Meriter

3 von Schéele, Frans Alexander, sonson till S 2, f 31 juli 1853 i Färnebo, Värml, d 11 maj 1931 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: bruksägaren Christian Georg Robsahm v S o Maria Charlotta Hedberg. Mogenhetsex vid H a l i Gävle 24 maj 73, inskr vid UU 16 sept 73, FK28 maj 81, FL 30 maj 84, ordf i studentkåren ht 84–vt 85, 86–87 o ht 88–89, disp 7 mars 85, doc i estetik 18 mars 85, FD 31 maj 85, doc i praktisk filosofi 25 april 87, tf prof i teor filosofi jan–maj 97, i praktisk filosofi okt 98–april 99, jan–april 01 o jan–mars 02, allt vid UU, red o utg av Sv tidskrift 91-95, förest för den teor provårskursen vid H a l i Uppsala 02-05, prof:s n h o v 22 maj 03, förste inspektör över Sthlms stads folkskolor 1 okt 05–31 juli 18, red o utg av tidskr Manhem 06–07, ordf i Städernas folkskoleinspektörsförb 09. – LHVU 97.

G 27 mars 1886 i Gävle m Johanna (Hanna) Runer, f 28 maj 1857 där, d 12 dec 1946 i Sthlm, Engelbr, dtr till grosshandlaren o vice konsuln Carl Johan R o Emma Evelina Berggren.

Biografi

Frans v S var son till en värmländsk brukspatron men växte upp under obemedlade villkor. Som ung student i Uppsala på 1870-talet kom han att verka i en livlig och estetiskt inriktad krets. Med estetiken förenade S filosofin; han var flitig diskussionsdeltagare i såväl Estetiska som Filosofiska föreningen. I Estetiska föreningen blev han vän med de blivande litteraturhistorikerna Karl Warburg och Henrik Schück; inom filosofin var hans studiekamrater Lawrence Heap Åberg och Vitalis Norström (bd 27). S:s gradualavhandling (Samuel Grubbes skönhetslära, 1885) utredde den filosofiska bakgrunden till boströmianismens estetiska uppfattning. Den var på sitt sätt ett försök att fylla ut en lucka i Boströms filosofiska system. De starkaste intrycken mottog S från estetikern Carl Rupert Nyblom (bd 27) och filosoferna Pontus Wikner, Sigurd Ribbing (bd 30) och Carl Yngve Sahlin (ovan). Bland de senare kom han alltmer att ta avstånd från Ribbings och Sahlins abstrakta och schematiska filosofi, men från samtliga sina lärare fick han del av en idealism som han kunde ta till sig som något värdefullt.

Trots sin starka betoning av värdet av empiri för filosofin tog S inte upp någon litteraturhistorisk forskningsuppgift. Men hans litterära intressen ledde till att han 1891 övertog redaktörskapet för Svensk tidskrift efter Reinhold Geijer (bd 17). Han skrev där litterär kritik utifrån starkt idealistiska utgångspunkter.

Efter några år som docent i estetik meriterade sig S 1887 för en docentur i praktisk filosofi med avhandlingen Kan Gud tänkas såsom vilja? Året därpå erhöll Geijer professuren i teoretisk filosofi vid UU efter Ribbing. Geijer hade under studieår i Tyskland orienterat sig mot en empiriskt grundad filosofi varför skiftet på professuren kom att markera ett första brott med den boströmska filosofin i Uppsala. Redan i början av 1880-talet hade Geijer intresserat sig för den naturvetenskapliga metodens användning inom estetiken, exempelvis genom Fechners s k psykofysik. De föreläsningar i empirisk psykologi Geijer åren runt 1890 gav i Uppsala betydde mycket för S:s nyorientering bort från Boströms filosofi. Sin inläsning av empirisk psykologi demonstrerade S i läroboken Det menskliga själslifvet (1896), där han vägledd av Geijers föreläsningar gav en bred och konkret beskrivning av den nyaste empiriska psykologin. Boström var emellertid inte helt övervunnen; syftet med boken var ytterst att underbygga en spiritualistisk syn på själens natur.

1891 grundades Gbgs högskola och filosofi var ett av de ämnen man redan från böljan sökte lärarkrafter till. S trodde sig ha goda möjligheter att placeras på professuren i Gbg, men på rekommendation från Geijer och efter hörande av Viktor Rydberg (s 45) bestämde man sig för Vitalis Norström (bd 27). Inför Rydberg hade S då framhållit den tunga undervisningsbörda som hindrat honom från att avsluta större filosofiska arbeten. I Gbg fanns redan S:s vän Karl Warburg som litteraturprofessor och journalist på GHT. För Warburg försökte han förgäves utmåla faran med den "ytterlighetsinriktning av abstrakt spetsfundighet" som Norström representerade. S:s egen undervisning utmärkte sig mindre för logisk skärpa och mer för historisk-empirisk konkretion och formell elegans.

