Meriter

Schroderus, Ericus Benedicti, f omkr 1575 trol i Nyköping, d sommaren 1647 där. Föräldrar: borgmästaren Bengt Nilsson Skräddare o Anna Andersdtr. Inskr vid univ i Marburg, Tyskland, 13 nov 98, mag där 20 jan 99, skolmästare i Nyköping 8 jan 04, lärare åt hertig Karl Filip 12 jan 08, korrektor vid kronans större tryckeri i Sthlm 16 jan 12, husgerådsskrivare vid Sthlms slott 19, k translator 15 maj 22, k tillstånd att upprätta eget tryckeri i Sthlm 10 mars 30, flyttat till Nyköping senast 45.

G 1) senast 1615 m Elisabet Joensdtr; 2) 3 febr 1633 (–1640) i Sthlm, Nik, m Elisabet Krolle, levde 1640 (SRP 8, s 496; Svea hovrätt, huvudarkivet B II a:15); 3) senast 1641 m Kelin Toresdtr (Tolsdtr), levde nov 1655, tidigare g m tullnären Börje Börjesson (Svea hovrätt, huvudarkivet, E VI a 2aa:97o 155).

Biografi

Som son till borgmästaren i Nyköping förekommer Ericus S i hertig Karls räkenskaper redan när han som ung pojke spelade på prins Gustav (II) Adolfs barnsöl. Hela hans bana skulle vara beroende av k välvilja och delvis ett utflöde av den position brodern Johan (Skytte) kom att intaga. Han följde denne i spåren genom studier i Marburg, främst i matematik. Preses för hans avhandling var en annan betydelsefull kontakt, blivande hovkanslern Nils Chesnecopherus (bd 8). Från 1604 och troligen fyra år framåt var han skolmästare i hemstaden. När Johan Skytte, som tidigare varit lärare åt de k kusinerna Gustav Adolf och Johan, blev huvudlärare för prins Karl Filip engagerades S som dennes lärare i läsning och skrivning.

1612 utsågs S till korrektor över kronans tryck med tillägget att låta översätta sådant som kunde anses nödvändigt; huruvida uppdraget primärt var inriktat på bibeltrycket eller om det hade generell innebörd är ovisst. Tillsammans med denna syssla tycks S senare även ha fungerat som husgerådsskrivare och slottssekreterare på Sthlms slott. Han blev också 1613 husägare i staden, till en fastighet han senare skulle processa om rätten till. 1616 fick han ett särskilt anslag av tullen att utgå så länge han lät "nyttiga böcker utkomma till undersåtarnas och särdeles ungdomens gagn". När han utnämndes till k translator var uppdraget att årligen översätta och låta trycka 400 ark - 3 200 s i kvarto. Det skulle ske på egen bekostnad men med ersättning från den s k bibeltryckstunnan, som ursprungligen anslagits till 1618 års bibel, ett åtminstone i teorin oerhört stort anslag. Avsättningen av böckerna underlättades genom förbud mot eftertryck.

Även om S aldrig kom att prestera det årliga antalet ark blev resultatet ändå imponerande. Troligen stod han för fler trycksidor än vad som under 1500-talet sammanlagt tryckts i landet. Ett fyrtiotal översättningar är kända, flera av dessa mycket omfattande, men antalet kan ha varit större; åtminstone nämner S själv vid flera tillfällen ytterligare titlar av bl a Luther och 1646 talar han om bortåt 60 "nyttige materier".

Två målsättningar gick hand i hand i S:s verksamhet, som var en direkt spegling av den tidiga stormaktens ideologi, den götisk-monarkistiska och den didaktiska; i båda fallen var brodern Johan den ledande ideologen. Tendensen är märkbar i den första översättning som kan tillskrivas S, den engelske kungen Jakob I:s Regium donum (1606), försedd med ett vältaligt program för översättarverksamhet. S jämför sv språkets tillbakaträngda situation med förhållandet i Tyskland, där all god litteratur fanns i översättning. I valet av denna titel fanns politiska-religiösa motiveringar men också de tankar om furstemakten och furstens förhållande till undersåtarna som brodern nyligen givit uttryck för i sin studieplan för Gustav Adolf. Ytterligare en furstespegel kom 1616, F Pacianus' Discursus politicus: fursten var förbunden med Gud, han måste följa lagen och omge sig med goda rådgivare. I nära samband med den pågående diskussionen om maktfördelningen stod översättningen av Philippe de Comines' arbete i fransk historia, som tidigare ingått i den blivande kungens utbildning.

