Emilie C Risberg

Född:1815-06-10 – Skara domkyrkoförsamling, Skaraborgs län
Död:1890-11-11 – Örebro församling, Örebro län

Författare


Band 30 (1998-2000), sida 227

Meriter

Risberg, Emilie Charlotta, f 10 juni 1815 i Skara, d ll nov 1890 i Örebro. Föräldrar: kommissionslantmätaren o postmästaren Benjamin R o Hedvig Catharina Smedberg. Skolförest i Mariestad 42, privatlär i Örebro 50, förest för Elementarskolan för flickor där 63-78, förf. - Ogift.

Biografi

Liksom många andra flickor i det tidiga 1800-talets medelklassfamiljer skaffade sig Emilie R genom självstudier en god boklig bildning med bl a kunskaper i främmande språk. I likhet med andra av tidens ogifta kvinnor i denna samhällsställning kom hon också att ägna sig åt pedagogiska insatser för flickor och åt författarskap.

R började sin lärarbana i blygsam skala genom att i början av 1840-talet grunda en liten flickskola i Mariestad; skolans omfattning och stabilitet kan i brist på källmaterial svårligen bedömas. Hon flyttade 1850 till Örebro och ägnade sig där under ett tiotal år åt privatundervisning i hemmen. Av betydelse blev säkerligen att hennes första plats var hos G W Gumaelius (bd 17), en av den sv folkskolans främsta förespråkare. Sedan R 1861 skaffat ett eget hem kunde hon ge flickor både undervisning och helinackordering. Detta blev embryot till den flickskola som hon bildade 1863: Elementarskolan för flickor. R började verksamheten försiktigt med några få medhjälpare - hon hade ingen förmögenhet och "fruktade skuldsättning värre än döden" - men kunde efter några år förvärva en för skolverksamhet lämplig byggnad och engagera flera lärare.

När R 1878 lämnade skolan hade den åtta klasser, ett halvdussin lärare och närmare 70 elever samt dessutom en förberedande klass. På skolans schema fanns tre främmande språk: tyska, franska och engelska. Skolan var väl etablerad och erhöll statsbidrag sedan sådana genom riksdagens beslut införts 1874. Skolan kom senare att utvecklas till kommunal flickskola och går numera (1998) under namnet Risbergska skolan.

R tillhörde de pionjärer som på 1800-ta-let tog initiativ till att skapa högre skolor för flickor. Den skola hon grundade i Örebro utvecklades positivt och kom genom anpassning till nya förutsättningar och behov att fortleva. Hennes insats synes främst ha legat på det praktiskt-pedagogiska planet; några yttringar av eller vittnesmål om pedagogiska reformidéer har sålunda inte lämnats kvar för eftervärlden.

R blev under sin samtid känd och uppskattad som författare av bl a historiska romaner. De mest kända var Rolf och Alfhild (1860) och Warnhems ros (1861). De är dock numera av enbart historiskt intresse. Hennes författarskap framstår som representativt för en ny kategori av skrivande kvinnor. Uppfattningen att hon skulle ha stimulerats till sitt skriftställarskap av Fredrika Bremer (bd 6) kan mycket väl vara riktig även om direkta belägg saknas; de träffades i varje fall vid Bremers besök i Örebro 1854.

Författare

Gunnar Richardson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från R i GUB (till S A Hedlund) o i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En Carlsbader skizz. Svensk original af E. R. [Rubr.] [Gbg 1856.] 32 s. [Sign.] ([Omsl:] Illustrerad följetong, 2(= 3) [: 3]; även utg som Jern-vägsböcker, n:o 12.) [Titeluppk] En Carlsbader-skizz. Svenskt... Gbg 1857. (Folk- och resbibliothek ... 5.) -Rolf och Alfhild eller De första kristna i Sverige. His-torisk-romantisk teckning från Ansgarii tidehvarf af E. R. Sv original. Sthlm 1860. 138 s. [Sign.] (Europeiska följetongen, tidskr för roman-litteratur, 1860, no 28-30.) - Warnhems ros. Pennteckning af E. R. ... Sv original. Sthlm 1861. 288 s. [Sign.] (Ibid, 1861: 39-44.) [Ny utg:] Rosen t Värnhem. Berättelse af E. R. Bearbetning. Rock Island, 111. [1915]. 196 s. - Fiole-Mats. Berättelse af E. R. (Svea, 1862, Sthlm 1861, s 70-100, sign). - Välment sändebref till Sveas unga dotter (ibid, 1863, tr 1862, s 69-78, dikt sign E. R.). -Ada eller Hvar är ditt fäste? Sv original af E. R. ... Sthlm 1863. 333 s. [Sign.] (Europeiska följetongen 1863: 11-17.) Övers: Ada oder Die Pietisten. Ein Roman von Emilie R*. Bd 1-4. Wurzen 1865. 171, 156, 152, 147 s. [Sign.] (Europäische Bibliothek der neuen belleuisUschen Literatur Deutschlands, Frank-reichs, Englands, Italiens, Hollands und Skandinaviens, Serie 13: 37-40.) - Stora svenska män tecknade för folket [1-2:] af en Sveriges dotter. 1-6. Sthlm 1863-67. [Anon.] (Öreskrifter för folket, n:o 15-17, 21-23.) 1. Carl von Linné. 1863. 58 s. 2. Birger jarl. 1863. 46 s. 3. Axel Oxenstierna. 1863-64. 42 s. 4. Esaias Tegnér. 1866. 39 s. 2. uppl 1881. 43 s. 5. Magnus Stenbock. 1867. 40 s. 2. uppl 1881. 6. Jöns Jakob Berzelius. 1866. 44 s. 2. uppl 1895. 45 s. - Beatrix. En hägringsbild ur folkunga-sagan af E. R. Örebro 1869. 83 s. [Sign.] - Bragebägaren i våra dagar. Berättelse af E. R. (Ur skilda pennor. Ny novellsamling, ]*, Sthlm 1876, s 37—110; sign). - Tvenne makar. Historisk berättelse af E. R. (Nornan, 1877, Sdilm 1876, s 72-126, 1 pl; sign). - Herr Sten och liten Birgitta. Hist skizz från medeltiden. Af E. R. (ibid, 1880, tr 1879, s 109-139; sign). - Barnen på Strandvik. Berättelse för flickor af E. R. Sthlm 1881. 146 s. [Sign.] - Medarb i Nerikes Allehanda (med veckouppl Allehanda för folket) 1878-90 (red för gåtavd).

Översatt: E. de Pressensé, Rosa. Sthlm 1860. 272 s. (Nyaste bibliothek för barn och ungdom ... 5 [omsl].) - Dens, Aterlösaren. Evangeliska betraktelser ... Sthlm 1861. VII, 299 s. - Den heliga Birgitta och hennes tid. Efler Fr. Hammerich af E. R. Örebro 1864. 131 s. [Sign.] (Minnesblad ur svenska qvinnors lif. Tillegna-de den sv qvinnan af E. R., 1*.)

Källor och litteratur

Källor o litt: M Grönvall, Risbergska skolan 1863-1932 (1932); E Hamberg, E R o hennes skola (Till hembygden. En julhälsn UU förs:arna i Strängnäs stift, 1923); H-B Lindeberg, Kring några brev av E R (Samf Örebro stads- o länsbibhs vänner, Meddel 36, 1969); SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Emilie C Risberg, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6772, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Richardson), hämtad 2014-11-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6772
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Emilie C Risberg, urn:sbl:6772, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Richardson), hämtad 2014-11-24.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se