Meriter

Schmid, Antonie (Toni) Elisabeth Magdalena, f 25 sept 1897 i Fischamend, Nieder-österreich, Österrike, d 16 dec 1972 i Uppsala, Helga Tref. Föräldrar: godsägaren Georg Josef Leander S o Antonia Maria Lindemmer. Studentex i Wien 5 juli 17, inskr vid Wiens univ 25 sept 17, examina rigorösa 16 febr 22, Dr Phil där 5 april 22, inskr vid LU 19 nov 25^[1], FK 19 mars 26, FL 16 sept 29, disp 27 maj 31, FD 30 maj 31, allt vid LU, sv medborgare 3 juni 27, e befattningshavare vid KB 1 juli 30, amanuens vid RAA 1 juli 44, e o antikvarie där 1 juli 57–68. – LSkS 53, teol hedersdr vid UU 31 maj 58. – Ogift.

Biografi

Toni S avlade studentexamen i Wien 1917 och studerade sedan historia och kyrkohistoria vid stadens universitet, bl a vid den paleografiska skolan vid Institut fur österreichische Geschichte. Hon disputerade 1922 på avhandlingen Innere Ur-sachen des Niederganges Schwedens im 17. Jahrhundert.

S kom 1921 till Sverige där hon först vistades som "nödlidande studerande" i Sthlm och på Väddö. Hon återvände till Wien i febr 1922 för att avsluta sina universitetsstudier. Sedan hon återkommit till Sverige bosatte hon sig i Lund, där hon 1925 fick tillstånd att studera vid universitetet. S blev fil kand med högsta betyg i alla ämnen och fortsatte med forskarstudier i historia under prof Lauritz Weibull, samtidigt som hon försörjde sig som timlärare vid Lunds folkskoleseminarium. 1927 ansökte hon om sv medborgarskap med motiveringen att hon efter föräldrarnas död stod ensam och inte hade några större intressen i sitt hemland utan ville stanna i Sverige för att kunna ägna sig åt historisk forskning.

S disputerade för doktorsgraden i historia på avhandlingen Den helige Sigfrid. Liksom i ett par tidigare uppsatser om helgonlegender tillämpade hon Weibulls strängt källkritiska metod på legendmaterialet kring det småländska helgonet. Hon utmönstrade delar av Sigfridslegenden som lånegods från andra legender; enligt henne skrevs legenden i Växjö först på 1200-talet som ett försök att framhäva stiftets sv traditioner. I arbetet Sveriges kristnande: från verklighet till dikt (1934) diskuterade S förhållandet mellan den faktiska missionen och det torftiga källmaterial om den som finns bevarat: en komplicerad verklighet blev förenklad och stiliserad i legenderna. Hennes skarpsinniga analyser som baserades på en djup förtrogenhet med historiska och liturgiska källor har allmänt accepterats av forskningen.

Genom sina studier kring helgonlegenderna kom S i kontakt med det omfattande medeltida fragmentmaterial som bevarats som pergamentsomslag till räkenskaper i KA och RA, och katalogiseringen av detta material kom att bli hennes stora forskningsinsats. Riksbibliotekarien Isak Collijn (bd 8), som 1917 lämnade den första detaljerade redogörelsen för det stora fragmentmaterialet, fick i dec 1927 tillsammans med RA regeringens uppdrag att genomföra en inventering, katalogisering och fotografering av samtliga fragment, totalt ca 15 700 st enligt Collijns beräkningar. I sept 1929 meddelade KB och RA att en plan gjorts upp för arbetet. Då båda institutionerna saknade den kvalificerade arbetskraft som erfordrades, föreslog man S som den lämpligaste för arbetet med hennes stora kompetens på medeltidsområdet. Hon hade rekommenderats av sina lärare i Lund och hade redan gjort vissa förarbeten i fråga om KA:s fragment.

