Meriter

Schröder, Gustaf, f 6 juni 1824 i Nor, Värml, d 2 aug 1912 i Sthlm, Osc. Föräldrar: klädesfabrikören Johan Reinhold S o Brita (Betty) Christina Hjelm. Bruksbokhållare vid Sälboda bruk, Gunnarskog, Värml, 42-45, vid Koppoms bruk, Järnskog, 45-46, vid Mölnbacka bruk, Nedre Ullerud, 46-47, vid Kvarntorps bruk, Nedre Ullerud, 47-49, timmerköpare o timmermärkare för Lilla Edets sågverk med stationering i Dalby 50-59 o i Arvika 59-63, allt i Värml, timmerköpare o flott- ningschef för Korsnäs bol o Oreälvs bol 63-80, med stadonering i Venjan 66-77 o i Älvdalen 77-80, båda Dalarna, arrenderade Siljansfors bruk, Mora, Dalarna, 80-84, ägare av Edsfors bruk, Ekshärad, Värml, 84-87, bosatt i Sthlm från 87. Förf.

G 4 aug 1869 i Falun m Alma Ericson, f 18 maj 1849 i Linköping, d 6 jan 1944 i Solna, dtr till bryggaren Carl Henrik E o Johanna Maria Novander.

Biografi

S växte upp i Arvika där den tidigt bortgångne fadern hade anlagt en fabrik för vävnad och färgning av kläder samt ett ullspinneri. Sin skolgång avslutade S av ekonomiska skäl vid 16 års ålder, då han fick arbete som handelsbetjänt i staden. Med början 1842 verkade han som bokhållare vid olika bruk runtom i Värmland, så småningom särskilt inriktad på sågverksrörelser och skogsbruk. 1850-63 var han timmerköpare och ombud för Lilla Edets sågverk med verksamhetsområde i västra Värmland och även i Norge, och 1863-80 arbetade han i Dalarna med skogsköp, avverkning och flottning, bl a för Korsnäsbolagets räkning. Efter att uppdragen för de stora bolagen avslutats tog S Siljansfors nedlagda bruk på arrende, i första hand sysselsatt med driften av jordbruket, och några år senare inköpte han Edsfors vid Klarälven. Vid denna tid försämrades dock hans ekonomi drastiskt, bl a på grund av misslyckade skogsaffärer, och 1887 nödgades familjen, med fem minderåriga barn, att i det närmaste utblottad flytta till Sthlm.

S var redan som ung livligt intresserad av jakt och friluftsliv och kom även under sina yrkesverksamma år att mycket vistas i skog och mark. Befattningarna som bruksbokhållare och timmerköpare lät sig väl förenas med hans passionerade jaktintresse, och han blev med tiden en mycket skicklig jägare och stor kännare av djurlivet i Värmland och Dalarna. Särskilt under stationeringarna i Dalby i norra Värmland och i Venjan i Dalarna kom han att tillbringa mycket tid i rena vildmarken. Här nöjde han sig inte med den på dessa orter vanliga har- och fågeljakten utan begav sig ofta ensam på långa vandringar för att fälla även lo och björn. S fick också stora insikter i skogsböndernas liv och seder. Under sin tid i Dalby kom han i nära kontakt med den finska befolkningen i norra Värmland och de hårda levnadsförhållanden som rådde där.

Från 1853 medarbetade S då och då med jakthistorier i olika tidningar och tidskrifter men sitt egentliga författarskap inledde han först vid 64 års ålder i samband med flyttningen till Sthlm och familjens svåra ekonomiska situation. Ett första arbete, Minnen från skogarne (1888), blev med sina sakkunniga och humoristiska skildringar av spännande jaktäventyr en publikframgång och S fortsatte därefter produktionen med drygt en bok per år fram till 1909. Vid sidan av jakt- och fiskeskildringar och praktiska handböcker för jakt och fiske utgav han också en serie romaner med motiv från den värmländska finnbefolkningens liv, särskilt riktade till en ungdomspublik. Med sina berättelser om Örjan Kajland, Pekka Huskoinen och deras ättlingar blev S en av de första som i litterär form uppmärksammade denna befolkningsgrupp. Han var starkt påverkad av sin samdds indianböcker och framställde gärna skogsfinnarna som friska naturmänniskor, fulla av ädla egenskaper. S var en nära umgängesvän till Albert Bonnier (bd 5) och hans produktion blev med tiden en betydande tillgång för Bonniers förlag. En inventering av folkligt bokinnehav som gjordes 1930 visade att S:s arbeten, med sina många nyutgåvor, tillhörde de mer spridda i landet (Svedjedal).