Omkring 1900 kulminerade striden mellan den boströmska skolan och den nyare empiriska filosofin med tillsättningen av professuren i teoretisk filosofi vid LU. S sattes här främst av de bägge utom-svenska sakkunniga, finländaren K G T Rein och dansken Harald Höffding; till den senare stod S och hans familj i vänskapligt förhållande. De två boströmskt orienterade sakkunniga Per Leander (bd 22, s 409) och Norström hade en egen kandidat i den yngre uppsalafilosofen Efraim Liljeqvist (bd 23). Norströms kritik av S ansågs av många ha dikterats av personlig fiendskap. Striden slutade med att hemmasonen Hans Larsson (bd 22) till slut vann majoritet och erhöll platsen. Flera sakkunniga och en majoritet i konsistoriet uppfattade S som en färglös eklektiker utan vidare utvecklingsmöjligheter.

S erhöll 1903 professors namn men uppgav därmed inte hoppet om att uppnå en egen lärostol. I slutet av 1890-talet blev S alltmer inriktad mot empirisk psykologi och pedagogik. Han vände sig nu till den experimentella pedagogiken och orienterade sig vid studiebesök i Tyskland och Schweiz i nyare forskningsmetoder. Denna nya empiriska inriktning präglade hans samling Filosofiska studier (1899) och i slutet av 1890-talet började han med assistans från fysiologen Hjalmar Öhrvall hålla övningar i experimentell psykologi för filosofer. Ganska snart kom S att i dessa övningar inrikta sig på barnpsykologi, och han presenterade resultat från den franske psykologen Alfred Binet över suggestibiliteten. Han verkställde också egna experiment rörande barns idéassociationer och minnesbehållning. 1899 stod S bakom grundandet av Psykologiska föreningen i Uppsala där filosofer, pedagoger och läkare kunde mötas för att diskutera nya psykologiska teorier. S upprättade också en övningsskola i Uppsala, där blivande lärare kunde öva sig i att ge lektioner med följande kritik av S.

S arbetade för att professurer i den teoretiska pedagogiken skulle inrättas vid universiteten och fäste stora förhoppningar när en sådan placerades vid UU 1907. Han hade då i mer än tio års tid helt ägnat sig åt empirisk pedagogik och psykologi och dessutom varit ledare för den teoretiska provårskursen vid läroverket i Uppsala. Denna gång stöddes S kraftfullt i fakulteten av Geijer som med hjälp av utlåtanden från sakkunniga föreslog kallelse, men förslaget vann på grund av Geijers motståndare bland kollegerna inte nödvändig majoritet. S hade redan 1905 lämnat universitetet för en befattning som folkskoleinspektör i Sthlm, som han innehade till sin pensionering.

Som lärare i Uppsala bar S en tung undervisningsbörda. Han blev alltmer bitter över de motgångar han mötte. Han vikarierade under långa perioder för ordinarie professorer som på grund av sjuklighet inte uppehöll sina tjänster och han fyllde också ut sin tid med att ge privatkollegier i filosofi. Han kände till sist att han på grund av försörjningsplikter aldrig fått en rättvis möjlighet att utveckla ett självständigt filosofiskt tänkande. Någon riktigt genomtänkt egen ståndpunkt i filosofin nådde S således aldrig fram till.