Regeringen beslöt 1930 att katalogiseringsprojektet skulle påbörjas enligt den föreslagna planen, och ett extra löneanslag tilldelades KB för att anställa S. Planeringen avsåg till en början en period av tre år, efter vilken arbetet beräknades vara avslutat. 1934 rapporterade S att hon dittills inventerat och katalogiserat omkr 7 000 fragment eller mindre än hälften enligt Collijns beräkningar. Som skäl till att inte hela materialet genomarbetats angav hon att hon tvingats utexperimentera sin katalogiseringsmetod under arbetets gång, eftersom det inte fanns någon förebild för arbetet. Varje fragment katalogiserades i två register, ett löpande och ett kortregister, dels ur arkivalisk synvinkel, dels ur handskriftssynpunkt. De båda registren kompletterades med olika hänvisningskort. Dessutom upprättades kort över fragment i andra arkiv, museer och institutioner. I ett senare skede sammanfördes kortregistrets uppgifter till en definitiv katalog, kallad Catalogus Codicum Mutilorum (CCM), dvs Katalog över stympade handskrifter. Denna katalog innehåller ett kort för varje handskrift med uppgift om samtliga fragment som tillhör denna. På kortet finns också en fotostatkopia av fragmentet, ibland också en mikrofilm. Katalogkortet innehåller även uppgifter om handskriftens datering, ursprung, musiknotation och innehåll, bl a helgonfester och hymner. CCM-katalogen blev det viktigaste resultatet av fragmentundersökningen.

Regeringen beviljade i fortsättningen årligen nya anslag till undersökningen, men trots uppvaktningar från forskarhåll dröjde det länge innan S fick en fast tjänst och bättre resurser bl a i form av handbibliotek. Arbetet bedrevs hela tiden i RA:s lokaler på Riddarholmen. 1943 övergick huvudmannaskapet till RA, och året därpå till VHAA. S hade då enligt egen beräkning gått igenom större delen av materialet och började planera för utgivning av specialkataloger över de olika handskriftsgrupperna. Först 1957 fick hon en personlig tjänst som antikvarie vid RAA. Hon avgick med pension 1968 men fortsatte arbetet ytterligare några år. Från 1958 tjänstgjorde FL Oloph Odenius som hennes medhjälpare i undersökningen. Vid S:s avgång erhöll Odenius hennes antikvarietjänst och fortsatte arbetet med undersökningen, från 1977 med RA som huvudman.

S gav i en uppsats 1933 en första översikt över det material som då framkommit i undersökningen. En sammanfattande bild av läget kort före hennes pensionering gavs 1966 av fd riksarkivarien Ingvar Andersson, som sedan 1950-talet var inspektor för undersökningen. CCM-katalogen redovisade då omkr 2900 handskrifter i fragmentarisk form, daterade från 1000-talet fram till 1500-talet. Den största delen, ca 2 100 st, utgjordes av liturgiska handskrifter, därav 777 missalen, 409 breviarier, 212 gradualen, 240 antifonarier, 208 sekventionarier, 86 lektionarier och 43 psalterier. Till detta kom 99 bibelhandskrifter. En viktig grupp var också de sammanlagt 142 teologiska handskrifterna, innehållande verk av bl a Thomas av Aquino och magister Mathias (bd 25), den heliga Birgittas förste biktfader och kanik i Linköping. Ett stort antal handskrifter, 474 st, var juridiska samlingsverk och böcker av olika juridiska författare. En blandad grupp utgjordes av 66 codices med olika filosofiska, naturvetenskapliga och medicinska arbeten av bl a Aristoteles och Hippokrates samt encyklopediska verk av Vincendus Bellovacensis, Bartholomeus Anglicus och Petrus Berchorius.

Syftet med fragmentundersökningen var från början att publicera det slutbearbetade materialet i kataloger, i viktiga fall i form av editioner. I undersökningens arkiv finns korrektur till två kataloger över de juridiska handskrifterna samt manus till en katalog över sekventionarier; brist på medel gjorde att ingen av katalogerna gick till tryckning. Också andra utkast till editioner finns bevarade, bl a rörande ett missale skrivet i England omkr år 1000 (med signum Mi 1 i CCM). S utarbetade 1959-65 den viktiga editionen av Graduale Arosiense, tryckt för Västerås stift, en utgåva som helt rekonstruerades av blad i fragmentmaterialet. Hon utgav även det s k Vallentunakalendariet (1945), ett fragmentariskt bevarat missale från Vallentuna kyrka, och svarade också för en kommenterad utgåva av Erik den heliges legend i ett stort verk om nationalhelgonet 1954. 1972 publicerade S tillsammans med Oloph Odenius en populärvetenskaplig version av Sigfridsmässan.