En särställning i S:s produktion intar En bruksbokhållares minnen (1-2, 1892-1903), ett arbete med social- och kulturhistoriskt intressanta skildringar av förhållandena vid värmlandsbruken under 1800-ta-lets första hälft. Första delen recenserades av Gustaf Fröding i Karlstads-tidningen och inspirerade denne till dikten Den gamla goda tiden (1894). Den mörka bild av bruksmiljön som Fröding där tecknar, i skarp kontrast till bl a E G Geijers Minnen, återspeglar väl S:s sakligt återhållna redogörelse för löner, arbetstider, bestraffningar, bostadsförhållanden, fattigvård, nykterhet och sedlighet vid bruken. I sina bruksminnen introducerade S också kolaren i sv prosa, vilket blev av betydelse inte minst för Dan Anderssons författarskap. S:s bruksminnen utgavs ånyo 1978 med inledning av Mats Rehnberg.

Författare

Kåa Wennberg

Arkivuppgifter

Brev från S i UUB (bl a till D Bergström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Minnen från skogarna. Jagter. Sthlm 1888. IV, 266 s. 2. uppl: ...Jakter. 1899. 287 s, 8 pl. [Ny utg:] ...skogarna. [Omsl: Jakter och äventyr.] 1915. 296 s. ([Omsl:] Åhlén & Åkerlunds en-kronas böcker, 197.) - Minnen från mitt jägarlif. Jagter och skogslif i Dalarne. Sthlm 1889. 271 s. 2. uppl:... Dalarna. 1902. -Jagtminnen från skog, fjell och sjö. Sthlm