Åtskilliga skrifter kan hänföras till den historisk-politiska genren. Hemming Gadhs (bd 16) föregivna polemiska oration mot danskarna framstår tydligt som ett led i propagandan under Kalmarkriget. S återkom till detta tema långt senare i Huitfeldts krönika om Kristian II, där han angav syftet med översättningen vara att dra lärdom av historien, så att svenskarna måtte be Gud bevara deras land från främmande styre. Den mest omfattande produkten på detta område var Livius' romerska historia, som ställde fram ett dygdeideal att sträva mot; översättningen var troligen en följd av Gustav Adolfs höga uppfattning om dennes verk. Den utarbetades med hjälp av Aegidius Girs (bd 17), verksam vid hovet för att göra adelns utbildning mer i takt med tiden. Störst betydelse hade otvivelaktigt S:s översättning av Johannes Magnus' krönika. Här uppgav han i dedikationen att kungen skulle ha uppmanat honom att ta sig an detta verk som visade att svenskarnas historia var betydligt äldre än många påstått. Krönikan bör ses som ett led i den medvetna strävan att stärka den sv självkänslan. När S 1627 erhöll titeln historicus är det osäkert om detta skall ses som mer än en titelförbättring; det innebar ingen förändring eller utvidgning av hans uppdrag.

Mellan de stora företagen är också att notera smärre produkter vilka, utan att frångå kravet att vara "nyttiga", kunde ge S säkra inkomster. Under tiden före utnämningen till translator och i avsaknad av regelbundna inkomster var flera av hans företag förlagsspekulationer. Antagligen var han i vissa fall sin egen förläggare och saluförde också sådana titlar som den under seklet mycket populära Tolf andelige betrachtelser av P Kegelius.

1630 erhöll S rätt att inrätta tryckeri, detta med motiveringen att han hade svårt att finna tryckare för sina arbeten; förbudet mot eftertryck upprepades och han tillades formlig censurrätt över allt som avsågs att tryckas i Sthlm. Spår av tillämpningen av detta som det ansetts första censurstadgande saknas, men prästerskapet i Sthlm hade åtminstone vid något tillfälle anledning att klaga över att det utkom underhaltig litteratur. Inrättandet av tryckeriet kan möjligen ses som resultatet av ett sämre förhållande mellan S och stadens tryckare. Ignatius Meurer (bd 25) hade som en av de främsta av dessa tidigare stått nära S och bl a uppträtt som dennes rättegångsombud. Från 1635 fram till dess rådet avgjorde målet fem år senare var han emellertid inblandad i den skilsmässoprocess S förde med sin hustru, som han anklagade för att ha varit otrogen med Meurer. Detta ger också relief åt Meurers ordrika klagomål från 1640-talet beträffande ett nytryck av Kegelius, som S sökt hindra. Meurer klagade över att S inte längre uppfyllde sina förpliktelser, att han anlitade okunniga tryckare, sålde sina böcker alltför dyrt och att han mottagit flera tusen dlr av sådana han dedicerat sina verk till.

Det viktigaste arbetet från det egna tryckeriet var L Osianders kyrkohistoria i tre foliovolymer. Arbetet med denna var också skälet till att S även efter Gustav II Adolfs död fick behålla anslaget från bibeltryckstunnan. Efter flera besvär av prästeståndet bortföll det 1637, och han var därefter huvudsakligen hänvisad till inkomster från försäljningen, något han inte försummade att påpeka i sina dedikationer. I den 1641 publicerade Kors-schola kunde S ta bokens genre som förevändning för att berätta om alla de prövningar han genomgått. Han erhöll dock 1640 av förmyndarregeringen ett engångsbelopp och 1644, med hänvisning till den pågående översättningen av den mycket omfattande Carios krönika, kyrkotionde motsvarande 100 tunnor spannmål gällande under ett par år. Han hade beklagat sig över att han inte kunde slutföra tryckningen av krönikan av brist på papper. Även om indragningen av medlen föregrep utvecklingen skulle S:s roll ha blivit överspelad när utbildningspolitiken tog nya vägar; behovet av utbildade administratörer var inte längre skriande men framför allt hade fackutbildningen överförts till universiteten, varför behovet av kvalificerad översättningsverksamhet minskade.