Vid sidan av utgivningsverksamheten ägnade S sig åt ett omfattande författarskap med anknytning till medeltida kyrkohistoria och liturgihistoria. I boken Birgitta och hennes uppenbarelser (1940) redovisade hon bl a ett viktigt fynd av ett tidigare okänt fragment av Revelationerna. I en rad uppsatser, ofta samlade under rubriken Smärre liturgiska bidrag, presenterade hon fynd från undersökningen. De sv stiftens äldsta liturgiska bruk ägnade hon flera olika studier: Västerås stift 1932 och 1951, Skara 1928, 1931, 1935 och 1952, Strängnäs 1932, 1935 och 1948 samt Linköping 1937 och 1943. Flera specialstudier gällde de i Sverige etablerade klosterordnarna: cistercienserna, dominikaner-na, franciskanerna och johanniterna samt den sv birgittinorden. S svarade också för ett antal lexikonartiklar om sv helgon: Erik, Eskil, Elin från Skövde, Henrik den helige och Sigfrid.

Det stora juridiska materialet presenterades 1949 för utländsk forskning i uppsatsen Canon Law in manuscripts from medieval Sweden, och S inbjöds också att presentera materialet vid en internationell kongress om kanonisk rätt 1965. De teologiska verken behandlades i uppsatsen Latinsk litteratur i det medeltida Sverige (1940), de medicinska i Medicinsk lärdom i det medeltida Sverige (1951) som också byggde på handskriftsstudier i UUB. I uppsatsen Al Zarkali in Schweden (1954) redovisade S de fåtaliga fragmenten med astronomiskt innehåll. För en bredare publik visades fragmenten på tre olika utställningar på Historiska museet i Sthlm 1947,1960 och 1964, för vilka S även skrev utförliga kataloger.

Som en motvikt, som S själv formulerade det, till det mödosamma fragmentarbetet ägnade sig S åt studier i orientaliska språk, särskilt tibetansk kultur, språk och religion. Tillsammans med en väninna, med dr Ruth Svensson, företog hon under 1950- och 1960-talen långa resor till Nepal, Indien och Burma. Under resorna, som hon skildrade i två reseberättelser, studerade S nordbuddistisk litteratur och tibetanskt klosterliv och lyckades också förvärva flera viktiga buddistiska handskrifter och kultföremål till Statens etnografiska museum. Hon publicerade flera vetenskapliga uppsatser i ämnet, och blev enligt orientalisten prof Bernhard Karlgren en framstående expert på tibetansk kultur och tibetanskt språk.

S:s stora forskningsinsats, undersökningen av den omfattande fragmentsamlingen, som hon kallade Nordeuropas största medeltida bibliotek, uppmärksammades kanske mera internationellt än i Sverige. Hon medverkade i en stor edition av Thomas av Aquinos verk, inbjöds till bl a tyska universitet, samarbetade nära med experter i de nordiska länderna och förde en omfattande internationell korrespondens. För det komplicerade arbetet med fragmenten, som hon själv liknade vid en arkeologs trägna arbete, fick hon inte alltid ett riktigt erkännande i Sverige. S erhöll dock ett hedersdoktorat i teologi vid UU. Det omfattande fragmentmaterialet har först på senare tid böljat användas inom sv forskning. Hennes insatser för att öka kännedomen om den medeltida bokliga kulturen i Sverige kan knappast överskattas.