Författare

Ingemar Nilsson

Arkivuppgifter

S:s arkiv har splittrats; delar i KB (ämnesordnade handhar o korrespondens), UUB (11 vol: bl a ms, fö-reläsn:anteckn:ar o brev) o i SSA (bl a korrespondens o foton). - Brev från S i GUB, KB (bl a till E Alkman, A Berencreutz, Sophie Elkan, B Meijer, H Molander, red för NF, V Rydberg, K Warburg, F Vetterlund samt många till L Heap Åberg), LUB (bl a till Hans Larsson, A W Lundegård), RA (bl a till F Berg), UUB (bl a till D Bergström, J A Eklund, S A Fries, H Hjärne, N Söderblom o Uppsala studentkår) o i SSA (bl a till P K Wahlström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anteckningar om Gestrike och Helsinge nationer i Upsala. [Upsala, tr] Gefle 1877. 98 s. - August Lindberg. Några minnesblad för hans vänner och beundrare. [Upsala, tr] Sthlm 1879.15 s, 1 pl. [Undert: F-e.] - Spiritismen. Hist anteckningar af F-e. Upsala 1880. 91 s. [Sign.] - Nutidslögner eller framtidssanningar? Kridk af Max Nordaus tvänne arbeten: "Konventionella nutidslögner" och "Paradoxer". Upsala 1885. VII, 83 s. - Samuel Grubbe's skönhetslära. Akad afh ... Upsala 1885. 79 s. - Kan Gud tänkas såsom vilja? Akad afh ... Upsala 1887. 32 s. [För docentur.] (UUÅ, 1887, Filosofi, språkvetenskap och historiska vetenskaper, 2.) - Ett angrepp mot statsuniversiteten (Ur dagens krönika, årg 7, 1887, Sthlm, s 245-253). - Ännu några ord om tendens i konsten (Nordisk tidskrift ... utg af Letterstedtska fören, årg 10, 1887, Sthlm, s 381-387; till uppsats av H Nyblom där s å). - Literaturbreve fra Sverige (Vidar, Tidsskrift for Videnskab, Literatur og Politik, 1887, Christiania, s 308-315). - En rysk reformator. Nutidsbild af S-e. [l]-2 (Finsk tidskrift, T 23, Hfors 1887, s 191-206, 281-294; sign S-e). - Patriotism och kosmopolitism (ibid, 25,1888, s 121-133; d:o). - Pontus Wikner. Några biogr konturer (Svea. Folk-kalender, årg 45, 1889, Sthlm 1888, s 70-90). - Studieplan rörande studierna inom filosofiska fakulteten vid universitetet i Upsala för teologisk filosofisk examen, på uppdrag af filos fak utg. Upsala 1892. 7 s. - Studieplan rörande ... för medicinsk filosofisk examen ... Upsala 1892. (4) s. - Studieplaner samt bestämmelser, råd och anvisningar rörande ... för filosofisk kandidat- och licentiatexamen, på uppdrag ... utg. 1-2. Upsala 1892. 1. Humanistiska sektionens läroämnen. 52 s, Tilläggsblad 4 s. 2. Mate-matisk-naturvetenskapliga sektionens läroämnen. 22 s. [Nya uppl:] ... utg på föranstaltande af... 1894. 78, 30 s. [Anon.] 1:1902. 82 s. - Minnets psykologi. Upsala 1893.15 s. (Sommarkurserna i Upsala 1893: Grundlinjer till föreläsningar.) - Kan minnet uppöfvas? Några psykologiska anmärkningar (Tidskrift för folkundervisningen, under medv af folkskoleinspektörer o lärare vid folkskollärare-seminarierna m. fl., årg 12, 1893, Sthlm, s 46-54). - Den herbartska psykologiens grundtankar. Kritisk studie (ibid, s 150-162). - Det didaktiska kanon. Några anmärkningar (Pedagogisk tidskrift, årg 29, 1893, Sthlm, s 231-233; till artikel av E Sahlin). - Kulturhistoriska typer. 1*. Sokrates. Augustinus, Abaslard. Gefle 1894. 12 s. (Grundlinjer till föreläsningar vid Gefle Arbetareinstitut.) - Om förhållandet mellan själ och kropp. Upps 1894. 12 s. [Ur Sv tidskr s å.j - Grundlinier till psykologien. Upsala 1895. 34 s. - Om viljans frihet. Grundlinjer till föreläsningar. Upsala 1895. 22 s. - Viljans psykologi. Med pedagogiska tillämpningar. Upsala 1895. 40 s. (Sommarkurserna i Upsala 1895; Grundlinjer till föreläsningar.) - Det mänskliga själslifvet. Sthlm 18 [94-] 96. X, 408 s. - Finnes det ett omedvetet själs-liP Upsala 1897. 33 s. (SHVU, bd 5: 13.) - Läroboken i logik. Några kritiska anm / ... Genmäle (Pedagogisk tidskrift, 34, 1898, s 306-308, o 35, 1899, s 86-88). -Filosofiska studier. Saml 1. Upps 1899. VI, 222 s. [Härur sep:] Filosofiens uppgift, metod och betydelse. Upps 1899. 98 s. [Akad avh för professur i Lund.] Pla-tos dialog "Parmenides". Kritisk studie. Upps 1899 [omsl]. 21 s. Mills induktiva metoder. Kritisk studie. D:o. 17 s. Renouviers teoretiska grundtankar. Kritisk studie. D:o. 84 s. - Känslornas psykologi. Med pedag tillämpningar. Upsala 1899. 38 s. (Sommarkurserna i Upsala 1899: Grundlinjer till föreläsningar.) - Om själens odödlighet. En föreläsn. Upsala 1899. 24 s. ([Omsl:] I vår tids Hfsfrågor. Populärvetensk uppsatser utg af S Alrutz, n:o 9.) - Lärobok i psykologi. Sthlm 1899. IV, 83 s. 2., omarb uppl 1914. 95 s. - Minnets psykologi. Med pedag tillämpningar. Gbg 1902. 38 s. (Sommarkurserna i Göteborg 1899: Grundlinjer till föreläsningar.) -Jesuiternas skolor. Upsala 1902. 