Redan 1640 undertecknade S en skrivelse i Nyköping, och han hade genom sin sista hustru ekonomiska bindningar till staden; han processade och förlorade mot storköpmannen Joakim Danckwardt (bd 10) beträffande hennes inkomster från stadens kvarntull. Senast 1645 flyttade han definitivt sitt tryckeri dit och sålde det ungefär samtidigt till Amund Grefwe (bd 17). Ekonomin var vid denna tid dålig, vilket framgår av publiceringen av Baylys Praxis pietatis, där han tvingades sälja förlagsrättigheten men kompenserade sig genom att dedicera arbetet till 48 namngivna personer. Från Nyköping skulle åtminstone två översättningar utkomma under hans livstid, en av dessa den viktiga Arndts Paradis lustgård, som under hela seklet kom att utöva stort inflytande på fromhetslivet och där S i förordet elegant balanserar Arndts känslomättade mystik mot sv lutheranism. Carios världshistoriska krönika hade länge legat färdig i manuskript men utkom först efter S:s död med hjälp av änkan och sonen Bengt.

S använde genomgående sina dedikationer för att kommunicera med läsarna i syfte att inpränta betydelsen av att just detta verk blivit översatt. Den första översättningen dedicerades till kungen, och medlemmar av kungafamiljen figurerar i flera, men utmärkande för S är att han vände sig till så väl korporationer som löst sammansatta grupper - en definierad krets ämbetsmän, hovrättens ledamöter eller hustrur till högre ämbetsmän. Det kan inte uteslutande ha varit fråga om att maximera inkomsterna eller att vidga de egna förbindelserna utan också om att göra större grupper medvetna om vikten av översättningspolitiken.

Med hänsyn till spridningen av S:s verk bör hans inflytande på tidens språk ha varit betydande, något som endast undersökts beträffande metriken. Pressad av sitt stora pensum kunde han ibland göra sig skyldig till slarv och nödlösningar, men troligen efter tyska förebilder var han föregångare vad gällde versaccenten genom att inte bara använda ordens lexikala accent utan även deras prosodiska.