Författare

Jan Brunius

Arkivuppgifter

Papper efter S i Etnografiska museet, Sthlm. - Brev från S i LUB (bla till B Hildebrand o P E Liljeqvist samt många till LWeibull) o i UUB (bl a till A Adell o J Nordström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Innere Ursachen des Niederganges Schwedens im 17. Jahrhundert. [Wien 1922.] Fol [maskinskr]. 63 bl. [Akad avh, Wiens univ.] - De medeltida kalendarierna från Skara (Scandia, bd 1, 1928, Lund, s 281-291). - Växjö stifts tillkomst och älsta förhållanden / Breviarium Lundense 1477 (ibid, 2, 1929, s 275-284). - Den helige Sigfrid. 1. Akad avh ... Lund 1931. 188 s, 3 pl-bl. - Eskil, Botvid och David. Tre sv helgon (Scandia, 4, 1931, s 102-114). -Smärre liturgiska bidrag, 1-2, 3-4, 5-7, 9,10, 11, 12-14, 15, 8 (NTBB, årg 18-20, 22-24, 26, 31, Sdilm, 4:o: 1931, s 268-273, 1932, s 117-121, 1933, s 31-41, 1935, s 227-246,1936, s 96-108, 1937, s 40-51,98-110, 1939, s 23-27, 1944, s 25-34). - Växjö stifts biskopar intill år 1287 (PHT, årg 32, 1931, Sthlm 1931-32, s 177-187). - Strängnäs stifts kalendarium under medeltiden (NTBB, 19, 1932, s 81-106). - Smålands kristnande (SvD 1932, 24/4, s 13). - Medeltida pergament på Gotland (Gotländskt arkiv. Meddelanden från Föreningen Godands fornvänner, vol 5, Visby 1933, s 11-19, 1 pl-bl). - Den heliga familjen i revelation och liturgi. Ett bidr till kännedomen om birgittinsk tankevärld o birgittinskt inflytande (Samlaren, N F, årg 4, 1933, Upps, s 107-121). - Undersökningen av medeltida svenska bokfragment (Scandia, 6, 1933, s 103— 115). - Sveriges kristnande. Från verklighet till dikt. Sthlm 1934. 230 s, 1 pl-bl, 1 tab. - Franziskanische Ele-mente im mitielalterlichen Kult Schwedens. 1-2 (Franziskanische Studien, Quartalschrift, Jahrg 24, 1937, Werl in Westf. 1937, s 59-86, o 25, 1938, s 65-88, 134-161). - Stundengebet und Heiligenverehr-ung im Magdelenenkloster zu Riga (Beiträge zur Kunde Estlands, Bd 21, Tallinn 1937-38, [omslj s 12-26, 2 pl-bl). - Erik Plovpenning, St. Wenzel und das Nonnenkloster zu Reval (ibid, s 123-146). - Ein Kartäuserbrevier in Västerås (NTBB, 25, 1938, s 234-242). - Birgitta och hennes uppenbarelser. Lund 1940. 238 s, 5 pl-bl. - Latinsk litteratur i det medeltida Sverige (Lychnos, 1940, Upps s 55-72). - En medeltida brevuppteckning (Östergötlands fornminnes-och museiförening, Meddelanden 1939-1941, [omsl: Festskrift till Karl Tiselius,] Linköping 1941, s 83-92). - En latinsk variant av Birgitta-revelationer (Samlaren, N F, 22,1941, s 164-171). - "Vallentunakalendari-et" (Julhälsning till församlingarna i ärkestiftet, årg 27,1941, Upps, s 18-27).-En påvebulla i Sigtuna (Si-tune Dei, Sigtuna fornhems årsbok, [årg 1,] 1942, Sigtuna, s 81-84). - Källforskning och stilinlevelse (Forn-vännen, årg 37, 1942, Sthlm, s 409-419). - Trois légendes de Saint Sigfrid (Analecta Bollandiana, T 60, 1942, Bruxelles, s 82-90). - La culte en Suéde de Sainte Brigide 1'Irlandaise (ibid, 61,1943, s 108-115). - Om munkar, mässor och mirakler (Meddelanden från Norra Smålands fornminnes- och Jönköpings läns hembygdsförbund, 16, 1943, Jönköping, s 81-93). - Exempel och legend. Ett bidrag till traditionsbildningen i Linköpings stift (NTBB, 30, 1943, s 61-74). - Beiträge zum Mittelalterlichen Kuldeben (Ephemerides liturgicae, analecta historico-ascetica, Commentarium cura et studio presbyterorum con-gregationis missionis [omsl:] anno 58 (N S 18), 1944, Roma, s 50-87, 2 pl-bl). - Om klosterkult och klosterliv på Gotland (Boken om Gotland, Minnesskrift d 1, Visby 1945, 4:o, s 420-440). - Inledning (Liber ecclesiae Vallentunensis. Utg av T Schmid, Sthlm 1945, 4:o, s 9-47). - Medeltida skrift i Sverige. Tillfällig utställning ... vägledning. Sthlm 1947. 26 s. (Tills med M Rydbeck; Statens hist museum.) - Om Sigtunabrödernas böcker och böner (Situne Dei, 5/6, 1946-1947, tr 1947, s 45-82). - Om det medeltida fromhetslivet (Strängnäs stift i ord och bild, Sthlm 1948, 4:o, s 51-80, 1 färgpl). - Medeltida latinsk litteratur. Föredr hållet efter K Vitterhets historie o antikvitets akademiens sammanträde d 4 mars 1947 (Fornv, 43, 1948, s 315-332). - Förbönslängder från det medeltida Sverige (KÅ, årg 48, 1948, Upps ... 1949, s 211-223). - Sankt Sigfrid och missionen (Skara stift i ord och bild, Sthlm 1949, 4:o, s 51-64). - Un achat de livrés de Thomas évéque de Finland (t 1248) (Archi-vum Fratrum praedicatorum, vol 19, 1949, Romas, s 383-387). - Rester av gudstjänstböcker i Orsa och Ore (Orsa, en sockenbeskrivning ... under red avj Boéthius, d 1, Sthlm 1950, 4:o, s 593-602). - The life of Milaraspa in a picture series (Ethnos, vol 15, 1950, Sthlm, s 74-94). - Canon Law in manuscripts from medieval Sweden (Traditio, studies in ancient and medieval history, thought and religion, vol 7, New York 1949—51, s 444-449). - Drag ur medeltidens fromhetsliv (Västerås stift i ord och bild, Sthlm 1951, 4:o, s 43-70, 1 färgpl). - Bil. D. Namn och namnlängder i medeltida pergamentsfragment (UUÅ 1951: 9. Språkvetenskapliga sällskapets i Uppsala förhandlingar, Acta Societatis linguisticae Upsaliensis, [bd 6: 3,] jan. 1949 - dec. 1951, Upps 1951, s 53-61). - Medicinsk lärdom i det medeltida Sverige (Fornv, 46, 1951, s 309-339). - The cotton-clad Mila. The Tibetan poet--saint's life in pictures. Sthlm 1952.4:o. 126 s, 25 pl-bl. (Reports from the scientific expedition to the north--western provinces of China under the leadership of Dr. Sven Hedin, The Sino-Swedish expedition, 8, Eth-nography, 5 = Publication 36.) - En bönbok från