21 s. - Om uppmärksamhet (Linköpings stifts sjätte folkskolläraremöte i Linköping den 31 juli o 1 aug 1901, Berättelse .... Linköping 1902, s 12-24; även sep: Pedagogiskt föredrag, 16 s). - Det inre språket. Föredr (Femte nordiska mötet för abnormsaken i Stockholm den 7-10juli 1903. Redogörelse Sthlm 1904, s 418-427; även sep, 10 s). - Ett sätt att lära läsa främmande språk (Social tidskrift, årg 4, 1904, Sthlm, s 398-401; även sep, 4 s). — Ungdomens lifsfrågor. Tre föredr. Sthlm 1905. 24 s. - Om allmänbildning och själfstudier. Sthlm 1905. 122 s. 2. uppl 1905. 3. uppl 1910. 128 s. - En strid om tro och vetande. Föredr vid Fehr-Rydbergs-festen d 21 sept 1905 (I religiösa och kyrkliga frågor, skriftsaml i evangelii tjänst... utg af S. A. Fries, 40, Sthlm 1905, s 13-29). - Einar Aas: Pa;da-gogisk statistisk undersögelse over 11,000 skolebörn ... (Pedagogisk tidskrift, 41, 1905, s 281-284; recension undert S-e). - Folkskolebarns yrkesarbete i Stockholm (Social tidskrift, 8, 1908, s 47-51).-Stockholms stads folkskolor år 1910. På folkskoleöverstyrelsens uppdrag. Sthlm 1910. 16 pl-bl, 148 s. (Stockholms stads folkskolors handlingar 1910: 3.) - Från Pedagogiska sällskapets i Stockholm förhandlingar... Lärares fortsatta utbildning (Verdandi, tidskr för ungdomens målsmän o vänner årg 28, 1910, Sthlm, s 66-68). -Die Hilfsklassen der Stockholmer Volksschulen und ihre Ausstellung in Lubeck 1911. Sthlm 1911. 11 s. [Anon.] - Folkuppfostran och yrkesskolor. Sthlm 1911. VIII, 176 s. 2.-3. uppl 1911, 1912. - Nationsmin- nen från 70- och 80-talen (Gestrike-Helsinge nation 1811-1911, Upps ... 1911, 4:o, s 91-111). - [Uttalande] (G Kerschensteiner m fl, Uppfostran till livsduglighet. Yrkesskolefrågan belyst genom uttalanden Sdilm 1911, s 10-13). - 30 skioptikonbilder till Stockholms historia för undervisningen i hemortskunskap. Textbok. Sthlm 1913. 16 s. (Tills med KSteenberg.) -Hemortskunskap under tredje skolåret. Med en karta över Stockholm. Sthlm 1913. 124 s [kartan ej utg]. (Tills med K Steenberg; Handledning för undervisningen i barndomsskolan, utg av F v S, 2.) 2. uppl s å. -Yrkesskolorna i Stockholm (Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, årg 2, 1913, Sthlm, s 27 f; sign S-e). - Tillägg [till bidrag där av W. Fevrell: Nytta, nöje eller bäggedera?] (ibid, s 48). - Åskådnings-undervisningen under de två första skolåren. Sthlm 1914. 26 s. (Tills med H Rinander; Handledning för undervisn 1.) 2.-3. uppl 1914, 1916. - Folkskolorna och idrotten (Svensk läraretidning, årg 36, 1917, Sthlm, 4:o, s 50-52; även sep, 8:o, 18 s). - Solisterna. Den äldsta folkbildningsrörelsen (Tidskrift för det sv folkbildningsarbetet, 6, 1917, s 83-93). - Sokrates (ibid, s 216-230; "förkortat särtryck" 1918, 4:o, 16 s). - Den stora kulturdonationen (ibid, 7, 1918, s 100-103; om KAWallenbergs donation). - Vårt folks framtid. Föredr i Riksförbundet för politisk folkupplysning i Stockholm d. 4 nov. 1918. Sthlm 1918.12 s. - Förord (Sagor, visor och lekar för de små i barnträdgårdar, småskolor och hem, saml o utg av M Kjellmark, Sthlm 1919, s 3 f). - Medv i: C Grimberg, Sveriges historia för folkskolan. Försöksuppl. H [l]-4. Sthlm 1906-09. 343 s. 1: [Ny tr] 1907. 100 s. 1-3: [Ny tr] 1909. 252 s. [Senare uppl:] N:r 1 o 2. N:r 1, d 1-2. 1909. D 1. 24 s. 2. tr 1910, 3.-4. uppl 1911, 1913, 5. oförändr uppl 1916, 6. uppl 1917, [2.]-3. tr 1918, 4. tr 1919, [nytrs å,] 5. tr 1920, 7. uppl omarb ... 1921, 216 s, 2.-3. tr 1922, 8. uppl omarb ... 1923, 2.-9. tr 1914,1925,1927, 1928, 1929, 1930, 1931, 1932. D 2. S 225-352, 2. tr 1910, 3. uppl 1911, 4. uppl 1915, [2. tr] 1918, 5. nästan oförändr uppl 1918, 6. d:o uppl 1919 2. tr 1920, 7. d:o uppl 1921, 2.-4. tr 1922, 8. uppl omarb ... 1923, s 217-352, 2. tr 1924, 9. nästan oförändr uppl, omarb ... 1925, 10. d:o 1928, 2.-3. tr 1930, 1932. N:r 2. Förkortad uppl 1910. 232 s. [Ny tr] 1911, 2.-4. förk uppl 1911, 1915, [2. tr] 1917, 1918, 5., nästan oförändr, förk uppl 1919, [2. tr] 1921, 6. förk uppl omarb ... 1922, 240 s, 7. d:o uppl 1923, 8., nästan oförändr, förk uppl... 1925, 9. d:o uppl 1928, 2. tr 1931. - Artiklar i Nordisk familjebok, bd 8-9, 11-13, 15, 17-20, Sthlm 1884-99, Ny... uppl 1904-26, 3. uppl 1923-37, nya tr 1943-45, 1945-46; bidrag i: Nordisk revy, 1883/84-84/85, Sthlm, 4:o (recensioner sign S-e), Ny svensk tidskrift, 1885-87, Upsala (d:o), Svensk tidskrift, utg av S, 1891-95, Sthlm (pseud Thomas Otrygg, sign S-e o anon), Manhem, sv tidskr ... utg av S, 1906-07, Sthlm, (sign S-e, även rec o litteraturöversikter).