Författare

Anders Burius

Tryckta arbeten

Översatt: (James I av England,] Regium donum eller Konungzlig förähring ... Jacobi, then förste ... ko-nungj Engeland,... hvilken H. K. Mayst. sin äldste son ... hertigh Henrico haf\'er tilskrifvit. Sthlm 1606. (38) s, 77 bl. [Nya utg med samma tryckår: 1660-talet.] (32) s, 76 bl. [Efter 1678.] (24) s, 76 bl. -J Sleidanus, Een kort och ganska nyttigh historia om the fyre högste och förnemligeste regementer vthi verldenne, hvil-ke elliest kallas monarchier, nembligen thet babyloniske, persiske, grekiske och romerske ... Sthlm 1610. 4:o. (8), 278, (14) s. - H Gadh, En sanfärdigh oration och trogen förmaning, som vtaf... Hemming Gadd ... för ett hundrade åhr sedan är proponerat och fram-stält vorden vppå latijn: theruthinnan the danskes il-fundige lister och practiker ... affmålade varde ... vthtålkatafE. S. [Sthlm 1611.] 4:o. (63) s. [Sign.] [Ny utg:] ... öfver ett hundrade ... [1644?] 4:o. (43) s. - L Jacobi Northusianus, Ett christelighit och liuflighit tröstbreef, huruledes och livar medh sigh en Christen vnder kors och bedröfvelse trösta skal ... Sthlm 1611. 24 s. [Omtr:] Ett christeligit och liufligit tröst-breef... (Torbern Olai, Solatium viduarum & pupillorum ... tå Erick Nilszon Drakenbärg ... bleff ledsagat til sitt hvij-lorum i Sånhulta kyrckia, Gbg [1669], s [53-116]). -Grundeligit försvaar vthöfver the fyre tvistighe aruk-lar, emellan oss och calvinisterna, såsom är: Om then helge natvarden, om Christi person, om thet h. dopet, och Gudz eviga försyyn. Såsom the ... vtaf the förnem-lige theologis, Martino Miro, Georgio Mylio, Aegidio Hunnio, Burckhardo Harbardo, Josua Lonero, och Wolffgango Mamphrasio ... vordo författade och framstälte. Vthtolckade aff Erico Benedicti N. S. Sthlm 1612. (32), 393 s. - [A Gravelius, Z Brendel, B Gualtherus o M Wolpius,] Berättelse om Wolfgangi Ratichii [Ratke] Didactica eller lärekonst, therutin-nan han vijsar och ledsagar vngdomen, på hvadh sätt han ... med en hast förvtan tvång och förtreet, kan lära och författa tungomålen. Stält och skriffuin vtaff några professoribtis vthi vniversitetet Jena ... Såsom och ... [C Helwich o JJunge,] Een kort berättelse någ-re professorum uthi universitetet Giessen, om samma materia ... Sthlm [1614]. (71) s. - A [de] Guevara, Hof-folcks väckiare, theruthinnan medh monge herli-ge lärdomar och märkelige exempel beskriffues och affmålas, hurulunda en hofperson sig emot hvar och en skal förholla... Sthlm 1616. (8), 356 s. -FPacianus, Discursus poliucus, de vero iustoqve principe. Thet är: Huru en furste sitt land och folk ... regera och styra skal... Sthlm 1616. (14), 411 s. - G am Walclt [von Wald / Amwald], Rättegångs oordning, hvarutinnan förhandlas och tilkenna giffs, huru then ledhe Sathan igenom dommarenar, kärande och svarande, advoca-terne, processatorerne, vitnen och andre slijke rättegångs personer, vnderstundom suchtar och åstadkommer myken oreda. [Sthlm] 1616. 4:o. (8), 88 s. [S 75-88: Någre almennelige regler, ther en domare skal sigh aldeles effter rätta (tillskr Olaus Petri, här 1. ggn tr).] På nytt öffuerseed och publ [Sthlm] u å [föret undert 1619]. D:o Sthlm 1619. 92 s. [S 76-92: Någre ...] - Christelige och gudelige böner, stälte för harvande qvinnor til at bidia både för och efter, jämväl och emädan the vti barnsnöden stadde äre. Försvenskade af E. S. Sthlm 1617. (108) s. [Föret.] - P Kegelius, Tolf andelige betrachtelser, hvaruthinnan författas ganska härlige och tröstrijke böner ... Sthlm 1617. (15), 560, (14) s. [Ny uppl] 1620. [Nya utg:] Tolff... 16[28-]29. (16), 563, (12) s. 1635. (16), 734, (15) s. 1642. (16), 590, (9) s. [Även graverad titel.] 1642. 621, (10) s. [Med förtit o grav tit: The tolff andelige betrachtelser: såsom ock evangelia och epistler... sampt konung Da-vidz psalmer och andelige vijsor.] 16[51-]52. 445, (11), 174, 250 s. [Bilagorna med titelbl 1651. Annan utg:] 1652. (16), 495, (9), 262, (8) s. [Senare med grav dt o 12 kopparst:] 1667. 426, (13), 403 s. 1670. 426, (13) s. 1677.426, (13), 403 s. [Även:] 425 s. 1682. 426, (12), 258, 332, (10) s. [Även:] 426, (12), 425, (7) s.-G Cognatus [Cousin], Hvszdräng. Om tiänarnas plicht emot sine herrar och hvszbönder ... Theslijkes S. Bernhardi [av Clairvaux] Epistel om hvszsorg ... Sthlm 1617. (16), 96 s. [Ny uppl:] Hvsdräng, thet är Om en from tienares kall och embete ... 