Vadstena kloster (T Schmid o E Nygren, En bönbok ... Tvenne uppsatser om en år 1950 nyupptäckt handskrift, Sthlm 1952, s 11-30, 1 försättspl i färg o 5 facsi- milpl, inhäftade). - När Värmland och Dal kristnades. Några synpunkter (Karlstads stift i ord och bild, Sthlm 1952, 4:o, s 25-50). - Högtidsdagar och gudstjänstböcker i det medeltida Sverige (Katolska kyrkan i Sverige, huvudred: J S Granlund, Gbg 1953, 4:o, s 119-129). - Mystiken (ibid, s 195-202). - Svenska vallfärder och pilgrimsmål under medeltiden (ibid, s 241-249). - Das Osterspiel in Schweden. Ein Beitrag zur Geschichte des "Quem queritis" im Mittelalter (KÅ, 52, 1952, tr 1953, s 1-14). - A Tibetan passport from 1714 (Reports from ... The Sino-Swedish expedition, 8: 6 = Publ 38. Contributions to ethnography, linguistics and history of religion, Sthlm 1954, 4:o, s 59-66, 1 pl-bl). - Erik den helige i liturgien (Erik den helige. Historia • kult • reliker. Studier utg under red. av B Thordeman, Sthlm 1954,4:o, s 155-171, 2 pl-bl). - Milch von den Sternen. Ein Beitrag zum Sternglau-ben in Tibet (Orientalia Suecana. Edenda curavit E Gren, vol. 3, Upps 1954, s 36-39). - Al Zarkali in Schweden, ein Beitrag zur Kenntnis der mittelalterli-chen Sternkunde (Classica et mediaevalia, revue da-noise de philologie et d'histoire, vol 15, 1954, Khvn, s 253-258). - Svenska sekvenser (Fornv, 49, 1954, s 211-225). - Albertus-Magnus-Fragmente in Schweden (Beiträge zur Geschichte der Philosophie und Theo-logie des Mittelalters Supplementband 4. Studia Albertina, Festschrift fur Bernhard GeyerMönster 1955, s 30 f). - Funfundachtzig Mahasiddhas. Vorläufi-ge Orientierung (Ethnos, 20, 1955, s 103-121). - On the tracks of Milaraspa (ibid, s 199 f; även i utvidgat särtr: In the wake of Milaraspa, s 199, 199 a, 200, 200 a). - Tantrisk mark. Sthlm 1956. 103 s, 13 pl-bl. - Ka-lendarium och urkundsdatering (Samlingar och studier utg av Svenskt arkivsamfund, 1. Archivisdca et mediaevistica Ernesto Nygren oblata, Sthlm 1956, s 348-365). - The eighty-five siddhas. Sthlm 1958. 4:o. 171 s, 1 färgpl, Pl. I-XVU. (Reports from ... The Sino-Swedish expedition, 8: 7 = Publ 42.) - "Buddhas ögon" vakar över alla. Kinesiska byggnadsstilen har sitt ursprung i Nepal (DN 1958, 28/6, s 5). - Buddhas vägar. En reseberättelse från Tibets gränstrakter. Sthlm 1959. 93 s, 10 pl-bl, 1 kartbl. - Lag och rätt i det medeltida Sverige. Tillf utställn ... anordnad av Me-deltidsavd vid Statens hist museum o Vitterhetsakademiens Undersökning av medeltida pergamentsomslag m. m. Sthlm 1960. 1 pl-bl, 43 s. (Tills med O Odenius.) - Lamaismus (Die Religion in Geschichte und Gegenwart, Handwörterbuch fur Theologie und Religionswissenschaft, 3., völlig neu bearb Aufl, Bd 4, Tübingen 1960, 4:o, sp 211-213). - Det medeltida tryckta västeråsgradualet (Svenskt gudstjänstliv, Laurentius Petri sällskapets årsbok, årg 5, [omsl,] 1960, Upps, s 8-10). - Saviours of mankind. [l]-2. Sthlm 1961-64. 4:o. (Reports from ... The Sino-Swedish expedition, 8: 9-10 = Publ 45-46.) 1. Dalai Lamas and former incarnations of Avalokitesvara. 1961. 48 s, 1 färgpl, 19 pl-bl. 2. Panchen Lamas and former incarnations of Amitayus. Appendix: G Montell: Sven Hedin and the Panchen Lama [s 91-102]. 1964. 102 s, 1 färgpl, 5 pl-bl. - Tibet ... 1. Religionsgeschichtlich (Die Religion in Geschichte und Gegenwart 6, 1962, sp 883 f). - Turning the wheel of the law (Eth- nos, 27, 1962, s 7-13). - Problemata (Fornv, 58,1963, s 174-190). - Dikt och ton i det medeltida Sverige. Tillf utställn. Sthlm 1964. 40 s, 2 pl-bl. (Tills med O Odenius; Statens hist museum.) - Ein Birgittinisches Fragment (Classica et mediaevalia, 25, 1964, s 316-319). - Manuscripts of Canon lawfrom medieval Sweden (Proceedings of the Second international congress of medieval Canon law, Boston College 12-16 August 1963, Rome 1965, s 93-98, 4 pl-bl). - Masters of healing, 1 (Bulletin of Tibetology, vol. 2, no. 3, Gangtok, Sikkim, 1965, s 5-10, 1 pl). - Shamanistic practice in Northern Nepal (Scripta Instituti Donner-iani Aboensis 1 [omsl]. Studies in shamanism. Based on papers read at the Symposium on shamanism held at Åbo on the 6"'-8,h of September 1962. Ed by C-M Edsman, Sthlm 1967, s 82-89). - Från Värnhem eller Gudhem? Ett medeltida cistercienserpsalterium (Fornv, 62, 1967, s 166-182; tills med O Odenius). -Mons Dei in Sweden. Two Cistercian manuscripts (ibid, 63, 1968, s 109-116). - Aus der liturgischen Ver-gangenheit Schwedens (KA, 69, 1969, s 16-36; tills med O Odenius). — Alf Onnerfors, Die Hauptfassung-en des Sigfridsoffizins ... [recension] (Västergötlands fornminnesförenings tidskrift, d 6 (= h 7), Skara 1969, s 57-59; även sep, 3 s). - The cult of the archangel Mi-chael in Sweden (Millénaire monastique du Mont Saint-Michel, T 3, Paris 1971, s 495-503,1 pl-bl). - Sigfridsmässan, utg av S:t Sigfrids Gille. Växjö 1972. 30 s. (Tills med O Odenius.) - Two Milaraspa-scrolls in Munich (Ethnos, 37,1972, Sthlm, s97-102).-Nekrologer i Ethnos 1959-60, 1963; recensioner även i: Man, a monthly record of anthropological science, 1953, London, 4:o, Ethnos 1957-59, 1962,1964,1968, 1972, France-Asie, 1962, Paris, Fornvännen 1969, Artiklar i; SBL; Elin från Skövde (13, 1950), Eskil, engelsk biskop (14, 1952), Henrik den helige (18, 1971); Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid Erik den helige (4, Malmö 1959), [Helgener:] Sverige (6, 1961), Lasarus o Legendarium ... Sverige (10, 1965), Sigfrid (15,1970), 2. opl: Kulturhistorisk leksikon for Khvn 1981-82.