1890. 272 s. -Jagtminnen från skog och slätt. Sthlm

1891. 272 s. - Svenska jagten. Praktisk hjälpreda för unga jägare. Sthlm 1891. 218 s. 2. genoms uppl 1910. 217 s. - En bruksbokhållares minnen. Serie [l]-2. Sthlm 1892, 1903. 268, 250 s. [Nya utg: 1-2.] Gbg 1912-13. 1. 304 s. 2. Från brukskontor och timmerskog. Ur en ... 288 s. 2. uppl i billighetsedition 1914. Sthlm 1978. 295 s. (Svenska bokskatter.) - Örjan Kajland och hans pojkar. Skildringar från svenska finnarnes lif och jagter i Värmlands och Dalarnes skogsbygder. Sthlm 1893. 260 s, 4 pl o karta på omsl. [Nya utg:] 2. förk uppl: ... för ungdomen berättade. 1903. 159 s. ([Omsl:] Gossarnas äfventyrsböcker, 11.) Gbg 1913.160 s. (Åhlén & Åkerlunds 25 öres böcker.) Sthlm 1917. 160 s. 1928. 206 s. (AFA:s Röda bibliotek [pärm].) 1933. 220 s. Önskeböckerna, Bibliotek för ungdom.) ... pojkar. Svenska finnarnas liv ... Malung & Arvika 1992. 203 s. (Gustaf Schröder-sällskapet, skriftserie, nr 2.) Övers: Yrjänä Kailanenja hanen poi-kansa, Porvoo 1894, 232 s, 5 pl. - En timmermärkares minnen. Sthlm 1893. 264 s. [2. uppl] Sthlm & Gbg 1914. 280 s. [Ny utg] Malung & Arvika 1994. 230 s. (Gustaf Schröder-sällskapet 3.) - Gamla minnen. Sthlm 1894. 269 s, 1 portr. [Ny utg] Malung & Arvika 1995. 213 s. (Ibid, 4.) - Från pojk-och gubbaren. Jagt-och fiskehistorier. Sthlm 1894. 268 s. - Pekka Huskoi-nen. En drifvar-finnes lif och jakter i Vermlands och Dalarnes skogar (forts af "Örjan Kajland och hans pojkar"). Sthlm 1895. 279 s, 4 pl. 2. förk uppl: Pecka... skogar. 1906. 166 s. ([Omsl:] Gossarnas äfventyrs-böcker, 14.) [Nya utg:] Pekka ... En drivar-finnes liv... i Värmlands och Dalarnas skogar. Vol. 1-2. 1913.159, 160 s. 1917. Arvika & Malung 2000. 248 s. (Gustaf Schröder-sällskapet9.) - Tjugo år i Dalarne. Skildringar. (Ny följd af "Bruksbokhållarens" och "Tim-mermärkarens" minnen.) Sthlm 1896. 259 s. [Ny utg] Malung & Arvika 1997. 212 s. (Ibid, 6.) - Pavo Makkran. Bilder från finnarnas lif under Krabbe- och Gyl-denlöwe-fejderna i Vermland (forts på Örjan Kajland" och "Pekka Huskoinen"). Sthlm 1896. 258 s, 4 pl. [Ny utg] Malung & Arvika 1998. 208 s. (Ibid, 7.) - Barne-minder og bj0rnejagt. Kristiania 1897. 171 s. [Övers ur flera av samlingarna ovan.] - Björnjägaren Jan Finne / Sista älgjakten / En ripjakt under vintern / Åt östra bergen / I hyttskogen (G S m fl, Från skilda marker Sthlm 1897, s 1-13, 14-29, 72-82, 93-116, 125-165). - Jägaren under nya jaktstadgan. Några vördsamma bemärkningar af Gammal Skogsman. Sthlm 1898.31 s. [Anon.] - Den gamle fogdeskrifvaren. Berättelser från Värmlands gränsbygder vid seklets början. Sthlm 1898. 260 s. -Jagt, fiske och vildmarks-lif. Sthlm 1899. 253 s. - Finntorpet i Västerskogen. Fortsättning och slut på berättelserna om Örjan Kajland, Pekka Huskoinen och deras ättlingar. Sthlm

1899. 266 s, 4 pl. [Ny utg] ... Västerskogen. Sthlm & Gbg 1914. 191 s. [Ny revid utg] Malung & Arvika 1999. 223 s. (Gustaf Schröder-sällskapet8.) - Om skidor och skidlöpning för jägare och turister. Sthlm

1900. 95 s. - Vägledning i fiske. Sthlm 1900. 116, II s. [Titeluppl] 1906. - Ströfverier i jaktmarkerna. Sthlm

1901. 265 s. - Mellan Kölen och Siljan. Jakter och berättelser. Sthlm 1902. 255 s. - Ur gällfolkets lif. Sagor och bilder. Sthlm 1902. 260 s. - Mina jaktkamrater Skildrade ur minnet. Sthlm 1905. 252 s. - Vildmarks-lif. Nya skogs- o jakthistorier. Gbg 1909. 171 s. (Åhlén & Åkerlunds enkronasböcker, 28.) 2. uppl s å. [Nya utg:] Sthlm 1914. 168 s. Malung & Arvika 1991. 175 s. [Gustaf Schröder-sällskapet 1.] - Med hund och bössa. Ur författarens portfölj. Med förord av K Stangenberg. Sthlm 1916. 190 s, 1 portr. [Ny utg] Malung & Arvika 1996. 179 s. (Ibid, 5.) - Samlade skrifter utg enl plan, upprättad av H Samzelius. D [l]-20. Sthlm 1919-28. [1-2 utk i 15 häften.] [1.] Minnen från skogarna ... [1/2.] 548 s, 1 portr. [2.] Minnen från mitt jägarliv ... [1/2.] 1919. 459 s. 3. Jaktminnen från fjäll och sjö. Vol [l]/2. 1920. 448 s. 4. Jaktminnen från skog och slätt. [l]/3. 1921. 442 s. 5. En bruksbokhål- lates minnen. [l]/2. 1921. (8), 444 s. 6. Från brukskontor och timmerskog (En bruksbokhållares minnen 2). 1/2. 1922. 390 s. 7. En timmermärkares minnen. [l]/2. 1922. 411 s. 8. Örjan Kajland och hans pojkar. 1922. 424 s. 9. Gamla minnen. 1923. 399 s. 10. Från pojk-och gubbaren. 1923. 409 s. 11. Pekka Hus-koinen ... 1923. 445 s. 12. Pavo Makkran ... 1924. 411 s. 13. Tjugu år i Dalarna... 1924. 379 s. 14. Den gamle fogdeskrivaren ... 1925. 360 s. 15. Jakt, fiske och vildmarksliv. 1925. 345 s. 16. Finntorpet i Västerskogen ...