1683. (20), 117 s. - L Hutterus, Compendium locorum theologi-corum. Hvaruthinnan then christelighe tronnes artiklar ... kortelighen blifva författade. Sthlm 1618. (15), 444 s. - Kort berättelse, om the förnemligste orsaker, hvarföre Gudh esomofftast plägar heemsökia land, städher och folck, och vthi synnerheet sine egne, med margehanda olycko aff krijgh, pestilentie och dyyr tijdh ... Sthlm 1618. (127) s. -Johannes Magnus, Svea och Götha crönika hvaruthinnan beskrifves, icke allena the inrikis konungars lefverne och namnkunnige bedriffter ... vthan och the vthländske göthers lofli-ghe regimente och store mandom, som the på många ortar vthöfver vijda verlden, och särdeles vthi Hispa-nien och Italien bedrifvit hafve ... Sthlm 1620. Fol. (8), XVI, 663, (27) s. -M Neander, Menniskle spegel, thet är: Om menniskian för fallet, efter fallet... Om then evigha glädien ... Om helffuetit ... Sthlm 1622. (222) s. - M Sachse [Saxo], Kyskheets spegel alle christelige vngersvenners och jungfrugers. Hvaruthinnan then edle dygden, tucht och kyskheet, vd Jo-sephs exempel beskrifvin, och genom then hvijte lilio-nes lijknelse härligen affmalat varder. Sthlm 1622. (274) s. [Ny uppl u å.] Alle christelige vngersvenners och jungfrugers kyskhetz speghel ... 1657. (168) s. Gbg 1688. (168) s. Alle christelige vngersvänners och jungfruers kyskhets spegel ... Sthlm 1726. 120 s. - P [De Comines] Cominei Grundelighe beskrifvelse om allehanda vichtige handlingar, som emellan konung Ludvijk then elloffte ... aff Frankrijke, och then nampnkunnige krijgshiälten hertigh Carl aff Bur-gund ... sedan och hvadh sigh vthi konung Carl then ottondes aff Franckrtjke regiments tijdh, räknandes ifrån åhr 1464. in til 1497. effter Christi börd, vthi Frankrijke och Engeland ... sigh hafver förluppit och tildraghit... Sthlm 1624. Fol. (8), 407, (15) s. -Titus Livius, Historia, om romerske rijksens första vr-sprung, the gamble romares härkomst, väsende, vijs-heet, redelige vandel, loflige regemente, ridderlige bedriffter, herlige segervinningar emoot sine fiender ... Sthlm 1626, 1625. Fol. (50), 952, (27) s. - W Usse-linx, Vthförligh förklaring öfver handels contractet angåendes thet södre compagniet vthi konungarijket i Sverighe ... nu aff thet Nederländske språket vthsatt på svenska ... Sthlm 1626. 4:o. (107) s. - B Mentzer, Christeligh vthi Gudz ord välgrundat berättelse, om the fyra fornemlige stycket' aff vår christelige lära ... Stält på spörsmål och svar ... Sthlm 1626. (8), 359 s. -J Crüger, Andelighe meditationes eller Troones öff-ningar... Sthlm 1626. (8), 264 s. - L Muller, Laurentii Mulleri... korte och sanfärdige beskrifvelse om någre förnämlighe och tänckvärdighe saker, som vti the tre stormächtige konungars och potentaters, k. Johan then III. til Sverighe, k. Stephani Battori til Polen, theslikes storförstens Ivan Vasiliewitz ul Muskow, rege-mentz tidh vthi Sverighe, Polen, Rysland, Lijfland och Littoven förlupne äre ... Sthlm 1629. (16), 224 s. - [A de Guevara,] En herligh och lustigh tractatom hoflef-vernetz förtreet och mödesamheet, deszlijkes landz-bygdens eller bondeväsendetz lustigheet och beröm ... Aldraförst publicerat på hispaniska, och nu förvänd och transfererat på vårt svenske tungomål. Sthlm 1629. (11), 311 s. En härligh ... Nu 2. ggn tr... 1675.1 graverad titel, (22), 300, (11) s. - C Loperus, Laniena Paswalcensis, thet är Itt missive, om thet omenniskli-ga tyrannij och förstöring, som sigh vthi Pasewalk til-draghit haffuer ... Anno 1630. then 12. Septembris vthskickat. [Sthlm] 1631. 4:o. (35) s. [Anon; tillskr S i nedan nämnda övers 1639.] - O Casmann, Andeligh rustkammar til dödhen ... [Sthlm] 1615. (32), 492 s.... på nyt publ Sthlm 1634. (18), 374 s. - L Osiander, Then christelige kyrkiones historia ... hvarvthi förhandlas om alla märkelige och namnkunnige saker, som vppå sextonhundrade åhr, räknandes ifrån vår frälsares Jesu Christi födelse in til thenna tijdh ... sigh tildraghit hafva. D 1-3. Sthlm 1635. Fol. 859, (22) s; 802, (20) s; 384 s; 372, (10) s. [Även utg med året 1633 på titelbl d 1 o 3 samt flera varianter av titelbl 1-3.] - F Donrätl, Then romerske kyrkiones veder-styggelige förföljelse och reformation, som alt här til vthöfver Tydskland och Behmen förd, jemväl öfver vij-dha verlden aff then jesuitiske andan at föras beslutit ... Sthlm 1637. (47), 444 s. - Tvänne små nyttige och liuflige tractater, then förste, Helsosamme begärelsers skattkammar, vthi trettije betrachtelser författat. Then andre Heraclitus, om menniskie lefvernets fåfengelig-heet och elende. Aldraförst vthgången vthi thet fran-söske språket... Sthlm 1638. (8), 239 s; [P Du Mou-lin,] Heraclitus ... [ny titel], 119 s. - /£. Albertinus, Hortulus muliebris quadripartitus, thet är; Thet qvin-lighe könetz lustgård, vthi fyra åthskillighe deelar af-deelt... [Inre tit:] D 1. Om barnetuchtan, och i syn-nerheet om jungfrvståndet ... D 2. Om ächta folks stånd ... D 3. Om enkiors stånd... D 4. Om qvinkönets gode och onde eghenskaper i gemeen ... [Sthlm] 1638. (11), 207 s; 348 s; 48 s; s 49-352 s. [Nya utg:] 16[44-]45. (11), 912, (10) s. Gbg 1675. (10), 717, (8) s. - Kongl. May:" i Engelland proclamation emoot papisterne. [Rubr.] U o o å. 4:o. (4) s. [Anon, tillskr S i följ arb.] - [P de Mornay,] Philippi Mornaei... men-nisklige lefvernes och afgångs, sampt heela vandels christelighe och gudelige betrachtelse ... Vesteråås