Utgivit: C Brentano, Das Märchen von Gockel, Hin-kel und Gackeleia. Lund 1926.136 s. (Tills med Signe Johansson; Deutsche Bucherei fur die studierende Ju-gend Schwedens, 6.) — [Carl R. af Ugglas, Till den medeltida bronsgjutningens historia i Sverige ...,] Bilaga ... Kontrakt mellan påvlige protonotarien Antonius Mast samt... köpmannen i Mecheln ... och klockgjuta-ren i Mecheln ... (VHAAH, d 55 = Antikvariska studier, 1, Sthlm 1943, s 123-127, [anon:] Zusammen-fassung s 128-137). - Liber ecclesise Vallentunensis. Sthlm 1945. 4:o. 134 s, LIV s pl. (VHAA.) - Erik den heliges legend på latin, fornsvenska och modern svenska (Erik den helige. Historia • kult • reliker. Studier utg under red. av B Thordeman, Sthlm 1954,4:o; S "utredigerat" s IX-XVII o övers s XIII-XX). - Gra-duale Arosiense impressum. 1/2, 3, 4 [utg i fascikel 1/5, 6, 7]. [Burträsk] 1959-65. (Laurentius Petri sällskapets urkundsserie 7.) 1. De tempore et de sanctis [1959-61] / 2. Sequentiae etordinarium [1962-63]. 1959-63. 1 färgpl, 452 s faksimil. 3. Supplementa. [1964.] XXXIV, (20) s faks. 4. Efterskrift och register. [1965.] 95 s, 4 pl-bl.