1926. 395 s. 17. Ströverier i jaktmarkerna samt Vildmarksliv. 1926. 503 s. 18. Mellan Kölen och Siljan ...

1927. 380 s. 19. Ur gällfolkets liv. 1927. 359 s. 20. Mina jaktkamrater samt Med hund och bössa. 1928. 511 s. 1-4, 10-11, 15, 17-18 o 20 i ny, delvis förändr utg: 1-10. 1954-57 [omsl: Skrifter 1-6 o (liksom senare uppl o tr av 1-10) Jaktskildringar 7-10.] [1.] 1954. 404 s. [Ny uppl 1965.] [2.] 1955. 384 s. [Ny uppl] 1965. [3.] 1955. 406 s. [Ny uppl] 1964. [4.] 1955. 401 s. [5.] 1956. 394 s. [Ny uppl] 1965. [6.] 1956. 424 s. [Ny uppl] 1965. 7. Jakt, fiske och vildmarksliv samt berättelserna Björnjägaren Jan Finne, I hyttskogen. 1957. 400 s. [Ny uppl] 1965. 8. Strövtåg i jaktmarkerna samt Vildmarksliv. 1956. 427 s. 9. Mellan Kölen och Siljan samt berättelserna En vårjakt, Vad jag sett och vad jag såg. 1957. 400 s. 10. Mina jaktkamrater samt G Schröders självbiografi. 1957. 385 s. [1-10: nya uppl 1970, nya tr 1977,1985.] - Bäverjägarna / RenQället / Mårdfångst / Vid Malmberget / Inom norska gränsen / Lon eller lodjuret / Falk och Lloyd (E Friesendahl o G S, Jaktberättelser, Kungsbacka 1974, s 14-27, 40-59, 73-111; ur samlingar 1890-92). - Eräelämää suoma-laismetsissä. Hfors 1989. 304 s. [Övers ur samlingar 1898-1902.] -

Utgivit: [G S m fl,] Från skilda marker. Jakter af G Schröder o hansjaktkamrater. Sthlm 1897. 263 s. - [C W Stenbeck,] Jakter och skogslif af Kalle på Udden. Uppteckn af honom själf o utvalda af G S. Sthlm 1898. XII, 251 s.

Översatt: W Dunker, Lärobok i fiskberedning Sthlm 1890, VI, 230 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Dahl, G S som jägare (Wermlandica 1980, nr 4); E S Lundh, En jaktens o skogslivets skildrare: några anteckmar till 100-års minnet av G S:s födelse (1924); C Skarstedt, Sv 1800-talsmemoarer, 3: En bruksbokhållares minnen (Bokvännen 1984, nr 4); SMoK; J Svedjedal, Bokens samhälle: Sv bokförläg-garefören o sv bokmarknad 1887-1943, 2 (1993); K Tarkiainen, Finnarnas hist i Sverige, 2 (1993); K Wennberg, G S (1993).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Schröder, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6402, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kåa Wennberg), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6402
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Schröder, urn:sbl:6402, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kåa Wennberg), hämtad 2024-04-24.