1639. 4:o. (16), 134 s. [Avslutas med förteckn över publicerade eller planerade övers av S.] - [V Wudri-an,] Kors-schola, thet är: Een vtförligh christeligh vn-derrättelse om thet saliga korset, hvilket är alle rätsin- nige christnes hofferga... [Sthlm] 1641. (15), 677, (9) s. [Nya utg:] Schola crucis, eller Kors-schola ... Gbg 1664. (15), 715, (19) s. 1679. 695, (17) s.-JACome-nius, Informatorium maternum eller Moder-schola, thet är: Een richtig och ögonskijnligh berättelse, huru föräldrarna ... vthi the förste sex åhren ... barnen til saligheet vpfostra och öfva skole ... Sthlm 1642. (24), 179 s. - M Mollerus, Praxis evangeliorum, eller Huus--posdlla för alle fromme och gudfruchtige hierta... D 1-4. Sthlm 1643. Fol. 201, 200, 262, 178 s. [Nya utg:] 1652. 4:o. 211, 201, 266, 179 s. 1675. 303, 279, 383, 259 s. - L Bayly, Praxis pietatis, thet är: Gudachtig-heetz öfning ... Aldra först skrifvin vti thet engliske tungomålet... D [l]-2. Sthlm 16[43-]44 [titelbl 1644, övrigt o en graverad titel 1643]. 1: 589 s, Een mächta härligh tractat, om then sanskyllige christelige gud-achtigheeten 70 s; 2: (12), 105, (7) s, 2 kopparst. [Från tysk förebild, trol. bearbetad avj Gesenius.] -Hans Olofsson, Historisk reladon, om konung Christi-erns, then andres ... grymme tyrannij ... Uthdragen och sammanhämtat vthur the danskes egen historico, Arild Hvitfäldt, och rijmvijs förf... men nu på nytt reviderat, o effter poetisk aart förbättrat ... [Sthlm] 1644. 4:o. (10), 236 s. [3 varianter av titel o förord.] -J Arendtz [Arndt,] ... Paradijs lustgård, öfverflödeli-gen medh gudachtigheet och margahanda christelige dygder vpfylt... Nyköping 1646. (63), 651 s. 2. reesan uplagd ... 1648. (52), 556 s. [Två varianter, företal av Benedictus S resp A Grefve.] [Ny utg, liksom följande uppl inkl En lijten psalm-book ...:] [Sthlm] 1648. (42), 472 s, 231 s. Sthlm 1659. (28), 417, 367 s. Gbg 1674. (74), 587, 277 s. 1681. (36), 479, 414 s. ... lust--gård ... 1682. (36), 479, 414, (8) s. Sthlm [1682.] 425 s, 16 pl. 16[82-]85. (36), 501 s, 2 pl, J Arndts... Sdilm 1695. (24), 426, 406, (30) s, 1 pl. ... Paradis ... Nu å nyo uplagd ... 1731. 259, (13) s. [Anon.] [Även:] 272 s [ingående i Hus- och kyrckio-hand-bok ... 1732]. 1733. 24, 528, (24) s, 12 pl. 1745. [2 varianter] 1762. 1780. 1800. 1815. Örebro 1830. 1844. [Utan pl.] 1855. XXIV, 328 s. 1860. XXIV, 304 s. 1868. XXIV, 303 s. - N Hunnius, Epitome credendorum, eller Then christlige lärones korta extract: så myckit enom christnom til sijn siäls saligheet at veta och troo, hög-nödigt och nytdgt är... Nyköping 1647. (8), 726, (78) s. [Annan utg:] ... korta begrep ... Norkiöping 1726. (16), 632, (70) s. -J Cario, Chrönika Carionis,jfrån verldennes begynnelse, in dl keyser Carl then femte ... formerat och förbättrat, först aff ... Philippo Melan-thone, och sedan aff... C Peucero ... Nyköping 1649. Fol. (50), 1148, (31) s. - W Hildebrand, Magia natura-lis. Libri quatuor. Thet är: Fyra besynnerlige böcker aff vndersamme konster, författade vthi åthskillige na-turallum rerum secreds. [Sthlm] 1650. (20), 292 s. [Anon.] [Ny utg] 1654. [Ny uppl] Sthlm 1690. 242 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Svea hovrätt, huvudarkivet B II a: 3, 9, 14, 15 samt E VI a 2 aa: 97, nr 2, o 155, nr 13, RA. Sthlms domkapitel A 1:6; Magistraten o rådhusrätten i Sthlm AI a: 1-2, SSA. U 111 o Palmsköld 238, UUB.