Översatt: G Wittrock, Gustav Adolf, Stuttgart 1930, 391 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 30 okt 1925, nr 24, 9 dec 1927, nr 24, 3 jan 1930, nr 1, o 4 jan 1940, nr 1; Jusdtiedep:s konseljakter 3 juni 1927, nr 36; Undersökn:ens av medeltida pergamentsomslag arkiv; allt i RA. V Gödel, Från min bibktid, 1,1 g 17 a, KB. RAÄ-Statens hist museers ämbetsarkiv 3, personaldossierer, ATA. U Hammar, T S som forskare inom tibetansk buddhism ... C-uppsats ... UU ht 1982, Etnogr museet, Sthlm. B Lindencrona, Undersökn:en av medeltida pergamentsomslag, otr PM 1984, Utbildn:dep, Regeringskansliets arkiv o dokumentcenter.

N A[hnlund], rec av S:s Den helige Sigfrid, 1 (HT 1934); J Brunius, Medeltida böcker i fragment: en översikt över pergamentsomslagen i RA (NTBB 1993); B Dahlström, rec av S:s Birgitta o hennes uppenbarelser (KÅ 1940); Helgerånet: från mässböcker till munkepärmar, ed K Abukhanfusa, J Brunius o S Benneth (1993); J A Hellström, Vägar till Sveriges kristnande (1996), s 56 ff; U Hammar, Bibliography of T S (Wiener Studien zur Tibetologie und Buddhismuskttnde: Bulletin of the Csoma de Köras symposium, 1984/88, 1-2, s 113-117); E Lönnroth, Minnesord över bortgångna led:er i SkS 1967-1980 (1985); MRA 1929-66; RA:s beståndsöversikt, 4. KA (1995); Sv medeltidsforskn idag: en forskn:översikt, ed G Dahlbäck (1987), s 94 ff o 104; Utredn ang sambandet mellan VHAA samt RAA o Statens hist museum (Utbildn:dep DsU 1969:2, 1969), s 97-110; VHAAÄ 1968-73.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Antonie (Toni) E M Schmid, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6390, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Brunius), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6390
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Antonie (Toni) E M Schmid, urn:sbl:6390, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Brunius), hämtad 2024-04-20.