Utgivit: Kulturbilder i novellform. Valda skildringar ur olika länders o tiders lif, i öfvers från nutidens bästa förf jämte deras biogr o porträtt. Saml 1-2. Sthlm 1882-84. 1:1-3. 1. A Silberstein, Alpsångerskan. 1882. 74 s, 1 portr. 2. E de Amicis, Från Italien, fyra novellet- ter. 1882. 104 s, 1 portr. 3. L v Sacher-Masoch, Jud-Ra-phael. 1883. 159 s, 1 portr. 2: 1-3. 1. N Gogol, Ryska bilder, två noveller. 1883. 147 s, 1 portr. 2. O Linke o H Lingg, Från Hellas och Byzanz, noveller. 1883. 123 s, 2 portr. 3. D Ciampoli o G Verga, Italienskt folklif, två berättelser. 1884. 75 s, 2 portr. - Handledning för undervisningen i barndomsskolan. 1-3. Sthlm 1913-16. 1. F v. S o H Rinander, Åskådnings-undervisningen under de två första skolåren. 1914. 26 s. 2.-3. uppl 1914, 1916. 2. F v S o K Steenberg, Hemortskunskap under tredje skolåret... 1912. 124 s. 2. uppl s å. 3. G Setterberg, Matematikundervisningen i folkskolan. Metodiska råd. 1916. IV, 59 s. - Periodica: Svensk tidskrift, årg 1-5, 1891-95, Sthlm, VII, 632, VII, 632, VI, 632, VII, 636, VI, 648 s, Manhem, sv tidskr för uppfostran o undervisn, årg 1-2*, 1906/07-07/08, Sthlm, 283,288 s.

Översatt: O Seemann, Grekernas och romarnes mytologi med ständig hänvisning till den bildande konstens framställningar, för skolor o själfstudium, Sthlm 1881, VII, 260 s, 16 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 22 maj 1903, nr 12, RA.

S Nordin, Den Boströmska skolan o den sv idealismens fall (1981); W Sjöstrand, Pedagogikens hist, 3:2 (1965); SMoK; UUM 1906 (1906).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans A Scheele, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6371, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nilsson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6371
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans A Scheele, von, urn:sbl:6371, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nilsson), hämtad 2024-04-25.