B Bennich-Björkman, Författaren i ämbetet (1970); T Berg, Johan Skytte (1920); B Boéthius, Joakim Danckwardt (SBL 10, 1931); M Collmar, Strängnäs hm, 2 (1964); Fde Brun, Holmiana etalia, 5 (1924); L Gustafsson, Virtus politica: politisk etik o nationellt svärmeri i den tidigare stormaktstidens litt (1956); S Hansson, "Afsatt på swensko": 1600-talets tr över-sättnditt (1982); H O Indebetou, Nyköpings minnen (1874); S Kjöllerström, När utkom Baylys "Praxis pie-tatis" första gången på svenska? (NTBB 1940); G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483-1883 (1883); E Källquist, Thet swenska språketz kla-gemål (1934); D Lindquist, Studier i den sv an-daktslitt;en under stormaktsudevarvet med särsk hänsyn till bön-, tröste- o nattvardsböcker (1939); A Norberg, E S som kulturspridare o propagandamaka-re (Några hyllnxentimeter: festskr ull Folke Sandgren, 1998); R Murray, Sthlms kyrkostyr intill 1630-ta-lets mitt (1949); N Runeby, Monarchia mixta (1962); H Schack, Den sv förlagsbokhandelns hist, 1 (1923); SRP 4, 8, 10 (1886-1905); STb 16-17 (1994-98).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ericus B Schroderus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6397, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6397
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ericus B Schroderus, urn:sbl:6397, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-19.