/3, 1966: 29/6, 4/7, 1/8,14 o 16/9, 1967: 12/1, 8/5, 15/6, 15/8, 27/10, 1968: 25/10, 27/11, 24/12, 1969: 25/2, 31/3, 30/7, 1/8, 8 o 16/10, 24/11, 1970: 24/6, 1971:25/5, 4/6,4 o 11/10,21/12, 1972:11,24 o 26/1,22/2, 30/3, 16/12,1974: 5/2, 25/4, samt dess bilaga Hallands-jul 1933,1948-50,1952-53, 1961-62, 1964,1969, Ny tid, Gbg, 1936: 26/6,1955: 24/12, DN 1936: 23/8, 1952: 31/12, Social-Demokraten 1937: 7/12, 1938: 28/12, 1940: 4/1, NDA 1940: 17/12, SvD 1940: 18/12,1950: 7/8, Göteborgs morgonpost 1940: 27/12,1946: 4/1, 1948: 10 o 12/11, 28/12, Karlstads--tidningen 1942: 14/2, Göteborgs-posten 1942: 19/3, 9/9,1943: 3/2,13/5, 2/6,1944: 2/5, 19 o 27/6,1956: 13/6, 30/7, 1957: 18/9, 12/12, 1958: 11/5, 1962, 23/3, 1965: 25/1, Stockholms-tidningen 1943: 17/3, 1950: 6/8, 1956: 7/1, Östgöta-correspondenten, Linköping, 1944: 22/1, Nya Wermlands-tidningen, Karlstad, 1944: 15/12, Gefle dagblad 1944: 27/12, 1946: 24/12, Nerikes allehanda, Örebro, 1945: 8/3, Jordbrukarnas föreningsblad, Sthlm, 1945: 31/3, Östergötlands dagblad, Norrköping, 1946: 10/1, 7/12, 1948: 7/2, Norrbottens-kuriren, Luleå, 1946: 30/3, Helsingborgs dagblad 1946: 29/12, Hallandsposten, Halmstad, 1950: [100-årsjubileum] 30/6, 1955: 7/6, Norra Hallands veckoblad, Kungsbacka, 1952: 4/1, Skånska dagbladet, Malmö, 1954: 31/10, Varbergs tidning 1955:13 o 14 /7, 28/9, Arvika tidning 1957:16/3, Laholms tidning 1960:12/7, Göteborgs-tidningen 1962: 16/7; tidar intill 1977 jfr bibliografi i Varbergs museum, Årsbok, 1978, s 109-141; även sep, 55 s.

Redigerat (utgivit): Hallands hembygdsförbunds skriftserie. 1-3. Halmstad 1929-50. 4:o. (Tills med E Salvén.) 1. Kulturhistoriska studier och uppteckningar. [Inre titel:] Victor Ewald ägnas denna samling ... 1929. (11), 133 s, 11 pl-bl. 2. Hilding Svensson, I halländsk hembygd. 1932. 88 s. [Omsl.] 3. K Runquist, Rymdmått, vikter och kronovärderingsvärden i kung Valdemars jordebok. 1950. 111 s. [Anon.] - August Bondeson, Samlade skrifter. D 1-7. Sthlm 1939-40. [Föret; med Anmärkningar i varje del.] 1. Smärre skrifter. 1939. 321 s. 2. Allmogeberättelser / Nya allmogeberättelser. 1939. 268 s. 3. Historiegubbar på Dal. 1940. 408 s. 4.1 Glimminge och Kröplinge. M. V. K 1940. 318 s. 5. Skollärare John Chronschoughs memoarer ... 1940. 394 s. 6-7. Visbok. Folkets visor, såda- na de leva och sjungas ännu i vår dd, 1-2. 1940. 463, 403 s. - Hallands landsbeskrifning 1729 (Vår bygd, årg 28,1943, Kungsbacka, s 17-34; utg; från LLA; omtr i Halland, årsbok .... 54, 1971, s 89-98: ... 1729 utarb på order av landshövding Wilhelm Bennet). -Halland; kustlandet • gränslandet framtidslandet. Halmstad 1945. 4:o. 745 s, 8 pl-bl. (Tills med F Ström, T Åberg.) - 1500-talets halländska tingböcker. Lund 1959.157 s. (Utg; Insdtutet för västsvensk kulturforskning, Skrifter 5.) - August Bondeson o G. Djurklou, Brevväxling ... (Varbergs museum, årsbok, 1956, s 5-25; utg med kommentar). - A Hammar, Om lanthushållningen. Uppsatser i bl a Götheborgska magasinet under senare delen av 1700-talet. Sammanställn o inl. Red: A Ejwertz. Halmstad 1959. 65 s. (Halland och hallänningar, årsbok, årg 6.) - Dens, Valda skrifter. Varberg 1960. 148 s, 1 pl-bl. (Utg.) - C-E Ohlén, Från fars och farfars tid, en krönika om Småland. Vänersborg 1964. 4:o. 808 s. (Huvudred.) - Periodica: Vår bygd, [omsl: utg av Nordhallands hembygdsförening o Norra Hallands kulturhistoriska förening, från 1934:] Hallands hembygdsförbunds årsskrift, 1922-49, Kungsbacka; Varbergs museum, årsbok, 1950-61; Minerva, fören för Sveriges vetenskapliga o populär-vetensk förf, Medlemsblad, 1950 -1951: 1, [Sthlm, tr] Varberg; Halland och hallänningar, årsbok utg av Samfundet Hallands biblioteks vänner, 1-3, 1954-56, Halmstad .

Källor och litteratur

Källor o litt: R Eliasson, AS- museibyggare o fältforskare, videoproduktion 1989, Länsmuseet, Varberg.

N-A Bringéus, A S 1893-1990 (Ethnologia Scand-inavica 1991); B-APerson, AS död (Hallands nyheter 4 sept, Hallandsposten o G-P 5 sept o DN 6 sept 1990); dens, AS- fältforskare o kammarlärd (Varbergs museum årsb 1963); dens, A S in memoriam (Varbergs museum årsb 1990); dens, AS- självlärd pionjär o banbrytare (Halland, nr 4,1999); G Schildt, IA S:s Halland (dens, Upptäcktsfärd i Sverige, 1962); SMoK; S G Svenson, Minnesord över S (Saga o sed 1990); J Söderlind, AS död (Arbetet 5 sept 1990).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Albert Sandklef, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6344, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt-Arne Person), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6344
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Albert Sandklef, urn:sbl:6344, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt-Arne Person), hämtad 2024-04-24.